The purpose of this investigation is to see if there is any difference in how long pupils are staying in the activity of the music- and culture schools in the country. I have compared this with how large the teachers engagements are in average at each school, how many teachers each school holds and if one teacher is teaching within different areas, e.g. on different instruments. Thru mail contact with the headmasters at the music- and culture schools I have gathered data concerning the length of which the pupils are staying at the schools, the number of teachers at each school, the size of the teachers services and in how many different areas each teacher is teaching.It has been hard to get to any results in the investigation since the music- and culture schools don?t compile statistics on how long their pupils are staying at their schools.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Syftet med studien Àr att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer fÄ insikt i elbaslÀrares förhÄllningssÀtt till vad som Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att försöka förstÄ vilka lektionsmoment elbaslÀrare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera pÄ just dessa och deras syn pÄ eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslÀrare frÄn olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgÄngspunkt i historiska perspektiv pÄ musikkulturskolornas framvÀxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna Àr att eleven fÄr komma igÄng och spela sÄ snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever Àr lust, glÀdje och upplevelser ? vilket gÄr helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare Är. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn pÄ vad de tycker Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig i relation till de traditioner, idéer och vÀrderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hurvida en LCHF (Low Carb High Fat) kost skulle kunna vara en hÀlsosam livsstil utifrÄn hur den pÄverkar olika hÀlsomarkörer hos normalviktiga personer dÀr en viktminskning ej har efterstrÀvats. FrÄgestÀllningen var följande: Hur pÄverkar en LCHF-kost med maximalt 30 gram kolhydrater per dag under 3 veckor normalviktiga kvinnors BMR (Basal Metabolic Rate), blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansÀttning, midje- och höftmÄtt samt deras kroppsvikt?Metod En experimentell studie har genomförts pÄ 8 normalviktiga kvinnor mellan 20 och 35 Är. Samtliga försökspersoners BMR, blodlipider, blodglukos, blodtryck, kroppssammansÀttning, midje- och höftmÄtt samt kroppsvikt mÀttes vid normala levnadsförhÄllanden innan studiens start samt efter 3 veckor av en strikt LCHF-kost med endast 30 gram kolhydrater per dag.Resultat BMR sÀnktes i genomsnitt med 4,4% vilket var signifikant (P<0,05). HDL (High-density lipoproteins), LDL (Low-density lipoproteins) samt totalkolesterol höjdes signifikant (P<0,01) med 21%, 25% respektive 22%.

Detta Àr en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för lÄtskapande genom anvÀndning av verktyg inlÀrda under tre Är pÄ Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt lÄtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag anvÀnder nÀr jag skriver lÄtar och jÀmföra detta med hur jag arbetade innan jag började pÄ musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jÀmförelser bÄde pÄ hur jag nu arbetar med musik och hur det nu lÄter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har lÄtit.Fyra nya lÄtar har skapats i arbetet. LÄttexterna har fÄtt stort fokus i mitt arbete, men Àven arrangering och skapande av melodier Àr en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete Àr ovÀderligt för att fÄ en sammanhÄllen och enhetlig lÄt, dÀr lÄtens text följer en röd trÄd och Àr vÀl förankrad i lÄtens syfte.

Studiens syfte Àr att belysa nÄgra yrkesverksamma elbasisters syn pÄ egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer anvÀnts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berÀttar om sin syn pÄ övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna studie Àr ett hermeneutiskt perspektiv dÄ mÄlet Àr att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvÀrld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen Àr att spela tillsammans med andra och lyssna pÄ musik.

Aktivitetsgarantin Àr ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti Är 2000. I den hÀr uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt pÄ sannolikheten att erhÄlla arbete. För att utvÀrdera den genomsnittliga effekten anvÀnds en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten Àr nÄgot varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete Àr svÄrt att finna. DÀremot visar det sig att om arbetslösheten fortgÄr under Ätminstone 6 mÄnader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin..

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera hur ensemblespel med medel sÄsom body percussion och stomp i musikundervisningen i grundskolan kan bidra till en samspelsupplevelse hos eleverna. Studien har genomförts genom fyra kvalitativa forskningsintervjuer dÀr informanterna bestod av erfarna, verksamma musiklÀrare i grundskolan.Den teoretiska utgÄngspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv dÀr deltagande i en praxisgemenskap och situerat lÀrande inkluderas. Ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar hela arbetet.Resultatet av studien visar att informanterna var eniga om att puls och rytm Àr grunden för all musik. Body percussion och stomp kan dÀrför vara en bra metod för att frÀmja elevernas kunskap om puls och rytm. Resultatet visar Àven att lyhördhet mellan elever, trygghet i gruppen/klassen samt en tydlig struktur i musikundervisningen Àr de viktigaste faktorerna för att samspel ska Ästadkommas..

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger pÄ en allmÀn litteraturstudie som sammanstÀller aktuell forsk-ning inom det valda ÀmnesomrÄdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras pÄ 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den frÀmsta beteendemÀssiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohÀlsosamt beteende och negativ attityd till allmÀn hÀlsa.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Styvéns (2007) pÄstÄende om att musik pÄ grund av Internets framfart och ökad nedladdning i allt högre grad hÄller pÄ att betraktas som en tjÀnst, med följden att den upplevs som mer abstrakt, har anvÀnts i kombination med Laroche et als (2001) definition av intangibility (hÀr översatt till greppbarhet). Syftet har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken skillnad som finns i hur anvÀndare uppfattar CD-album respektive MP3-album, samt vilken betydelse denna skillnad har gÀllande attityder och beteende avseende musiknedladdning. I en Internetbaserad enkÀtundersökning fick informanter svara pÄ frÄgor om greppbarhet och musiknedladdning, och samband dem emellan har undersökts. Enligt undersökningens resultat upplevde informanterna CD-album som betydligt mer greppbart Àn MP3-album. DÀremot var resultaten angÄende vilken betydelse denna skillnad hade för informanternas beteende och attityder avseende musiknedladdning begrÀnsade..

Uppsatsens syfte: Att analysera varför den fysiska informationsbĂ€raren CD inte slagits ut av det nedladdningsbara alternativet MP3 och om det finns en möjlighet för en sĂ„dan hĂ€ndelseutveckling i ett framtidsperspektiv pĂ„ fem Ă„r. Metod:För att finna relevanta svar pĂ„ syftet har vi studerat och talat med sĂ„vĂ€l utbuds- som förbrukarsidan av musik. HĂ€r har vi anvĂ€nt oss av kvalitativ metod i form av fokusgruppdiskussioner betrĂ€ffande konsumenterna och djupintervjuer med utbudssidan. Resultat:Efter att ha studerat digitala musikfiler och fysiska informationsbĂ€rare i form av CD-skivor med hjĂ€lp av försĂ€ljningsstatistik, teori om kundvĂ€rde och symbolisk konsumtion samt intervjuer med sĂ„vĂ€l utbuds- som förbrukarsidan, har vi kommit fram till att digitala musikfiler inte ska ses som ett hot mot den traditionella musikindustrin. Åtminstone inte pĂ„ kort sikt.