Sökresultat:
674 Uppsatser om Locka till läsning - Sida 29 av 45
"Det finns aldrig en stol" : Barns möten i en Reggio Emilia-inspirerad förskolemiljö
Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhÄller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgÄ frÄn barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. LÀroplanen betonar ocksÄ det sociala samspelets betydelse för lÀrande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och dÀrmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. DÀrför Àr det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.
Betydelsen av daglig fysisk aktivitet i skolan
SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.
Hur kan stabilitet uppnÄs i en chefskÄr : Fallstudie om Hedemora kommun
PÄ uppdrag frÄn Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen vÀljer att avsluta sin anstÀllning efter kort tid som anstÀllda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsÀttning av chefer under de senaste sex Ären (sedan Är 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anstÀllning. Dessa 20 personer kommer frÄn tre förvaltningar: VÄrd- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ varför chefer slutar samt föreslÄ ÄtgÀrder för hur Hedemora kommun kan skapa en bÀttre stabilitet isin chefskÄr. För att samla in data har vi anvÀnt oss av telefon- och personliga intervjuer.
Med inlevelse ? En studie om marknadskommunikation, storytelling och mÄlgrupper i upplevelseindustrin
Titel: Med inlevelse ? En studie om marknadskommunikation, storytelling och mÄlgrupper iupplevelseindustrin.Författare: Magdalena BjörklundUppdragsgivare: Stylt Trampoli ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöSidantal: 49 inklusive bilagaSyfte: Att ta reda pÄ hur företag i upplevelseindustrin ser pÄ och anvÀnder sig av marknadskommunikation och storytelling.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerRespondenter: Ballongflyg i VÀst, Clarion Hotel Post, GBG Wrestling, Gunnebo Slott och TrÀdgÄrdar, Lajvverkstaden, Ostindiefararen Götheborg och The Barn.Huvudresultat: Mina resultat visar att företagen har en relativt genomgÄende strategi nÀr de marknadsför sig. De viktigaste kanalerna Àr hemsidan, Facebook, PR, samarbeten med andra företag, nÀtverk och word-of-mouth-kommunikation. Det finns tre huvudsakliga sÀtt att anvÀnd storytelling pÄ, det första Àr att upplevelsen Àr en berÀttelse, det andra Àr att berÀttelserna runt företaget bygger dess identitet, och det tredje Àr att företagets verksamhet bygger pÄ berÀttelser om dess historia. Företagen anvÀnder storytelling för att vÀcka kÀnslor, ge kunderna ett mervÀrde, bli ihÄgkomna och differentiera sig mot andra företag.
Farstas nya stadspark : utredning av placering och ett gestaltningsförslag
Ett aktuellt Àmne inom landskapsarkitekturen Àr den potentiella konflikten mellan förtÀtning och grönomrÄden i stÀder. Ett sÀtt att kompensera förlusten av kvantitativa grönomrÄden pÄ grund av förtÀtningsprojekt Àr att omvandla delar av ÄterstÄende grönomrÄden till mer högkvalitativa parker med plats för mÄnga anvÀndningsomrÄden samt öka tillgÀngligheten till dessa parker. Detta examensarbete behandlar ett sÄdant fall dÀr vi undersöker platsen för och föreslÄr en gestaltning för en stadspark i Farsta, en 1960-talsförort 10 km söder om centrala Stockholm. Farsta Àr utsedd i Stockholms översiktsplan till en av ytterstadens nio tyngdpunkter. Dessa ska balansera innerstadens dominans och kommer dÀrför att genomgÄ en omfattande förtÀtningar och bli mer urban.
Interaktivitet i webbapplikationer
Som alla vet och som alla lÀst har anvÀndandet av Internet ökat explosionsartat
de sista tio Ären vilket har lett till att mÀngden information som nu finns
tillgÀnglig pÄ nÄgra sekunders avstÄnd in i framtiden Àr gigantiskt. DÄ fler
och fler företag vill nÄ ut till den breda publik som Internet har, mÄste de
skapa webbsajter pÄ ett sÄdant sÀtt att de fÄngar besökarnas intresse snabbt
och fÄr dem att göra Äterbesök. Detta gör givetvis konkurrensen om kunderna
stenhÄrd. Hur kan man dÄ fÄnga intresset hos besökare för att fÄ en större
chans att pÄverka dem positivt och det snabbt? Den hÀr rapporten riktar sig
framförallt till utvecklare av webbapplikationer som vill se vad som Àr
avgörande för att försöka locka till sig fler besökare och för att behÄlla de
som redan finns.
Barnens park - stimulans för alla sinnen
Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis
instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta
mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella
myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling,
byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som
arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att
minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att
minska buller, och bygga ledstrÄk.
Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr
viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.
#Godaremat : En studie om hur en reklamkampanj för ett ekologiskt varumÀrke kan utformas
Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan anvÀndas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har anvÀnt de kunskaper vi fick till att sammanstÀlla en reklamkampanj Ät uppdragsgivaren Zest som Àr en ekologisk matbar i Karlstad. MÄlet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var bÄde visuellt attraktiv och kunde nÄ ut till tÀnkbara kunder pÄ bÀsta sÀtt grundades kampanjen i bÄde teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi anvÀnde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.
Resan till naturen och förlorade minnen : En analys av Uncle Boonmee Who Can Recall His Past Lives
Filmen Uncle Boonmee Who Can Recall His Past Lives (2010) presenterar ett antal scener som Àr till synes orelaterade till filmens övergripande handling. Filmens titel antyder att dessa scener möjligen kan vara minnen ur titelkaraktÀrens tidigare liv, emellertid finns det ytters lite underlag för en sÄdan tolkning i sjÀlva filmen. Syftet blir dÀrmed att nÀrmare undersöka dessa scener, att söka tematiska kopplingar mellan dessa scener och filmen som helhet, samt att försöka komma fram till hur dessa scener kan ses arbeta med minnen.Laura U. Marks bok, The Skin of the Film (2000), har valts som underlag för den följande analysen i förhoppning att de tankar som lÀggs fram dÀr skall kunna nyttjas för att tolka och diskutera de nÀmnda scenerna i filmen. I arbetet nyttjas dÀrtill den metod som föresprÄkas av det hermeneutiska vetenskapsidealet för att erhÄlla kunskap.Arbetet visar pÄ att filmen inte nödvÀndigtvis söker att gestalta minnen utan kan ses locka ÄskÄdaren till att minnas genom att presentera bilder som bÀst förstÄs genom kroppslig inlevelse i bilden, kort sagt; filmen söker att aktivera ÄskÄdarens minne genom bilder med haptiska kvaliteter.
Campingturismen i PiteÄ under 1950- och 1960-talet
Den hÀr uppsatsen handlar om hur campingturismen vÀxte till i PiteÄ pÄ 1950- och -60-talet, och gjorde omrÄdet till ett av Sveriges populÀraste campingomrÄden. Enligt statistiken hade PiteÄ 4% av den totala campingen i hela riket 1968. VÄr uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och aktörer som bidragit till att just PiteÄ kom att fÄ en sÄdan framskjuten position inom campingturismen. I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar en snabb förÀndring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersÀttas av boende i eget tÀlt eller hyrd stuga pÄ campingplats. I mitten pÄ 1950-talet blev frÄgan om anlÀggande och drift av campingplatser en kommunal angelÀgenhet, delvis beroende pÄ att olika intresseföreningar hade börjat uppmÀrksamma förÀndringen i turistbeteendet.
Attrahera med omsorg : personalförsörjning inför framtiden inom svensk Àldreomsorg
Bakgrund: Nya tankar inom strategiomrÄdet menar att bland annat meningsfullhet, vÀrderingar och organisationens syfte Àr viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mÀngden och dÀrmed locka till sig kunder och personal. Den svenska Àldreomsorgen stÄr idag inför en stor utmaning nÀr det gÀller att trygga den framtida personalförsörjningen. En Äldrande befolkning, ökade vÄrdbehov samt den höga medelÄldern pÄ dagens personal inom ÀldrevÄrden Àr nÄgra faktorer som bidrar till Àmnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrÄgor sker inom den svenska Àldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera pÄ hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvÀrderingar anvÀnds strategiskt i detta arbete.
"Att avgÄ frivilligt, helt ofrivilligt" : Mediedrev eller granskande journalistik?
SÀtten att titta pÄ TV-serier har utökats de senaste Ären i och med Internets allt mer centrala rolli vÄr mediekonsumtion. Sverige har gÄtt ifrÄn att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vÄr studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför sjÀlva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som bestÄr av de tvÄ delarna peritextoch epitext. Dock Àr det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnssÄ mÄnga olika TV-serier och TV-kanaler Àr det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmÀngden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den Àr innan den faktiskt börjat sÀndas.Vi har anvÀnt oss av tre olika metoder för att kunna besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar som rörvilka epitexter TV-kanaler anvÀnder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.
Andras framgÄng - Egen vinning : -En studie om hur volontÀr tillfredsstÀllelse formas
För att ett företag ska kunna nÄ sina externa kunder krÀvs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag Àr att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan Àven som arbetsgivare dÀr de kan locka till sig samt behÄlla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgÄngar, men Àven vara problematiskt dÄ ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsÀtt betrÀffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra VÀsterbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbÀttra den interna marknadsföringen för företagets bÀsta. UtifrÄn detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning pÄ Norra VÀsterbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr vi fördjupat vÄra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie pÄ Norra VÀsterbotten.
Uteliggarens plats i stadens offentliga rum
MÄlet med denna uppsats Àr att studera hur regleringen kring anvÀndningen av offentliga rum pÄverkar tillgÀngligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning pÄverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skÀl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter ocksÄ upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare frÄn de offentliga rummen i staden och pÄ vilket sÀtt strategierna skiljer sig Ät.
Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgÄngspunkt frÄn uteliggares situation eftersom det stÀller frÄgan om vem de offentliga rummen Àr till för pÄ sin spets. Vem det offentliga rummet Àr tillgÀngligt för Àr en frÄga jag tycker Àr bÄde viktig och intressant.
Uppsatsens Àmne och frÄgestÀllningar Àr intressanta för mig som landskapsarkitekt dÄ landskapsarkitekten för det första mÄste förhÄlla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter Àr alltsÄ bÄde pÄverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare frÄn allmÀnna platser och pÄverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation.
Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en
lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar pÄ mina frÄgestÀllningar och förstÄ de strategier som anvÀnds för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum.
Resultatet av studien visar pÄ hur uteliggare i bÄde Nordamerika och Sverige drivs bort frÄn de offentliga rummen och osynliggörs för att stÀderna ska uppfattas som stÀdade och locka turister och investerare.
OmvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska eller förhindra tvÄng mot personer med demens
Bakgrund: Svenska lagar bygger pÄ att alla medborgare i Sverige Àr skyddade mot frihetsberövande och pÄtvingad vÄrd utan givet samtycke. Ett flertal studier Àr eniga om att tvÄng förekommer i vÄrd av personer med demens. Risken för tvÄng ökar vid svÄrare grad av demens, försÀmrad talförmÄga, aggressivitet, attityder hos vÄrdpersonalen och vid personalbrist. Det Àr vÀsentligt att möta personer med demens som unika individer och lÄta dem bestÀmma, för att de ska kÀnna ökad autonomi och vÀrdighet. För att bevara vÀlbefinnandet hos personer med demens Àr det avgörande att ha medkÀnsla, empati och ha professionell kunskap.