Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.

Många människor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig återhämtar sig. Hos dessa patienter försämras tillståndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) där det längre inte är motiverat att fortsätta med den kurativa behandlingen. När den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvårdnadsåtgärderna till att patienten upplever välmående i livets slutskede.Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten hos svårt sjuka patienter, samt på vilket sätt omvårdnadsåtgärderna ändras efter denna identifikation. En kvalitativ innehållsanalys på aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att öka livskvaliteten för patienten och dess anhöriga under den sista tiden i livet. Vid övergången från kurativ till palliativ vård hålls ett brytpunktssamtal av ansvarig läkare. Utan detta brytpunktssamtal fortsätter vården att vara kurativ.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede samt hur de uppfattade den egna förmågan, och de egna upplevelserna av, att vårda patienter i livets slutskede.Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ intervjustudie som innefattade åtta intervjuer som analyserats genom en manifest innehållsanalys.Resultat: Från intervjuerna utkristalliserades tre huvudkategorier: att läkare inte tar initiativ till brytpunktssamtal, att sjuksköterskor upplever en oförmåga till god palliativ omvårdnad på grund av tids- och resursbrist och att de anser sig ha en god kunskap och förmåga om hur omvårdnaden av den palliativa patienten bör ske. Det framkom att brytpunktssamtal i de allra flesta fall endast är ett samtal mellan ansvarig läkare och patientens anhöriga. Patienten och den ansvariga sjuksköterskan är således inte delaktiga i samtalet.

Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med både födelse och död. För personer som inte har lång tid kvar i livet är det av betydelse att vården sker på ett sådant sätt att deras värdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna känslor i svåra situationer, att använda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Bakgrund: Ett växande antal svårt cancersjuka människor föredrar att vårdas i hemmet. Närstående är en självklar del av modern palliativ vård, och det är en central uppgift för den palliativa vården att stödja även dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd vid vård i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar använts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att närstående hade behov av stöd i den vårdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier.

Bakgrund. Föräldrar upplever oro över att cystisk fibros ska få deras barn att uppleva sig annorlunda. På grund av en långvarig relation upplever sjuksköterskor det känslomässigt krävande att vårda en patient med cystisk fibros i livets slutskede.Problem. Få kunskap om den som är drabbad av CF upplever att sjukdomen är ett hinder för att leva.Syfte. Beskriva upplevelser av att leva med cystisk fibros.Metod.

Det enda vi vet med säkerhet här i livet är att vi någon gång kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vårdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som används inom den palliativa vården på en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ?psykologisk obduktion? som omarbetats till att kunna användas genom hela vårdprocessen kring den döende patienten. Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor.

som sjuksköterska är det oundvikligt under ens yrkesverksamma liv att inte komma i kontakt med döden och döendet. Kunskap om hur patienternas förmåga till att kunna känna hopp och hur detta kan stödjas av sjuksköterskan ter sig viktigt för att kunna erbjuda en hög kvalitativ vård i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka: Hur hopp kan inges/upplevas i livets slutskede samt syftade studien vidare till att undersöka om patienters upplevelser av hopp överensstämmer med frågorna i instrumentet Herth Hope Index (HHI-S)? Metod: tio kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Fem kategorier tolkades kunna representera patienternas upplevelse av hopp: socialt stöd, mål, andlighet, syn på livet samt kommunikation.

 AbstraktPalliativ vård syftar till att förbättra vården för de döende genom att betona vikten av vissaåtgärder för att minimera lidandet och underlätta för patient och närstående. Det har blivitvanligt att närstående uppfyller den döendes sista önskemål, att få dö i sitt hem. Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet.Inför studien har fjorton kvalitativa och kvantitativ artiklar analyserats som handlade omnärståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vilket resulterade i fyra kategorier:anhörigas upplevelse av att vårda i hemmiljö, anhörigas ansvar och upplevelse vid palliativvård i hemmet, anhörigas upplevelse av trygghet och stöd, anhörigas upplevelse avförestående död. Det fanns ett stort behov av professionellt stöd och information omsjukdomsförloppet för att de närstående ska kunna sköta situationen och reducera rädslan attsköta om sin sjuke anhörige.

Den palliativa vården även kallad vård vid livets slutskede, innebar stora omställningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa copingstrategier patienter använder sig av i palliativ vård. Målet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina copingstrategier och hur sjuksköterskor bäst kan stödja patienter med sina copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier i palliativ vård. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehållande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll copingstrategierna: undvikande, att känna hopp och tro, samt  behovet av stöd.

Bakgrund: När botande vård inte längre är möjligt krävs en klar och noga övervägd vård för att hjälpa både patient och närstående. Inom den palliativa vården ses döden som ett normalt skeende, och varken påskyndar eller skjuter upp döden. Vården ger individer stöd att leva med värdighet och bästa möjliga omvårdnaden i livets slutskede. I palliativ vård ses patienten och närstående som en helhet för att möjliggöra att de får den bästa möjliga vården. Syfte: Syftet är att utifrån ny forskning beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående i palliativ vård.

När patienten önskar att få avsluta sitt liv i hemmet krävs det att den avancerade vården också flyttas till hemmet. Distriktssköterskor har övergripande omvårdnadsansvar inom palliativ hemsjukvård och kan uppleva etiska, moraliska och kommunikativa svårigheter. För en god palliativ omvårdnad krävs det att distriktssköterskor är engagerade, har erfarenhet och har avancerad kompetens inom palliativ vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvård. Nio distriktssköterskor intervjuades.

Vård i livets slutskede på en vårdavdelning kan vara problematiskt och det är lätt att den närstående hamnar vid sidan av. Trots de hinder som kan ses är närstående, enligt kompetensbeskrivningen, Joyce Travelbees definition av omvårdnad och WHO´s definition av palliativ vård, en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde. Detta återspeglas i de fyra hörnstenar för palliativ vård som lyfts fram i SOU 2001:6: Symptomkontroll i vid bemärkelse,samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Behov definieras som ett inneboende krav på upphävande av viss brist och är enligt Maslow uppdelat i flera nivåer, från grundläggande såsom mat, dryck och sömn upp till självförverkligande. Bemötande är ett komplext begrepp som innefattar en mångfald av aspekter relaterat till hur vi närmar oss andra människor, däribland människosyn, synen på vårt yrke och respekt för andra människor.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod.