Den här uppsatsen behandlar några av de översättningsproblem som uppkommer vid överföringen av kultur och dialekt. Det material som ligger till grund för undersökningen är Andrea Camilleris "La forma dell'acqua", den svenska översättningen "Vattnets form" och den engelskspråkiga översättningen "The Shape of Water. Böckerna utgör en del i kriminalromanserien om kommissarie Montalbano och utspelar sig på Sicilien. Utgångspunkten för analysen har varit de kutlurspecifika begrepp och dialektala markörer som kan associeras till Camilleris författarskap. Camilleri är unik i sitt språkbruk då han blandar olika dialekter och varieteter med standardspråk; en språkvariation som enligt många har legat till grund för hans stora framgång framförallt i Italien.

Det här examensarbetet har genomförts på Ferruform, Luleå, som är ett dotterbolag till Scania. Här produceras bakaxelbryggor, tvär- och sidobalkar samt stötfångare till lastbilar och bussar. I dagsläget finns ett flöde för bakaxelbryggor med navreduktion som inte stämmer överens med huvudflödet av bakaxelbryggor vilket skapar extra hantering och problem vid produktionsplanering. Inom de närmsta åren ska dessutom kapaciteten ökas och artiklarna i flödet ersättas av nya. Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett förslag på ett enhetligt flöde som är anpassningsbart till de ökande volymerna och de nya artiklarna.

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden.

Detta examensarbete behandlar konceptframtagning av ändstationer till en föreslagen automatbana mellan Luleå Centrum och bostadsområdet Kronan. Kollektivtrafik tillhör framtiden och fungerande system är ett krav när nya städer byggs. Dagens kollektivtrafik kräver mycket stora subventioner från skattebetalarna och många system bär bara bråkdelar av sina kostnader. NoWait Transit AB har tillsammans med företaget ReRail AB ett nytt tågkoncept som anses vara billigare, miljövänligare och kräva minimalt med underhåll.Arbetet inleddes med en nulägesanalys av berörda företag och Luleå kommun vilket gav nödvändig förståelse för NoWaits tågkoncept. Deras koncept går ut på att man skapar en tågbana med kontinuerlig drift, liknande en rulltrappa.

Uppsatsen behandlar ett urbant gränsområde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det även i det urbana rummet finns gränser. Gränser som inte är tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda områdena för studien är barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De båda barriosen/kvarteren angränsar till varandra, men skiljs ändå åt av den stora avenyn Paral?lel.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

Luleå stad flyttade från Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just på grund av stadens behov av en hamn. Området fungerade länge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. Järnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stålverk i Luleå ställde krav på vägnätets framkomlighet och många av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmängder, däribland vägarna runt Norra hamnområdet. Planerna för det nya stålverk -80 lades ned och den ökade trafikmängden uteblev, kvar fanns däremot de stora trafikrummen. På grund av detta har områdets aktivitet decimerats till att idag främst fungera som ett av Luleås största transportstråk för fordonstrafik.

RFID innebär, vid sidan av streckkoder, ytterligare ett sätt att identifiera föremål. Fördelen med RFID är bland annat att identifikation kan göras utan fysisk eller visuell kontakt och med avstånd på flera meter. Ett eventuellt användningsområde för RFID skulle kunna vara på transporter vid inchecknings- och bordningsprocessen till färjetransporter för att snabba upp logistikflödet.De potentiella mervärden som detta skulle kunna medföra är bland annat snabbare incheckning och avlämning/avhämtning av transportenheter, bättre spårning av transportenheten, ökad säkerhet och effektivare arbete på kajen. Ett antal frågeställningar sattes upp inom tre huvudområden: allmän orientering av RFID-teknik, mervärden och investeringsanalys. Dessutom tillkom några andra intressanta frågeställningar kring bland annat alternativa identifieringsverktyg, tillämpningar i andra sammanhang och säkerhet.´Fokus på arbetet har dock legat på att försöka visa på mervärden och fördelar med att använda RFID-tekniken.Som grund för att besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning gjorts över det studerade systemet från terminal - färjetransport ? terminal, där Schenker och Stena Line varit de inblandade aktörerna.

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vårterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda på hur praktiker går till väga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vägprojekt. Jag har under arbetets gång förstått att landskapsanalys i vägprojekt är ett större och mer omdiskuterat ämne än vad jag först anade när jag intresserade mig för ämnet. Därför har arbetets omfattning ökat under våren, och jag har kommit att behandla fler ämnesområden än mina två ursprungliga syften. Slutsatsen vad gäller mina syften är kortfattat att alla projekt är unika, varför det inte finns någon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vägprojekt beror bland annat till stor del på projektledaren. Arbetet består av tre delar, vilka sammanfattas nedan.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lägesnoggrann heten på Fastighetskartans fastighetsgränser (del 1), dels en instruktion ror gränsvård (del 2). Lägesnoggrannheten har avsett två variabler: avstånd och areal. Avstånd har dock inte mätts på vanligt sätt i både x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas på en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner på polygoner. Kartans gränser har järnrörts med på marken utmärkta och hävdade gränser inom ett område i södra Sverige.

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området.

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området. Tvärbanan, som idag går mellan Sickla och Alvik, planeras inom kort förlängas norrut i två grenar via Ulvsunda industriområde och Bromma flygplats.

Vid Akzo Nobel Sundsvall finns en kabelkulvert där en mängd kablar leds. Det sker ingen tillsyn av kulverten och någon konsekvensanalys av brand finns ej. Elektricitet matas genom kulverten till bland annat AGA-gas. Gjorda genomföringar ifrån kulverten till andra utrymmen finns ej dokumenterad och risken för spridning av brand och brandgaser till andra utrymmen finns. Syftet med rapporten är att göra en konsekvensanalys av en brand i kulverten samt utföra beräkningar på olika brandscenarion i kulverten.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.