Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå plötsligt men också komma smygande. Det kan medföra förändringar i patientens livssituation vilket medför vissa begränsningar. För att kunna hantera dessa förändringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma om patienten har svårt att förstå informationen på ett korrekt sätt. En ofullständig förståelse kan leda till ett nytt insjuknande.

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Att vänta barn och bli mamma är för kvinnan en av livets största händelser. För gravida kvinnor som behöver specialiserad vård eller individuell planering kring graviditet, förlossning och eftervård finns det i Sverige enheter för kvinnor med komplicerat barnafödande. Bedsiderapportering har studerats inom olika verksamheter men inte tidigare inom vård vid barnafödande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av bedsiderapportering vid en specialobstetrisk BB-avdelning. Metod: Intervjuer genomfördes med sex kvinnor som var inskrivna på den specialobstetriska BB-avdelningen.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Bakgrund: Att drabbas av livshotande blodsjukdom medför ett sjukdomslidande som oftaupplevs som främmande. För att hjälpa en person med livshotande blodsjukdom att upplevavälbefinnande behövs kunskap utifrån människans livsvärld, vad människan "mår bra" av ochutifrån vilket sammanhang människan får näring. Saknas denna kunskap får den drabbadepersonen sämre förutsättningar för hälsoprocessen, vilket kan leda till onödigt lidande.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur en person kan uppleva välbefinnande trotssjukdomslidande, med exempel från tre livshotande blodsjukdomar.Metod: Studien genomfördes med kvalitativ induktiv ansats baserad på självbiografier. Enmanifest kvalitativ innehållsanalys gjordes.Resultat: Att uppleva stöd från familj, vänner och de utomstående var betydelsefullt förupplevt välbefinnande. Att kämpa mot sjukdomen utifrån optimistiskt förhållningssätt genomkämparanda möjliggjorde att försoning med sjukdomslidandet kunde ske genom acceptansmot livets nya förutsättningar som sjukdomen medförde.Slutsats: För att den drabbade personen med livshotande blodsjukdom ska kunna upplevavälbefinnande behöver den unika livsvärlden beaktas utifrån en helhet för att se detsjukdomslidande den livshotande blodsjukdomen medför, att utgå från den drabbade personeni sitt sammanhang med unika upplevelser, erfarenheter och uppfattningar..

40-65 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta. Smärtan leder inte bara till konsekvenser för individen utan även för samhället. Smärta är en subjektiv upplevelse och därför är det av största vikt för sjuksköterskan att uppmärksamma och tro på patientens berättelse för att kunna hjälpa och lindra. Sjuksköterskor möter patienter med långvarig smärta oavsett var de arbetar. Därför är det är viktigt att ha kunskap om hur patienter hanterar sin smärta.

Övervikt är ett snabbt växande folkhälsoproblemen och för att personer med ett tvångsmässigt ätbeteende ska återfå hälsa krävs livsstilsförändringar. Motivation är viktig vid en livsstilsförändring och vårdgivaren har en viktig funktion när det gäller att hjälpa och stötta dessa människor i sitt tillfrisknande. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av att bryta ett tvångsmässigt ätbeteende bland medlemmar i Overeaters Anonymous (OA). Sju personer med tvångsmässigt ätande och som regelbundet gick på OA-möten intervjuades och de transkriberade texterna analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultatet beskriver hur motivationen till att bryta ett tvångsmässigt ätande väcks och stimuleras, men även hur den bibehålls eller bryts i en ständig föränderlig process i samspel med omgivningen.

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess.

Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem och något som har förekommit under en lång tid i Sverige. Det har konstaterats att kvinnomisshandel leder till stor fysisk och psykisk ohälsa och ett enormt lidande för den utsatta kvinnan. Som sjuksköterska kan man komma i kontakt med dessa kvinnor då det är vanligt att de söker sig till vården. Sjuksköterskan har då en viktig roll i arbetet med att upptäcka våldet bakom kvinnornas ohälsa, tyvärr är våldet i många fall ett dolt problem som kan vara svårt att uppmärksamma. För att som sjuksköterska lättare kunna uppmärksamma kvinnors utsatta situation är det därför viktigt att ha en inblick i deras livsvärld och i kvinnornas upplevelse av mötet med vården.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet.

Långvarig smärta äe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med långvarig smärta innebär begränsningar för kvinnor som lever med smärtan och den påverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med långvarig smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan åren 2000 och 2006. Artiklarna är analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förändras,Att tvingas kompromissa och förändra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Recent studies indicate that teaching the theory of evolution in Swedish secondary schools is not as uncontroversial as expected considering that Sweden is often described as one of the World?s most secularzied countries. A recent study indicates that Swedish teachers have a varity of tactics to avoid coming in conflict with their students or even parents of students that believe they have a rightto dictate how evolution should be taught. This study had fourmain aims; the first being to analyse both the previous curriculum and the new to see how the teaching of evolution is adressed, and if any changes have been made in the curriculum. The second being to look into how teachers interpret the curriculumand if they have noticed any changes in the new curriculum which have had an affect on their teachingmethods? The third being if teachers have met resistance when they teach evolution and the origins of life, and if so, how do they deal with these conflicts? The fourth and final aim of this study was to see if instances of conflict are on the rise as indicatedin the literature.The results of this study indicate that there has been no siginificant changes made in the curriculum with the exceptionthat the new curriculum is more clear and precise as to what teachers are expected to teach and that pseudoscience, such as intelligent design, has no place in science classroomsexcept when teachingthe philosophy of science.

Bakgrund: HIV upptäcktes i början av 1980-talet och har kommit att bli en världsomfattande sjukdom som drabbat miljontals människor. Antalet smittade stiger hela tiden och det finns idag ingen bot mot virussjukdomen. Dagens bromsmediciner gör dock att många smittade kan leva länge innan de insjuknar i AIDS. Allteftersom överlevnadstiden ökar, är också sannolikheten att möta HIV-smittade patienter i olika vårdsituationer större än någonsin. Detta gör att det ställs höga krav på vårdpersonalen med avseende på kunskap och kompetens kring patienter smittade med HIV.