Sökresultat:
3899 Uppsatser om Livsuppehćllande behandling - Sida 34 av 260
Det sjukgymnastiska arbetet pÄ barnkliniker gÀllande barn med obesitas: en kartlÀggning och en jÀmförelse av Sveriges tre landsdelar
Under de senaste Ärtiondena har obesitas, hos barn och vuxna raskt ökat, sÀrskilt i vÀlutvecklade lÀnder. Fyra procent av alla barn och ungdomar i det svenska samhÀllet lider av obesitas. Syftet med denna studie var att kartlÀgga och jÀmföra det sjukgymnastiska arbetet pÄ barnkliniker gÀllande barn med obesitas. Vi var intresserade av om en etablerad behandlingsplan fanns och i sÄ fall hur denna var utformad. EnkÀt skickades till sjukgymnaster som var verksamma inom barnklinikerna pÄ landets 23 lÀns-, regions- och universitetssjukhus.
MusiklÀrares arbetssituation i grundskolan
I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.
STYLIST ? ma?l, process och a?terkoppling. : En studie av det pedagogiska arbetet i undervisning pa? gymnasieskolans stylistprogram.
Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .
Kommunikation pa? sociala medier : En studie om fem svenska TV-kanalers strategi pa? Facebook
Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.
Det Àr vÀl bara att sluta dricka?: en litteraturstudie om den bÀsta vÀgen ut ur ett alkoholmissbruk
Alkoholberoende och missbruk Àr ett omfattande problem i sÄvÀl Sverige som i övriga delar av vÀrlden. Med tanke pÄ de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för bÄde missbrukaren, och mÀnniskor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att ÄtgÀrda detta. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mÀnskligt beteende som utgÄngspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar pÄ att sÄvÀl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.
Patienters upplevelser av ECT-behandling : En intervjustudie med patienter som genomgÄtt ECT-behandling
Inledning: I dagens lÀge ligger mycket fokus pÄ teknik inom hörselvÄrden och den del i rehabiliteringen som fokuserar pÄ tankar och kÀnslor har kommit i skymundan. Gruppcounseling Àr ett sÀtt att avhjÀlpa detta pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Syfte: Att beskriva och diskutera audiologisk counseling och hur detta kan anvÀndas i grupputförande mot vuxna med hörselnedsÀttning. Fokus ligger pÄ innehÄlls- och individanpassad counseling. Metod: En litteraturstudie har genomförts.
Ergonomi : om blivande instrumentalpedagogers fysiska hÀlsa
Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur blivande instrumentalpedagoger i ho?gre musikutbildning beskriver sin fysiska ha?lsa ga?llande ergonomiska besva?r och har detta fa?tt na?gra konsekvenser fo?r studenten. Som bakgrund har jag anva?nt mig av litteratur som bero?r ergonomi ba?de i rollen som musik- och instrumentla?rare men a?ven andra jobb som inte a?r kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att anva?nda en kvantitativ forskningsmetod.
Ăkad delaktighet för patienter i behandling av schizofreni genom personcentrerad vĂ„rd?
Bakgrund: Personcentrerad vÄrd Àr ett arbetssÀtt som nu implementeras i vÄrden. ArbetssÀttet syftar till att se hela patienten med ett holistiskt synsÀtt. Att arbeta personcentrerat betyder att patienten ges möjlighet att inkluderas i sin vÄrd. Delaktighet Àr dÀrmed ett centralt begrepp för arbetssÀttet. Att öka delaktigheten för patienter som lider av schizofreni Àr en utmaning för den psykiatriska vÄrden dÄ sjukdomsbilden gör att patienten har bristande sjukdomskÀnsla.
Landstingens pensionsredovisning : Varfo?r anva?nds fullfonderingsmodellen?
Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.
FrÄn tomt blad till musikaliskt verk : En sjÀlvstudie om lÀrprocessen i att komponera
I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.
Hur kan komplementÀra metoder lindra illamÄende och krÀkningar vid cellgiftsbehandling?
Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.
KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVMODERTRANSPLANTATION
Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som
beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna.
Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder.
Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet
att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har
det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller
surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r
fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som
behandling inom snar framtid.
Kvinnors motivation och copingstrategier pÄ vÀg ut ur drogmissbruk
Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier pÄ vÀg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansÄg hade hjÀlpt dem behÄlla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att fÄ tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad sjÀlvkÀnsla samt mening med livet.
DBT i den kliniska vardagen. : UtvÀrdering av Dialektisk beteendeterapi inom vuxenpsykiatrin i Norrbotten.
Dialektisk beteendeterapi (DBT) Àr idag den behandlingsmetod för behandling av borderline personlighetsstörning (BPS) som idag har starkast empiriskt stöd i ett flertal randomiserade och kontrollerade studier. Inom vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus i Norrbotten har under drygt tvÄ Ärs tid pÄgÄtt ett projekt i syfte att införa och bedriva DBT vid kliniken samt utvÀrdera resultat av behandlingen. Patientmaterialet bestÄr av 6 st kvinnor med BPS-diagnos i Äldrarna mellan 19-23 Är(M=21,3). Resultaten visar att gruppen efter 12 mÄnader i DBT behandling uppvisar lÀgre genomsnittliga mÄtt pÄ psykisk ohÀlsa, markant minskad frekvens av suicidförsök och sjÀlvskadebeteende samt minskad konsumtion av sÄvÀl öppen- som slutenvÄrd. Uppföljningen av de tvÄ patienter som fullföljt och avslutat behandling visar att den erhÄllna minskningen av symtom och vÄrdkonsumtion vid avslut av behandlingen kvarstÄr efter 18 mÄnader.
Behandlares uppfattningar av behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor : En kvalitativ studie gjord pÄ fyra behandlares egna uppfattningar
Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 Är. Problemformuleringarna var: Hur behandlare anvÀnder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar pÄ att familjeterapi Àr den ledande behandlingsmetoden dÄ familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krÀvs att patienten fÄr den behandling hon behöver.