VÄrd vid livets slutskede ska leda till en livskvalitet som Àr sÄ bra som möjligt för den sjuka personen. Dennes önskemÄl och tankar ska ligga till grund för vÄrden och dÀrför Àr syftet med denna litteraturstudie att beskriva svÄrt sjuka personers upplevelser av att leva med vetskap om en nÀra förestÄende död. Sju vetenskapliga internationella artiklar, som svarade pÄ syftet, granskades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Denna analys resulterade i sex kategorier: Att kÀmpa, hop-pas och vilja leva: Att livet förÀndrats och att vara medveten om att det Àr tid att gÄ: Att uppskatta vÄrden och att vara tillsammans: Att ha tankar om döden och att ha svÄrt att förlika sig med sin livssituation: Att tron, förberedelser, kunskap och mening kan förbÀttra: Att acceptera och anpassa sig och uppskatta smÄ saker. Resultatet visade att viljan att leva fanns kvar och de kÀnde och var medvetna om att livet förÀndrats.

Transplantation Àr idag etablerad behandling vid leversvikt och njursvikt med mycket goda resultat gÀllande överlevnad. För patienten Àr det dock en stor omstÀllning att lida av en livshotande sjukdom och i nÀsta stund ha fÄtt nÄgon annan mÀnniskas organ som gör det möjligt att leva. Den nya livssituationen stÀller stora krav pÄ patientens anpassningsförmÄga dÄ behandlingen med immundÀmpande mediciner orsakar en mÀngd konsekvenser i det dagliga livet och hÀlsotillstÄndet. För att kunna hjÀlpa patienten i deras ÄterhÀmtningsprocess mÄste vi som sjuksköterskor ta del av mÀnniskans livsvÀrld dÀr patienters upplevelser och erfarenheter har en central roll. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med en ny njure eller lever under de första Ären efter transplantationen. Metoden Àr en litteraturstudie som utgÄr ifrÄn evidensbaserad omvÄrdnad med grund i analys av kvalitativ forskning eftersom patienters upplevelser av sin situation skall beskrivas.

Bakgrund: En kris Àr en vÀndpunkt dÀr mÀnniskor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar pÄ hur mÀnniskor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förÀndringar i livet. De pÄvisar Àven hur vÄrdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de nÀrstÄende behöver av vÄrdpersonal vid intensiv omvÄrdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ Ätta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och tvÄ kvalitativa med kvantitativt inslag.

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom pÄverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vÄrdpersonalen fÄr en ökad kunskap om depression, svÀljsvÄrigheter samt rörelseförmÄgan som kan pÄverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebÀr ett mÄtt pÄ livsvÀrden av olika slag, inte enbart de mÄtt som kan mÀtas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten pÄverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten pÄverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie dÀr tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanstÀlldes i ett resultat.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om sjÀlvhushÄllning som en del i det moderna livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmÀnniskan med matproduktionen och förutsÀttningarna för livet, och dels ur perspektivet att sÀtta fokus pÄ den ekologiska hÄllbarheten i samhÀllet i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartlÀggning av staden utifrÄn biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan mÀnniskor och en ny bikupa. Systemet baseras pÄ ett tÀnkt nÀtverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlÀttar för mÀnniskor i staden att ta steget till att bli biodlare. KartlÀggningen visar Göteborgs vÀxtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslÄr Àven en mer detaljerad inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina Àr beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling Àr ett Àmne som binder samman alla skalor i ett designarbete, frÄn stadsplanering till produktdetaljer, och sÀtter det mÀnskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet Àr ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sÄdant förfarande..

En av de största folksjukdomarna i Sverige Àr hjÀrt- kÀrlsjukdomar. Syftet med hjÀrtrehabiliteringen Àr att hjÀlpa patienten med att hitta tillbaka till en balans i livet och minimera risken för att patienten insjuknar igen..

Varje Är insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Stroke pÄverkar sÄvÀl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke Àr svÄra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas.

Demenssjukdom Àr en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjÀrnan. Den medför ocksÄ betydande pÄfrestningar hos anhöriga. Varje Är insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt Àldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast Àr det en make eller maka som blir vÄrdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet.

Åldersgruppen 80 Ă„r och Ă€ldre Ă€r den snabbast vĂ€xande Ă„ldersgruppen i vĂ€rlden. FörbĂ€ttrade levnadsförhĂ„llanden gör att chanserna till att leva ett lĂ„ngt liv förbĂ€ttrats men det Ă€r oklart om utvecklingen gĂ„r mot en förbĂ€ttrad hĂ€lsa hos den Ă€ldre befolkningen eller en förlĂ€ngd tid med ohĂ€lsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av Ă€ldre personers livssituation, hĂ€lsa och livskvalitet samt vilket förtroende de Ă€ldre har för vĂ„rden. Ett frĂ„geformulĂ€r besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 Ă„r och Ă€ldre i tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik.

Reumatoid Artrit Àr en kronisk inflammatorisk sjukdom dÀr lederna blir ömma, svullna och stela. Andra symtom som deltagarna kan uppleva Àr trötthet och orkeslöshet. Dessa symtom kan pÄverka delaktigheten i aktiviteter i det dagliga livet sÄsom personlig vÄrd, skötsel av hemmet, arbete och fritid. MÀnniskan Àr en social varelse som Àr beroende av sociala relationer hela livet. Syftet med studien var att undersöka hur personer med Reumatoid Artrit upplever sin delaktighet med andra pÄ sin fritid.

Detta kvalitativa arbete behandlar i huvudsak upplevd stress och förÀldraskap med fokus pÄ hela livssituationen, förÀndringen i livet det första barnet medför, förÀldraskapet och parrelationen. Förutom i förÀndringen, var det nuet som rapporten ville undersöka. Syftet med rapporten var att undersöka hur nyblivna förÀldrars upplevelse av sin livssituation och den förÀndring i livet ett barn medför samverkade med orsakerna till och hanteringen av stress. FrÄgestÀllningar som stÀlldes var: ? Varför/varför inte upplever förstagÄngsförÀldrar stress? ? Vilken roll spelar krav, kontroll och socialt stöd? ? Vad upplever förstagÄngsförÀldrar som mest stressande? Intervjuer och intervjufrÄgor utformades efter vetenskaplig och populÀrvetenskaplig litteratur.

Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgÄng Àr att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med Àmnet idrott och hÀlsa vill man enligt styrdokumenten hjÀlpa elever in pÄ en hÀlsosam livsstil och fÄ dem att bry sig om sin och andras hÀlsa livet ut (Skolverket, 2011). ?Skolan gÄr ut pÄ att barn och ungdomar skall lÀra sig saker och ting som Àr nödvÀndiga för att klara sig i livet och alla Àmnen bidrar till elevers lÀrande, eller med ett annat uttryck, bildning? (Annerstedt, 2007, s. 25).

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur bistÄndshandlÀggare reflekterar och agerar vid övervÀganden kring sjÀlvbestÀmmande och integritet vid handlÀggningen av Àrenden med personer över 65 Är med demenssjukdom. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur bistÄnds-handlÀggarna hanterar rÀtten till sjÀlvbestÀmmande och integritet nÀr en person har en demenssjukdom, i vilken utstrÀckning kan och ska bistÄndshandlÀggarna lyssna pÄ den enskilde nÀr den har en demenssjukdom samt hur bistÄndshandlÀggarna ser pÄ personer med en demenssjukdoms förmÄga till sjÀlvbestÀmmande. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har vi intervjuat tio bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide. Teorierna som har anvÀnts Àr synen av mÀnniskan som subjekt eller objekt, normativ etik samt pastoralmakt.

Fibromyalgi Àr en sjukdom utan tydlig etiologi, som starkt pÄverkar mÄnga aspekter i den drabbades vardag och livskvalitet. Sjukdomen förekommer frÀmst hos kvinnor och ca 3-6 % av vÀrldens befolkning Àr drabbad. Den uttrycker sig vanligen som kronisk muskuloskeletal smÀrta och fatigue. Fibromyalgi yttrar sig olika hos olika individer, det Àr dÀrför viktigt att öka förstÄelsen för hur de drabbade upplever sin sjukdom för att möjliggöra en bÀttre, mer individanpassad vÄrd. Syftet med denna uppsats var att belysa mÀnniskors upplevelser av att leva med fibromyalgi.