Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

BakgrundPalliativ vård innebär vård vid livets slutskede och är enligt World Health Organisation ett tillvägagångssätt där målet är att få en förbättrad livskvalitet hos patienter och dennes närstående, som står inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede är det ofta komplicerat att vara en närstående. Det kan vara den näståendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att säkerställa att patienten mår så bra som möjligt kan vara självklart för många närstående, medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. De närstående lever i en ovisshet där de är oroliga för den som är sjuk, utan att veta vad som kommer att hända och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de närståendes erfarenheter av stöd vid palliativ vård.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och få en översikt på det nuvarande kunskapsläget.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Estland har under 1990-talet genomfört en förändring från en del av allsovjetiskt system till en självständig stat. Statsapparatens roll har fått en helt ny mening.Detta arbete granskar de estländska myndigheternas syn på hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en säkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Hur såg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn på hot och hur förändrades synen på hot under tiden? Vilken är myndigheternas roll i utarbetning av säkerhetsagendan?.

Syftet med studien är att beskriva och förstå hur personal inom hälso- och sjukvårdsorganisationer förhåller sig till, samt skapar mening i en pågående, politiskt initierad förändring. Tio fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån teorier om organisationsförändring samt narrativ ansats. Resultatet stöder teoretiska antaganden om organisationer som narrativa system, där fragmenterat berättande, så kallade antenarrativ, utgör en viktig del av personalens menings-skapande. Resultatet visar även hur polyvokala röster är lämpliga att studeras för att skapa insikt och förståelse om hur anställda använder narrativ för att positionera sig i former av motstånd och gemenskap..

Denna studie undersökte filmen Länge Leve Livets påverkan på ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning samt hur ungdomar vill ha budskapet förmedlat. I undersökningen gjordes tre fokusgruppintervjuer, á fyra till sex deltagare, och en sammanställning av Vägverkets redan genomförda enkätundersökning. I fokusgrupperna diskuterade gymnasieungdomarna dels teman som framkom av enkätresultatet, och dels frågor som speglade deras attityder. Resultatet visade att de flesta av ungdomarna har blivit berörda av filmen, och att Länge Leve Livet har förstärkt ungdomarnas befintliga attityd i större utsträckning än den har förändrat den. Vad som också visas i studien är att ungdomarna anser att ämnet är viktigt att diskutera och att fler vill se ett ökat arbete med alkohol i samband med bilkörning i Sverige..

Syftet med denna C-uppsats är att belysa ett antal pedagogiska och psykologiska teorier och metoder relaterat till motivation i lärandet. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier samt svaret på en öppen fråga från en enkätundersökning. Frågeställningen löd: När tycker du att det är roligt i skolarbetet? (När känner du dig motiverad till att arbeta i skolan)? Enkäten besvarades av 60 elever födda år 1990, 1991 och 1992 (29 pojkar och 31 flickor). Sammanfattningsvis visar litteraturstudien att motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft flätas ihop och ger färg och glöd åt de handlingar vi utför.

Palliativ vård i livets slutskede omfattar vården av vårdtagare med obotbar, symtomgivande sjukdom. Palliativ vård inkluderar all omvårdnad så att inte vårdtagarna lider den sista tiden av sin aliv. Som vårdgivare i den palliativa vården måste det finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för vårdtagaren. Enligt vårdtagarna är en av de allra viktigaste egenskaperna hos vårdgivaren att kunna lyssna. Upplevelsen av att någon bryr sig om vårdtagarna betyder mycket.

Syftet är att granska relationen mellan konstnären och marknaden. Flertalet frågor behandlas, såsom om konsten och konstnärer står inför ett paradigmskifte, varför det är fult att säga konst och pengar i samma mening och vad verksamma konstnärer tycker om situationen.Uppsatsen redogör för begreppet konstnär ur ett historisk och sociologiskt perspektiv. Förutsättningar för konstnären gås igenom med fokus på kulturpolitiken från 1974 tills idag, och marknaden. Fyra konstnärer har intervjuats för att skapa en bild av den realiteten som de verkar i, hur de ser på konstnärskapet och den bästa av världar..

Fibromyalgi karaktäriseras av utbredd, diffus värk i musklerna och ömhet vid beröring och tryck. Sjukdomen kan ha ett negativt inflytande på dagliga livets aktiviteter vilket kan leda till aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att undersöka om kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever aktivitetsbegränsningar i vardagen. Syftet var också att beskriva vilka aktiviteter som begränsas, på vilket sätt de begränsas och vilka copingstrategier och praktiska lösningar som används. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer som utfördes på fem kvinnor med fibromyalgi.

Denna uppsats kommer behandla skräckfilmerna Hellraiser och Huset som Gud glömde och hur dessa presenterar en viss världsbild. Filmerna är utvalda utifrån deras övernaturliga inslag. I uppsatsen knyts analyser av filmerna ihop med Mary Douglas Renhet och fara. Utifrån tre aspekter, andlighet, gott och ont och världsstruktur, analyseras filmernas innehåll. Denna analys visar på en stark religionskritik, men samtidigt visar de att det övernaturliga existerar.