The present MA thesis analyzes how body and blood functions as historical and narrative elements in Yu Hua's novel Chronicle of a Blood Merchant (1995). In the novel, the story and the plot can not be regarded as disparate items; the two levels of the text are tightly interwoven by what the thesis introduces as a sangvinolent narration. The term conceptualizes the use of blood as a structural element and the thrust of the text, in this case how the ability to sell blood is a prerequisite for the story and the plot.Close readings reveal the structural correlations between the blood-selling main-character Xu Sanguan in the plot on the one hand, and in the story on the other, which can be detected to have, inter alia, an effect on the temporality of the narrative. Themes linked to identity, belonging and survival (performativity, mimicry, reification and alienation) permeate the text. In the novel the body and bodily fluids are sacrificed in order to form and enforce perceptions of identity and societal roles.The rhetorical use of ?blood and tears? (Ch.

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och pÄ vilket sÀtt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och fÄr möjlighet att anvÀnda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare och den teoretiska bakgrunden utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna pÄ förskolor Àr vanligtvis spontana och initieras av bÄde vuxna och barn. FörskollÀrarna Àr positivt instÀllda till musik men det förekommer en osÀkerhet om den egna kompetensen inom Àmnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lÀra sig nÄgot annat, och inte som ett mÄl i sig. FörskollÀrarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgÄng till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Sammandrag VÄr uppfattning Àr att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid fÄr utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen frÄn barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bÀrande stolpar Àr inspirationskÀllor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gÄng har vi sett olika inspirationskÀllor som kunnat pÄverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgÄtt frÄn BjÞrkvolds (2005) teori om spontansÄng nÀr vi analyserat barnens musikskapande.

This project will search for the sound in the contemporary landscape architecture, an attempt to combine music and land­scaping. In a first stage, I have searched for outdoor environments where loudspeakers are used, and sites with a concious sound design. The project will result in a sound design created for the park Frodeparken in Uppsala, Sweden. In my search for sites and examples of conscious sound, I have talked to the people behind the projects I found - landscape architects, sound artists and architects. Influences from different areas have been essential for me in the project.

This paper aims to examine how, and if, music is being used integrated in other subjects thanmusic in school. The study is based on qualitative interviews and I haveinterviewed fourteachers, regardless of whether they use music a lot or not.The questions the study is basedon are if there might be a connection between theteachers' own feelings for music andwhether they use music inschool or not, how music is being used and does the use of musicgive any effects?The result of this study shows that there can be a connection between the teachers ownsfeelings for music and the fact if they use music when they teach or not. One of the teachersI?ve interviewed had bad music experiences and didnot use music in her teaching.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska Àmnen i undervisningen och vi har valt att lÀgga huvudfokus pÄ musik. Vi vill se hur man kan anvÀnda sig av denna integrering för att stimulera barns lÀrande och se vilka reaktioner man fÄr av att undervisa pÄ detta sÀtt. Genom ett sÄdant arbetssÀtt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nÄ ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssÀtt för olika elever. Vi har bÄda lÀst vid lÀraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap pÄ ett annat sÀtt Àn bara genom teoretisk undervisning.VÄr undersökning gjordes i en Är ett dÀr vi pÄ olika sÀtt integrerade musiken i Àmnen som till exempel matematik oh svenska.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur stretching i olika former akut pÄverkar hopphöjd.Vilken akut pÄverkan har statisk stretching pÄ hopphöjd?Vilken akut pÄverkan har dynamisk stretching pÄ hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns nÀr det gÀller den akuta effekten efter statisk och dynamisk stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfÀllen. BekvÀmlighetsurval tillÀmpades och begrÀnsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i Äldrarna 18-30 Är. Varje testtillfÀlle innehöll en uppvÀrmning pÄ ergometercykel, tre vertikalhopp, en stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila pÄ ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes pÄ en kontaktmatta som berÀknade den totala hopphöjden.

I vÄrt examensarbete undersöker vi anvÀndningen av musik som didaktiskt medel i sprÄkundervisningen med hjÀlp av en blogg, samt hur musiken pÄverkar sprÄkinlÀrningen hos gymnasieelever. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra sprÄkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och pÄ sÄ vis bidra till en fördjupad kunskap inom Àmnet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lÀra sig ett frÀmmande sprÄk? ? PÄ vilket sÀtt kan musiken bidra till elevernas sprÄkinlÀrning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av olika teorier om andrasprÄksinlÀrning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

The purpose of my report was to find out how music can benefit the language development of children, whilst getting a glimpse of how the educators in preschools use music as a tool for the language development of children. During the course of the report I?ve used the sociocultural perspective theory as a foundation to stand on, this is most of all visible in my analysis and discussion of the result. In the result we can see that the educators possess insight in the importance of music in childrens development, and that they therefore give music a lot of room in their work. Songs where rhyme and language play are allowed are common elements at the preschool that attracts the children and makes them want to partake. Songs sung with movement is a commonly used combination which also serves to further lift the childrens language development when they, through movement, give meaning to the lyrics. It does however take a devoted educator to make music with the preschool children and to support them and making them want to do it.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur man pÄ bÀsta sÀtt kan bearbeta Rodrigos musik med Concierto de Aranjuez som utgÄngspunkt, för att Ästadkomma en konstnÀrligt tillfredstÀllande och idiomatisk version för gitarr. De idiomatiska problemen uppstÄr i allmÀnhet nÀr tonsÀttaren inte har tillrÀcklig kunskap om instrumentet som han skriver för. En analys av fyra gitarristers inspelning av verket, dÀribland min egen, ledde fram till slutsatser om hur typiska idiomatiseringar kunde utföras. Dessa gick Àven att applicera pÄ Rodrigos musik i allmÀnhet eftersom problematiken i Concierto de Aranjuez inte Àr unik för endast detta verk. Uppsatsen skulle ocksÄ ge en bild av gitarrens begrÀnsningar och möjligheter till förmÄn för nutida tonsÀttare sÄvÀl som för gitarrister..

Vi har gjort en trettio minuters kortfilm som innehÄller musik, 3dgrafik och 2dgrafik. Filmen Àr en thriller som handlar om en man som tror att han blivit utsatt för en konspiration..

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.

This paper is an inquiry that is trying to establish four young musicians' views of art and music.To define the boundaries of music and art and explore the possible similarities. The musicians were confronted with an artwork by Marcel Duchamp and a composition by John Cage, and have recieved a questionnaire where they were asked to express their views. They were also asked to point out qualities that define music and art and their boundaries. Follow up questions then try to futher clearify their definitions. The findings show that the group has a similar point of view where emotion and feeling rule over intellectualisation in relation to the creation of art..