Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) Àr en lÄgkolhydratskost som fÄtt stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket Àr oroliga för hur denna utveckling kommer att pÄverka folkhÀlsan, framförallt dÄ kolesterolnivÄerna i landet under samma period ökat. FöresprÄkarna av kosthÄllningen stÀller sig dÀremot frÄgande till rÄdande rekommendationer och menar att det Àr dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data pÄ hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlÀgga hur en LCHF-kost ser ut gÀllande livsmedelsval och nÀringsintag och utifrÄn det diskutera kosthÄllningen ur ett folkhÀlsoperspektiv.Metod 14 individer som ansÄg sig Àta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vÀgd kostregistrering under tre dagar.

Intentionen med uppsatsen har varit att ta reda pÄ vad det Àr som gör att personer vÀljer ett visst bilmÀrke och varför. Ut frÄn detta resonemang har vi tagit reda pÄ hur den svenska bilmarknaden ser ut och vilka konkurrensstrategier det finns. DÀrefter har en svensk biltillverkare undersökts: Volvo Personvagnar AB. Detta för att ta reda pÄ vilka vÀrdeskapande faktorer de anvÀnder sig av för att kunden ska vÀlja just dem bland alla konkurrenter.Syftet har varit att belysa Volvo Personvagnars vÀrdeskapande faktorer och ta reda pÄ om dessa faktorer uppfattas av kunderna pÄ det sÀtt Volvo Personvagnar önskar. Undersökningen har skett genom intervjuer med VolvoanstÀllda och ÄterförsÀljare samt en enkÀtundersökning med kunder.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Syftet med denna förstudie var att hitta en ny arbetsmetod för Argentum Group samt att hitta ett sÀtt att fÄ in mer testning i det dagliga arbetet. Det primÀra syftet var att undersöka om detta kunde ske via automatisering av tester samt om det skulle vara lönsamt. Genom intervjuer, en enkÀt samt observationer pÄ Argentum skapade jag mig en bild av de behov som jag anser fanns och dÀrefter undersökte jag agila metoder som Scrum, RUP, Kanban, Lean Software Development, eXtreme Programming (XP) med flera och fann att Kanban, Scrum samt XP var intressanta för Argentum. Argentum önskade Àven att fÄ rekommendationer om hur deras testning bör förbÀttras varav jag utarbetade ett förslag pÄ projektprioriteringar, samt vilka krav dessa prioriteringar stÀller pÄ en utvecklare. NÀr det gÀller systemtestning bör Argentum börja anvÀnda sig av testfall till alla projekt.

Munksunds sĂ„gverk Ă€r ett högeffektivt furusĂ„gverk fokuserat pĂ„ tillverkning av kundanpassat trĂ€. Årsproduktionen 2004 var cirka 417 000 m3 sĂ„gad vara vilket motsvarar omkring 2430 m3 per anstĂ€lld och Ă„r. MunkssundssĂ„gens mĂ„l för Ă„r 2009 Ă€r att öka sin produktion till 3300 m3 per man och Ă„r. Det innebĂ€r en ökning med cirka 36 procent jĂ€mfört med produktionen 2004. Syftet med detta examensarbete Ă€r att verifiera och prioritera parametrar som pĂ„verkar sĂ„gens effektivitet, samt att ta fram en Ă„tgĂ€rdsplanering för att nĂ„ en produktionsökning med 36 procent till 2009.

NÀr man blir Àldre och har levt ett friskt liv minskar energibehovet med ungefÀr en tredjedel, medan nÀringsbehovet Àr detsamma som innan (Svenska kommunförbundet, 1994). DÀrför Àr det viktigt att man ser till att maten Àr tillrÀckligt nÀringstÀt och valet av livsmedel blir dÄ vÀldigt viktigt. Enligt en studie av Carlsson, & Gustafsson, (2003) Àr nÀringen dock ingen faktor som prioriteras vid val av recept inom den offentliga sektorn. I en studie av Mattsson Sydner (2002) kom man fram till att det saknades ansvarstagare för mÄltiderna inom Àldreomsorgen och bÄde politiker och personal kÀnde att de hade svÄrt att pÄverka mÄltiden, vilket ledde till att ingen kÀnde sig ansvarig inom det omrÄdet.Syftet med vÄr studie Àr att studera hur en mÄltidsplanering för ett Àldreboende gÄr till. Fokus ligger pÄ nÀring, receptanvÀndning och organisation.

Den offentliga sektorn har genom Ären genomgÄtt en hel del förÀndringar. Dessa förÀndringar har frÀmst skett inom omrÄdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet Àr ett exempel pÄ ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn sjÀlva tagit initiativ till att adoptera frÄn den privata sektorn. NÀr en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet ÄterstÄr att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk dÄ implementeringsprocessen Àr av mycket komplex natur och krÀver en hel del entusiastiskt arbete frÄn bÄde de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gÄ tillvÀga för att lyckas med implementeringen dÄ utfallet pÄ denna pÄverkas av en mÀngd olika faktorer.

This report is about Swedish statistics on work related accidents and work related diseases onboard Swedish ships. The authors analyzed collected statistics from two authorities and an insurance organization in an attempt to compare the data. In order to understand the need for statistics and why the authority publishes them; minor literature study was conducted. The results of the literature study are in the background chapter. The requirements for the different cases to be registered in the statistics have been investigated, in unity with the issue in question.

Det blir allt vanligare att svenska lantbrukare kompletterar sin traditionella sysselsÀttning med ytterligare verksamheter. MÄnga vÀljer att satsa pÄ turism, och det mÀrks en ökad efterfrÄgan pÄ just landsbygdsturism, vilket enligt Lantbrukarnas Riksförbund Àr det den snabbast vÀxande turismgrenen i Sverige. Jag har i denna uppsats valt att undersöka hur ett specifikt lantbruksföretag, nÀrmare bestÀmt VÀstgÄrd i byn Kall i JÀmtland, kan utveckla sin satsning pÄ turism som sidoverksamhet. Med hjÀlp av teorier inom omrÄdet har jag undersökt hur gÄrden kan förbÀttra sitt erbjudande till turister genom att identifiera och utveckla de vÀrden som finns, samt att bli mer medvetna om vilka kunderna Àr och vad de vill ha.Teorierna jag tagit del av betonar vikten av att skapa ett helhetserbjudande för att öka vÀrdet pÄ upplevelsen i kundens ögon. En mÀngd faktorer sÄsom bland annat miljö, personal och andra turister vÀger in i en turists bedömning av upplevelsen, och alla dessa delar Àr viktiga för att bilda ett gott helhetsintryck.

Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som Àr enkelt kontra det som Àr besvÀrligt dÄ jag under en period fÄr möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. DÀrutöver vill jag Àven fokusera pÄ att skildra hur jag löser de problem som uppstÄr vid mixningen för att slutligen redovisa det som Àr enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förstÄelse för surround och de olika delmomenten vid mixning.För att lösa de moment som jag upplever som besvÀrliga kommer jag först att försöka pÄ eget sÀtt att arbeta fram en bekvÀm ljudbild. Huruvida jag nÄr ett bra resultat beror dels att jag sjÀlv ska bli nöjd, men Àven pÄ om min handledare hos Ljudligan uppskattar min fÀrdiga produktion. Jag kommer vid behov att frÄga de övriga anstÀllda hos Ljudligan för rekommendationer gÀllande mina problem.

Syfte Konkurrensen i fastighetsmÀklarbranschen ökar vilket innebÀr att fastighetsmÀklarna blir allt mer beroende av att vÄrda sina kunder och skapa lÄngsiktiga kundrelationer. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ större kunskap om hur mÀklare arbetar med kunduppföljning i det dagliga arbete samt fÄ en djupare förstÄelse för varför det egentligen Àr viktigt med uppföljning. Undersökningens problemfrÄgor Àr: Varför Àr det viktigt med kunduppföljning för en fastighetsmÀklare? Hur arbetar fastighetsmÀklare med kunduppföljning i praktiken?MetodUndersökningen Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metodansats dÄ den huvudsakliga frÄgestÀllningen i undersökningen krÀver en beskrivning av verkligheten. Intervjuer, med en lÄg grad av strukturering och standardisering, har gjorts med fastighetsmÀklare.

Syfte: Förtroende Àr nÄgot som stÀrker och pÄverkar kvalitén i det vi gör bÄde pÄ det privata och professionella planet: Hur skapas ett förtroende i en relation mellan fastighetsmÀklare och kund i en bostadsaffÀr?Syftet med denna uppsats Àr att komma fram till vad som Àr viktigt för att skapa förtroende i sÀljprocessen mellan fastighetsmÀklare och kund i en bostadsaffÀr.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ metod dÀr vi samlat in vÄr information genom litteratur inom Àmnet samt genom besöks- och telefonintervjuer med fastighetsmÀklare och kunder. Totalt har 16 intervjuer genomförts som sedan har sammanstÀllts i en empiridel.Resultat & slutsats: Förtroendet skapas genom att mÀklaren Àr engagerad och förstÄr vad som Àr viktigt för kunden. Kunden vill att det ska ?klicka? med mÀklaren och att en personkemi skall uppstÄ och att denne Àr öppen och Àrlig med allt.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att genom en jÀmförelse mellan det köpande och det sÀljande företaget belysa vilka faktorer som kan bidra till att outsourcing av redovisningsfunktionen blir framgÄngsrikt. Metod: I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och ett hermeneutisk synsÀtt. Detta eftersom vi har gjort nÄgra intervjuer och inga data har samlats in som kan göras mÀtbara. VÄr intervjumetod var ostrukturerad dÄ de intervjuade fick chansen att styra hur intervjuerna artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi anvÀnde oss av de beskrivande och förstÄrliga. DÄ syftet med examensarbetet gick ut pÄ att belysa vilka faktorer som kan bidra till att outsourcing av redovisningsfunktionen blir framgÄngsrik. Resultat & Slutsats: Under uppsatsens gÄng har vi kommit fram till att vi anser att företag borde outsourca sin redovisningsfunktion, dÄ företag ska göra det de Àr bÀst pÄ.