VÄrt mÄl med projektet var att göra en webbapplikation Ät Gourmet Grön och deras nya produktserie. Applikationen innehÄller information om produkterna och hur de anvÀnds samt vilka fördelear dessa ger..

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

Madeleine McDonald: Röstens funktion i dansterapi. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002 Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka röstens funktion i dansterapi. Ett underordnat syfte Àr att undersöka musikens roll i dansterapi. Jag har intervjuat tre dansterapeuter, vilka av yrkesetiska skÀl förblir anonyma.Inledningsvis ges en kort historik över dansterapi och dess förhÄllande till andra terapiformer. Intervjuerna visar att rösten fyller en viktig funktion.

There are a large number of studies on colour and its influence on human feelings, but thereare only a few studies on the association between feelings and colour combinations. Thisstudie investigates the association between colour combinations consisting of three equallysized colours and the feelings they convey. The methodology used in this studie follows theinstructions from the Nippon Colour & Design Research Institute (NCD) in Japan, NCD havestudied consumer psychology towards colour and colour combinations for several decades.This study used semantically differential scales to evaluate existing colour combinations fromNCD to descriptive adjectives and creation of new colour combinations to explore therelationship between colour combinations and conveyed feelings. A total of 69 peopleparticipated in the tests. The main conclusions formed by this study are: (1) the feelingsconnected with the colour combinations differ partly between the Swedish population and theNCD and (2) the Swedish population have similar feeling associations to most colourcombinations, except for trend dependent adjectives such asmodern, cool etc.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid anvÀndandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.VÄra frÄgestÀllningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhÄller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 23-26 Är. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrÄn sambandet mellan hjÀrtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgÄ tre olika typer av tester.

It has long been discussed how to use music in a new way in the field of food and elderly, and in this study, the authors wanted to test this. Music is the language of emotions. It?s a powerful tool, but its effects are difficult to predict (Theorell, 2009). Malnutrition in the elderly is a serious condition that often gets overlooked (Edfors & Westergren, 2012).

Alkohol och droger medför pÄ mÄnga sÀtt problem i samhÀllet. Det innebÀr stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer mÀnniskor till skada bÄde direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika omrÄden för att fÄ ett brett perspektiv pÄ vilka orsaker som kan leda mÀnniskor till missbruk.Musik Àr nÄgot mycket positivt i mÄnga mÀnniskors liv, men det kan ocksÄ finnas negativa förebilder i form av artister som föresprÄkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att undersöka om det gÄr att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn pÄ droger och alkohol? Mina frÄgestÀllningar Àr: 1.

Bakgrund: Musikindustrins tillvÀxt under det senaste decenniet har varit starkt influerat av digitaliseringen över internet. Nedladdningen av musik, övergÄngen frÄn en konkret produkt till en immateriell tjÀnst och stÀndigt förÀndrade beteendemönster hos musikanvÀndare i den digitala miljön har resulterat i en hel del problematik för leverantörer och distributörer samt föranlett stora ekonomiska förluster. Men förÀndringarna har ocksÄ gynnat och bidragit till nya affÀrsomrÄden och möjligheter för musikindustrin. Internets genombrott och den snabba teknologiska utvecklingen har skapat en hÄrdare konkurrens inom branschen, och företagen mÄste dÀrför hitta nya sÀtt att omfamna webben som en ny och kraftfull marknadskanal samt dra nytta av de möjligheter som det innebÀr för försÀljning och distribution av digital musik.ForskningsfrÄgor: Hur arbetar musikindustrin med digital marknadsföring och vilka digitala plattformar anvÀnds för att marknadsföra sig pÄ?Hur har den digitala reformen inom musikbranschen pÄverkat marknadsföringen för de olika aktörerna i branschen och hur arbetar de idag för att nÄ ut till konsumenterna?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur den teknologiska utvecklingen har pÄverkat den digitala marknadsföringen i dagens musikindustri.Metod: Studien Àr genomförd i kombination av en flerfaldig forskningsmetod dÀr ett kvantitativt betraktelsesÀtt har anvÀnts för att styrka kvalitativa resultat och tvÀrtom.

Ljud Àr inget vi ser, men det omger oss stÀndigt. Det Àr inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vÄr uppmÀrksamhet till det som Àr vackert. Det hÀr arbetet innehÄller tvÄ delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, SfÀrer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. FrÄn hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur mÀnniskor pÄverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förÀndring genom historien. För att ge inspiration, förstÄelse och exempel pÄ hur landskapsarkitekten sjÀlv kan skapa en gestaltning utifrÄn ljud som utgÄngspunkt, fÄr lÀsaren i slutet av uppsatsen lÀsa om befintliga platser som utgÄr frÄn ljud. Kunskaperna frÄn den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrÄn ljudperspektivet, bilaga 1: RosengÄrdsstrÄket, Ett pÀrlband av ljud- utifrÄn konceptet StrÄkeko. Den fokuserar pÄ RosengÄrdsstrÄket i Malmö dÀr Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstÀrka strÄket.

Vi har gjort en observationsstudie om vÄr process mot skapandet av en förestÀllning.faktorer som kan vara av betydelse för den kreativa processen.Metoden för undersökningen var en deltagande direktobservation som dokumenterades genom en processdagbok.som musiklÀrare ha kunskap om bÄde utvecklingsfaser och faktorer som gynnar och hindrar kreativitet imusikdramatik tillsammans i tre terminer och har en god social relation med varandra, ÀndÄ fick problem underSyftet var att undersöka denkonstnÀrliga processen - med sÀrskild uppmÀrksamhet pÄ kreativitet - i samband med skapande av enförestÀllning dÀr sÄvÀl egenkomponerad musik som eget agerande ingick. Vi Àmnade ta reda pÄ vilkautvecklingsfaser vi gick igenom i processen mot att skapa en förestÀllning. Vi var Àven intresserade av vilkaDÄ vi som blivande musiklÀrare befinner oss i enutbildningsvetenskaplig kontext ville vi ocksÄ ta reda pÄ hur vi kunde översÀtta dessa erfarenheter till vÄrtkommande lÀraryrke.Av resultatet kunde vi utlÀsa att vi huvudsakligen gick igenom tvÄ utvecklingsfaser. I dessa fanns faktorer sombÄde gynnade och hindrade kreativiteten. Faktorer som kan gynna en kreativ process Àr exempelvis en tillÄtandemiljö, gynnsamma tidpunkter, kompetens i Àmnet.

Studiens syfte var att undersöka vad lÀrare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. FrÄgestÀllningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska Àmnenas betydelse i den egna verksamheten gerkulturskolans lÀrare och rektorer uttryck för? Blir alla Àmnen behandlade likvÀrdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de sjÀlva stÄr för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska Àmnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkÀter till sex kulturskolors rektorer och lÀrare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lÀrare i musik pÄ kulturskolorna anser att alla Àmnen inom deras skola fÄr lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. LÀrare inom de övriga estetiska Àmnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Det hÀr arbetet kommer att utreda hur det kan gÄ till nÀr man bygger ett varumÀrke Ät bandet Projektet. Syftet med arbetet Àr att bygga upp och stÀrka vÄrt eget bands varumÀrke för att ge ettmer engagerat och intryck inför bÄde vÄr publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förÀndringar och definierat bandets personlighet..

Det hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ hur en ung tv-publik reagerar pÄ effekter i samhÀllsprogram pÄ tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur man i tvÄ fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet pÄ tvÄ olika genrer av tv-program. ForskningsfrÄgorna var: Hur ser tvÄ grupper av unga tv-tittare pÄ redigerade effekter i samhÀllsprogram pÄ tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentÀr? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda pÄ detta genomfördes en fokusgruppsundersökning dÀr Ätta personer i Äldrarna 20-28 Är i tvÄ grupper fick titta pÄ ett inslag som redigerats pÄ tvÄ olika sÀtt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i LuleÄ och Àr helt utan musik och andra effekter.

Tidigare studier har gett stöd för att igenkÀnningsminnet understöds av minst tvÄ processer: erinring (recollection) och familjaritet. Detta testades i tvÄ beteendeexperiment, inom ett Remember/Know paradigm (experiment 1) och ett Ja/Nej paradigm dÀr Receiver - Operating Characteristics (ROC) berÀknades (2). I ett pÄföljande Event - related potentials (ERP) experiment undersöktes vidare distinktionen mellan minnesprocesserna under Ätervinning. Deltagarna studerade namn med tvÄ former av pre - experimentell familjaritet, namnfrekvens och celebritet, vilka kombinerades till ortogonala variationer av dimensionerna. Frekvens operationaliserades som antalet trÀffar i den nationella telefonkatalogen och celebritet som antalet trÀffar i massmediala webbsidor.