Sökresultat:
12 Uppsatser om Locke - Sida 1 av 1
Lissabon Fördraget : Värnet mot Globaliseringen?
Dissertation in political science, C-level by Niklas Andersson, Spring Semester 2009. Tutor: Arne Larsson?The Treaty of Lisbon ? The Defence against Globalization??In the modern world globalization have undermined the nation-state and left it without the right measurements to adequately deal with the social and economic unrest that follows in its way. The states, built on contract theories, have an obligation to protect its citizens from the state of nature which seems to have failed as globalization has changed the rules.The purpose of this dissertation is to examine the contract theories of Thomas Hobbes, John Locke, Jean-Jacques Rousseau and John Rawls to identify the elements of a state and create a modern and ideal contract theory. The treaty shall then be used on the Treaty of Lisbon as it can be seen as a contract between the European states to create an entity in the shape of the European Union with the power to defend Europe from the unrest created by globalization.My question for this was as follows:Is the new treaty for the European Union acceptable as a new social contract according to the social contract theories?During my research the following criteria?s for a social contract was found:1.
Målsättande Ledarskap till Sjöss : Nu och framöver
Denna studie diskuterar de ledarskapsstilar som används ombord på handelsfartyg. Den syftar till att avgöra huruvida en specifik mål-baserad ledarstil kan anpassas till att användas på ett modernt handelsfartyg. Den teori som används i studien bygger på Edwin A. Locke & Gary P. Lathams arbete inom målsättand psykologi och ledarskap.
Yttrandefrihetens gränser : En prövning utifrån tre fall och tre teoretiker
Freedom of speech has been a well discussed subject. Great philosophers and theoretics like Plato, Voltaire, Locke and Mill have again and again showed the importance of freedom of speech. Since the world have become bystanders to a series of events that can only classify as crimes aganst freedom of speech, it has become more important to study the phenomenon and analyse it. By finding cases where the freedom of speech has been compromised and analyse them in frames of three different theories, the argument of truth, the argument of democracy and the argument of tolerance, this paper makes the boundaries of freedom of speech a little clearer, and also makes a discussion about how reasonable the boundaries are possible. Everything according to the three theories.
Egendom och Stöld : Den juridiska hegemonins svårigheter med teknikens nya matematik
Genom att analysera domstolsmaterialet från rättegången mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om äganderätt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner står inför en betydelseglidning vad gället begreppsparet ?Egendom? och ?Stöld?. Det har visat sig att Lockes naturtillstånd, varseblivningen av ?det oändliga? på jorden, har skiftat plats; från ?naturen? ut till ?cyberspace?, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition..
Predicerar Work Locus of Control och anställningslängd arbetstillfredsställelse?
Arbetstillfredsställelse är ett viktigt begrepp då människor tillbringar stor del av sitt liv på arbetsplatsen. Det är ett svårdefinierat och komplext begrepp, men kan ses som en individs syn på och värdering av sitt arbete och sin arbetsplats. Locke (1976) ser det som tillstånd och upplevelser och Kaufmann och Kaufmann (2005) som ett samspel mellan bland annat den anställdes tankar, förväntningar och själva arbetet. Det finns aspekter som kan kopplas till hur tillfreds en medarbetare är med sitt arbete och sin arbetsplats. I följande studie belyses förhållandet mellan Work Locus of Control och arbetstillfredsställelse samt anställningslängd och arbetstillfredsställelse.
Förändringsprocessen vid, och upplevelsen av, en omorganisation: en fallstudie i Bodens kommun
Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av den del av förändringsprocessen vid Boden kommuns omorganisation som avser medarbetarperspektivet. En kvalitativ metod har tillämpats för att besvara syftet. Intervjuer har genomförts med åtta förvaltningschefer och sju avdelningschefer. Intervjufrågorna bygger på tre teorier: Blumberg- Pringle's modellen (1990) för arbetsprestation, Claes Janssens (1996) teori om förändringens fyra rum samt Locke & Lathams (1990) målsättningsteori. Resultaten visar på brister i information och utbildning samt i genomförandet av omorganisationen, vilket torde ligga till grund för andra problem som har uppstått senare i förändringsprocessen.
ATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV : ?En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter?
The purpose of this paper was to investigate what young behavioral science students, born in the 1980s, think is important in their future work life. The purpose has also been to investigate what attitudes the behavioral science students have towards their future work life, and what place work has in the young behavioral science students lives. After clarification of above, the aim has also been to compare the results with former research. Thereafter the purpose has been to investigate whether traditional work motivation and job satisfaction theories are applicable for young people today. The empirical material is based on interviews with six women who study behavioral science at various levels.
Motivationsverktyg i offentliga respektive privata organisationer : En komparativ studie av mellanchefer i Uppsala kommun och Vasakronan
De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.
Frukten av frukt : en studie om intaget av en banan kan påverka aktivitetsgraden under en idrottslektion
SammanfattningSyfteAtt påverka aktivitetsgraden under en lektion i Idrott och Hälsa med hjälp av intag av banan innan lektionstillfället.FrågställningKan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en lektion i Idrott och Hälsa?Är det någon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en lektion i Idrott och Hälsa, samt gentemot kontrollgruppen?MetodUnder en period på tio veckor, utrustades tjugotvå elever med stegräknare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill säga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch på tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om två lektioner.
Kan illegala protester på ekocentrisk grund rättfärdigas i liberala demokratier: om ekocentrismens kompatibilitet med samhällskontraktsteorin
Den liberala demokratin, till vilken västvärldens politiska system bekänner sig, bygger i grunden på tanken att alla människor har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom. På grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstånd, kommer människor att sluta sig samman i stater, där de går med på att inskränka en del av sin frihet och överlåta makt till staten, på villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rättigheterna. Så länge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund således, enligt denna teori, vilar på ett fiktivt samhällskontrakt. Inom ramen för detta samhällskontrakt har medborgare rätt att protestera för att nå förändring, så länge protesterna inte hotar samhällets fortsatta existens. Exempel på sådana legitima former av protester är (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill påverka inom ramen för samhällssystemet och därför står för sina handlingar samt är beredda att, om så är nödvändigt, låta rättssystemet ha sin gång.
Aktiv dödshjälp : en studie de lege lata och de lege ferenda
?Liberal Democracy? is a common term in political theory, and it is used as if it had a commonly accepted referent, with both normative and descriptive content. This is certainly the case in democratic theory, where it on the one hand seems to refer to a normative democratic model; on the other hand it is used descriptively, to refer to real-life democracies. The deliberative democratic sub-field is not an exception; on the contrary, the term is frequently used albeit rarely defined; yet the concept it refers to is supposedly developed enough to allow detailed propositions about its citizens?s political behaviour.This essay is an attempt to analyze how Liberal Democracy is used by three deliberative democrats (Jürgen Habermas, John Dryzek and Stephen Elstub), in order to understand the democratic model (or models), whether normative or descriptive, they refer to.
Den aggregativa demokratin : Hur Jürgen Habermas, John Dryzek och Stephen Elstub använder termen liberal demokrati
?Liberal Democracy? is a common term in political theory, and it is used as if it had a commonly accepted referent, with both normative and descriptive content. This is certainly the case in democratic theory, where it on the one hand seems to refer to a normative democratic model; on the other hand it is used descriptively, to refer to real-life democracies. The deliberative democratic sub-field is not an exception; on the contrary, the term is frequently used albeit rarely defined; yet the concept it refers to is supposedly developed enough to allow detailed propositions about its citizens?s political behaviour.This essay is an attempt to analyze how Liberal Democracy is used by three deliberative democrats (Jürgen Habermas, John Dryzek and Stephen Elstub), in order to understand the democratic model (or models), whether normative or descriptive, they refer to.