Syftet med denna studie Àr att fÄ djupare kunskaper om hur musiklÀraren i den kommunala grunskolan ser pÄ och hanterar Àmnet musik i relation till barn med koncentrationssvÄrigheter. DÄ forskning inom omrÄdet musik i kombination med barn med koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt begrÀnsad presenteras istÀllet en del litteratur om koncentrationssvÄrigheter i sig samt musikens betydelse för mÀnniskan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens pÄverkan pÄ mÀnniskans utveckling vilket Àr relevant i sammanhanget. I arbetet utgÄr jag frÄn pragmatismen och det sociokulturella perspektivet dÄ pragmatismen har haft stort inflytande pÄ svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet Àr ett vÀldigt brett perspektiv som utgÄr ifrÄn att allt som pÄverkar mÀnniskan Àr sociala konstruktioner, skapade av oss sjÀlva.Studien bygger pÄ strukturerade intervjuer med fyra olika lÀrare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan Àr viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvÄrigheter.

Det handlar om kraftinsats Àr titeln pÄ denna studie som jag, Nina Ek skrivit som examensarbete för Barn och ungdomsvetenskap pÄ Malmö högskola höstterminen Är 2010. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i skolans tidigare Är och observationer för att fÄ tag pÄ pojkars instÀllning till musik och rörelseundervisning. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra vilka uttryck eleverna visar till musik- och rörelseundervisning i skolan och redogöra för skillnader i pojkars respektive flickors förhÄllningssÀtt till detta Àmne. I min tidigare forskning finns en fördjupning av genusforskning och psykologisk forskning att reda ut begreppen nÀr forskare talar om kön och nÀr de talar om genus. Ni möter Àven en fördjupning hur genusskillnaderna uttalar sig i estetikens vÀrld.

I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Bild och musik Àr tvÄ estetiska former som Àr mycket framtrÀdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förstÄelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa tvÄ former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte Àr att ta reda pÄ och undersöka hurvida pedagoger pÄ olika förskolor och inom olika Äldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa tvÄ former i ett utvecklingsperspektiv eller anvÀnds det endast som ett tidsfördriv utan nÀrmare eftertanke? Studiens forskningsfrÄgor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill fÄ ut av arbetet med de tvÄ formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Uppsatsen ananlyserar den samtida hiphopscenen i Egypten. Den berör uppkomsten av hiphop i USA, populÀr- och ungdomskultur i Egypten samt förutsÀttningarna för egyptiska hiphoputövare. Den diskuterar vidare bÄde politiska och religiösa faktorer för den konstnÀrliga friheten. Utdrag ur egyptiska hiphoptexter analyseras och artister intervjuas. Det visar sig att den egyptiska hiphopen har sitt eget uttryck, skilt frÄn vÀsterlÀndska förlagor, men lider brist pÄ forum.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp Àr en stressfylld upplevelse bÄde fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. OmvÄrdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och Àngslan samt ökar patientens tolerans för smÀrta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna Àr oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvÄrdnadsmÀssigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi.

Bakgrund: Den goda vÄrden syftar till att lindra mÀnskligt lidande, sÄsom smÀrta. Detta Àr inte alltid uppnÄtt inom den slutna sjukvÄrden idag, och patientens smÀrta blir inte lindrad. Musik kan anvÀndas som en hÀlsointervention inom sjukvÄrden och har visats ha en rad positiv inverkan pÄ patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvÄrdnadshandling har för verkan pÄ patientens smÀrttillstÄnd vid en akut smÀrta.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan pÄ ett akut smÀrttillstÄnd. Resultat: Resultatet visar pÄ att musik som en individanpassad omvÄrdnadshandling kan lindra patientens smÀrttillstÄnd.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Titel: Let the music be your master hur mÀnniskor anvÀnder och lyssnar pÄ musikFörfattare: Linnéa ArlidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidinstitutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgsuniversitet.Termin: VÄrterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 60 sidorSyfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka musikanvÀndning hos SpotifyanvÀndare utifrÄn teorier om medieanvÀndning för att sedan kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur Universal Musics musiktjÀnst Digster anvÀnds.Metod: Kvantitativ webbsurveyMaterial: EnkÀten skickades ut till samtiga DigsteranvÀndare och ett stort antal SpotifyanvÀndare, sammanlagt 3718 stycken personer.Huvudresultat: Undersökningen visar att musikanvÀndningen följde principerna för medieanvÀndning genom att centrala begrepp som nÀr, var, vaför, hur och till vad var avgörande för hur mÀnnisko lyssnar pÄ musik. Situationen har stor betydelse dÄ mÄnga av respondenterna gjorde andra saker samtidigt som de lyssnarpÄ musik och Àven svarade att deras humör styr vad de lyssnar pÄ. Undersöknigen Àmnade Àven att ta reda pÄ hur musikanvÀndningen evetuellt skildje sig mellan anvÀndare av spellistetjÀnsten Digster.se och icke anvÀndare. Universal Music gör stora satsningar pÄ denna tjÀnst och behöver fÄ en bÀttre överblick över sin mÄlgrupp för att kunna bibehÄlla och förnya kunder. Analysen visade att det finns mycket smÄ skillnader, de anvÀnder musik pÄ nÀstan samma sÀtt.

Syftet med studien Àr att ur ett sprÄkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre Är talar om musik. Teorier om sprÄkutveckling och sprÄk har anvÀnts för att pÄvisa samband mellan sprÄkutveckling och utveckling inom andra omrÄden. Betoningen har hÀr frÀmst legat pÄ musikÀmnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den sprÄkutvecklande miljön. Integrering av sprÄk, tanke och handling framhÄlls som viktig och grundlÀggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lÀrande.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollÀrare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att frÀmja sprÄk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utstrÀckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmÄga att frÀmja sprÄk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka sprÄket hos barn. Som metod har jag anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Musik Àr ett kraftfullt medium med förmÄga att förmedla ett brett spektrum av kÀnslor. DenmÀnskliga rösten anses ha liknande kÀnsloförmedlande egenskaper, vilket Àr vÀldokumenterat för tal, men endast ett fÄtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av denmÀnskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sÄngens betydelse förden emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ettlyssningstest, dÀr man fick lyssna pÄ olika versioner av 10 olika musikstycken; med sÄng,utan sÄng och med enbart sÄng. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd kÀnsla samtskatta intensitet.