Sustainability work is something that is emphasized more and more. Corporate Social Responsibility, CSR, is discussed and the question of how much responsibility companies should really take is frequently in the news. Companies tend to ask themselves how much responsibility they should take. CSR is a common concept of companies environmental and social work and a concept we tend to see here and there in our modern society. CSR includes companies? social responsibilities, both in terms of carbon footprint, working conditions, social responsibility and more.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Title: Language Through Music. Music as a Motivator for Language Acquisition.The purpose of this essay is to examine what there is to gain by integrating music and language to promote language learning. Theory: Different theories will be presented to orientate music in history. Theories on the connection between music and language will follow and among others suggestopedi will be explained. Theories that will be presented point to positive connections between music and language concerning language acquisition.

AbstractThe GovernmentÂŽs guidelines found in the curriculum for pre-schools, recommend that music should be an important resource for children. To stimulate childrenÂŽs language is also an important part of this curriculum. It is every teacher`s proffessional duty to ensure that these guidelines are followed. Language is of unparallel importance in assisting an individual to grow and to function within a society. In my work about music and languages in pre-school the purpose is to investigate how the studied teachers use music to stimulate of children`s developmt in language.

Har dyslexi nÄgon inverkan pÄ musikens omrÄde? Har notlÀsningsproblematik en koppling till de lÀssvÄrigheter som Àr vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda pÄ hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gÄ igenom litteratur inom omrÄdet och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom anvÀnt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att sjÀlv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmÀn kunskap pÄ omrÄdet och till resultaten frÄn intervjuerna.Kunskaperna inom omrÄdet Àr Ànnu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten nÀr det gÀller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstÀmde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet pÄverkas av dyslexi och framför allt utifrÄn det sÀtt som vi hÀr i vÀst oftast valt att nÀrma oss musiken och musikpedagogiken.

Uppsatsen Àr en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skaptas inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av en datoranimerad speltrailer för det fiktiva spelet ?Ashes?, med ljudeffekter och musik. Trailern Àr 80 sekunder lÄng, renderad i 3D med tydliga inslag av 2D-grafik, med ljudeffekter och musik. Uppsatsen inleds med idén till verket och de mÄl som satts upp för arbetet.

En Opera pÄ en av Stockholms mest attraktiva tomter..

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien genomfördes med syftet att specificera vilken intensitet och duration vid uppvÀrmning som Àr optimal för att fÄ ut största möjliga effekt vid anaerob prestation i form av maximalt vertikalhopp och fem sekunders maximal cykelsprint. Studien byggde pÄ tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar uppvÀrmningen prestationen vid ett maximalt vertikalhopp? PÄ vilket sÀtt pÄverkar uppvÀrmningen prestationen vid ett maximalt fem sekunders sprinttest? Vilken uppvÀrmning Àr optimal för maximal muskulÀr explosivitet?MetodDesignen var en kvantitativ experimentell studie som innefattade fyra fysiskt aktiva kvinnor med genomsnittsÄlder pÄ 24 Är. Testerna bestod av nio tillfÀllen dÀr en slumpad uppvÀrmning pÄ ergometercykel genomfördes varje gÄng. DÀrefter genomfördes tre vertikalhopp, sÄ kallade counter movement jump, pÄ en kraftplatta och tre fem-sekunders sprint (5sCST) pÄ Monarks Peak Bike.

Loke Carlsson: Spelmusik ? Musikens funktioner i tre datorspelsserierDenna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet Àr att ta reda pÄ vilka funktioner dennamusik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjÀlp av dessateorier sammanstÀller jag sedan en metod för att analysera musiken i nÄgra fÄ datorspel. Imetodkapitlet hittar man ocksÄ en redogörelse för de grundlÀggande skillnader mellandatorspel och filmer nÀr det gÀller musik.

Genom att undersöka hur mycket av nÄgra masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs frÄn masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar Àr syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som anvÀndbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har lÄtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, dÀr jag Àven har observerat deras tillvÀgagÄngssÀtt, utfört intervjuer och sedan pÄ egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta pÄ deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag lÄtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. UtifrÄn observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet pÄ att det personliga idealet och tidigare erfarenheten frÀmst hörs i mastringar utförda av personer som Àr djupt rotade i sin favoritgenre och lÄter de idealen och arbetsmönstren Àven pÄverka mastringar inom frÀmmande musikstilar.  .

VÄr studie behandlar omrÄdet ledarstilar dÀr teorin baseras pÄ Lewin et al?s ledarstilsindelning, vilka Àr den auktoritÀra ledaren, den demokratiska ledaren och lÄt-gÄ ledaren. Vi har genomfört en situationsbaserad experimentell studie dÀr vi har berört bÄde attityds- och ledarskapsteorier. Oberoende variabel Àr ledarstilen medan de beroende variablerna Àr attityden till ledarstilen, attityden till arbetsplatsen samt intentionen att stanna kvar pÄ arbetsplatsen.Studien bestod av ett arbetssituationsscenario samt ett hÀfte med frÄgor angÄende scenariot. Försökspersonerna blev indelade i fyra grupper, tre med varsin ledarstil samt en kontrollgrupp som saknade en uttalad ledarstil.

The purpose of this dissertation is to examine how teachers in the municipal Music schools Schools of arts (kulturskolor) estimate the quality of their teaching rooms, which factors that are significant for their opinion, and if they have experienced any tendencies of improvement in the quality of their teaching rooms. The examination is built on a questionnaire, which was sent to a number of music- and ?culture schools? in Sweden. From the answers you can read that the majority (66%) of the teachers are satisfied with their teaching rooms, even if a relatively large part (33%) seems to be unsatisfied. The single factor that are of most importance for their opinion are how much of their teaching they spend in rooms that doesn?t belong to the music- or ?culture school? and also are used for other kinds of education.

SyfteBakgrunden till vĂ„rt Ă€mnesval stĂ„r att finna i en fundering som vi burit med oss i nĂ„gra Ă„r. Vi arbetar bĂ„da tvĂ„ med unga musikstudenter och vi har sett att sjĂ€lvförtroendet hos eleverna vad gĂ€ller mod att uttrycka sig och upptrĂ€da har vĂ€xt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har pĂ„verkat detta. Beror det pĂ„ deras intresse, eller skulle dessa unga Ă€ndĂ„ varit trygga i sin person? Har musiken pĂ„verkat deras vĂ€xande till unga vuxna sjĂ€lvstĂ€ndiga individer, och i sĂ„ fall hur? Är man tryggare och gladare för att man Ă€r bra pĂ„ nĂ„got och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever pĂ„ gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

The purpose with this study is to inquire how a number of active preschool teachers use music in their daily work with children. It also looks at the meaning they think music can have to the whole group of children, especially in terms of solidarity and interaction in the group. In order to study this I chose to use questionnaires as the method. These questionnaires consisted of open questions to enable longer answers from de participants in an effort to hear their thoughts and get their point of view. The result of this study shows that all of the participants seem to have good experiences from musical activities with the preschool children.