Syftet med studien var att belysa tre personers egna upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ och att ha en psykiatrisk diagnos. Studien byggde pÄ tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en man och tvÄ kvinnor. Intervjupersonerna hade en psykiatrisk diagnos. Fokus pÄ studien Àr riktad mot deras upplevelser av stigmatisering i samband med att fÄ sin diagnos, i kontakter med familj, vÀnner och andra som de möter i det dagliga livet, i kontakt med psykiatrin samt om denna stigmatisering pÄverkat deras sjÀlvbild. Resultatet visade att olika typer av upplevd stigmatisering förekom hos samtliga intervjupersoner.

I detta arbete har undersökts hur egenkontroller anvÀnds i ett medelstort svenskt byggföretag. Arbetet har visat att egenkontrollerna pÄ byggarbetsplatser inte anvÀnds som de Àr tÀnkta att anvÀndas. Egenkontrollerna har haft en ganska undanskymd tillvaro pÄ arbetsplatserna hittills. Med den nya Plan- och bygglagen kommer de att fÄ en betydligt mer framtrÀdande roll. Hur skall man hantera egenkontrollerna sÄ att personalen genomför dem pÄ rÀtt sÀtt ? och genomför dem överhuvud taget? Undersökningen har visat att bristen pÄ information Àr en viktig faktor för oviljan mot att fylla i egenkontrollerna.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Àr en komplex sjukdom med flera symtom som tillsammans pÄverkar livskvaliteten. Fatigue Àr ett vanligt men ofta outtalat symtom som pÄverkar individen i olika livssammanhang, kÀnsloliv och pÄ djupare existentiell nivÄ. Trots detta Àr det ovanligt att trötthet och behovet att vila tas upp som ett problem bÄde av personen sjÀlv, nÀrstÄende eller av sjukvÄrden. Vila Àr ett av mÀnniskans grundlÀggande behov och har betydelse för vÀlbefinnandet. Syftet med studien Àr att beskriva betydelsen av vila och ÄterhÀmtning i det dagliga livet hos personer med medelsvÄr KOL som upplever fatigue.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag och var tionde kvinna kommer nÄgon gÄng att drabbas. Det finns ingen direkt kÀnnedom kring den direkta orsaken till bröstcancer utan mÄnga olika faktorer samspelar. Syftet Àr att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer frÄn det att de fÄr diagnosen till att behandlingen inleds. Vi belyser Àven hur de hanterar sin livsvÀrld och synen pÄ framtiden.

NÀr en person drabbades av en kronisk sjukdom förÀndrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. MÄnga gÄnger var det en nÀrstÄende som tog pÄ sig rollen som vÄrdare. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att fÄ en förÀndrad livssituation, att vara beroende av andra, att fÄ information och kunskap för att klara det dagliga livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att livet förÀndrades vilket ledde till mÄnga förluster.

Diabetes typ 1 Àr en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonÄringar. Att vara tonÄring innebÀr att söka efter identitet och sjÀlvstÀndighet. TonÄringarna tycker Àven det Àr viktigt att smÀlta in bland sina jÀmnÄriga. Att som tonÄring fÄ diabetes kan pÄ olika sÀtt pÄverka det dagliga livet. Vissa tonÄringar med diabetes kan uppleva stress, rÀdsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonÄringar har lÀrt sig integrera sjukdomen i sina liv.

Utan ett hjÀrta kan inte livet fortskrida. Ibland hÀnder det att enda utvÀgen för att överleva Àr att genomgÄ en hjÀrttransplantation. Kan en hjÀrttransplantation genomföras utan psykisk pÄverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjÀrtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjÀrttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjÀrttransplantation. FrÄgestÀllningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgÄtt en hjÀrttransplantation upplevelsen av att ha en annan mÀnniskas hjÀrta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjÀrttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva pÄ grund av nÄgon annans död.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och pÄ vilket sÀtt lÀrare lÄter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien Àr att problematisera och visa pÄ hur verksamma lÀrare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillÄts bestÀmma. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare och fyra grundskollÀrare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig Ät mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig Ät i verksamheterna. VÄra intervjusvar pekar pÄ att förskollÀrarna lÀgger fokus pÄ barns idéer och initiativ och att barnen Àr delaktiga i de lÀrandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vÄr undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara pÄ dessa idéer och initiativ och utifrÄn dessa forma verksamheten.

I dag bedrivs det palliativ vÄrd i stor omfattning pÄ sjukhus. Palliativ vÄrd innebÀr inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsstÀlldes för att lindra det lidande som uppstÄtt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vÄrd. Studien byggde pÄ tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vÄrd utifrÄn patienters upplevelser.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den mest förekommande cancerformen bland kvinnor bÄde i Sverige och i vÀrlden och en vanlig behandling Àr mastektomi. Enligt tidigare forskning kan stora kirurgiska ingrepp leda till negativ pÄverkan pÄ de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av livet. DÄ brösten Àr sammankopplade med den kvinnliga identiteten, kan förlusten av dessa medföra en förÀndrad kroppsuppfattning och leda till kÀnslor som sÀmre sjÀlvförtroende, minskad kvinnlighet eller identitetskris. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturstudien Àr baserad pÄ en kvantitativ och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Fibromyalgi Àr ett kroniskt smÀrttillstÄnd som inte uppvisar nÄgra kliniska markörer, vilket gör det svÄrt i mötet med sjukvÄrden och leder ofta till misstroddhet. Syndromet Àr förknippat med psykiska och fysiska besvÀr i form av extrem trötthet, smÀrta och stora begrÀnsningar i det dagliga livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos mÀn och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda pÄ mÀn och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, anvÀndes för sökandet av artiklar.

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som uppstÄr nÀr kroppens bukspottskörtel förlorarsin förmÄga att producera insulin eller dÄ kroppens celler har blivit resistenta motinsulin. Sjukdomen kan innebÀra en stor omstÀllning i livet, vilket kan stÀlla höga kravpÄ personens levnadsvanor. DÀrför Àr det viktigt att patienten fÄr en bra undervisning,och motiveras pÄ bÀsta sÀtt till att klara av att leva med sjukdomen. PatientensinstÀllning till sin sjukdom och sin situation har betydande pÄverkan pÄ patientensförmÄga att kunna leva med sjukdomen. Syftet med studien Àr att beskriva hur patienterupplever att leva med diabetes typ 2.

Epilepsi Àr en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror pÄ en elektrisk överstimulering av hjÀrnans neuron. Att leva med epilepsi pÄverkar mÄnga omrÄden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter Àr bara nÄgra av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet pÄverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie dÀr resultatet bygger pÄ 14 vetenskapliga artiklar. TvÄ aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi Àr rÀdda att berÀtta om sin sjukdom för omgivningen av rÀdsla att bli behandlade an-norlunda.

För att arbetet i ett projekt ska flyta pÄ sÄ smidigt som möjligt sÄ gÀller det att ha en bra projektorganisation. I litteraturen finns flera projektorganisationsmodeller beskrivna, men dessa Àr skapade för idealförlopp och gÄr sÀllan att anvÀnda rakt av i verkligheten. IstÀllet för att ta fram helt nya organisationsformer skulle företag kunna spara bÄde tid och pengar pÄ att direkt kombinera teorins idealmodeller. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur teorins traditionella projektorganisationsmodeller kan kombineras. Rapporten baseras pÄ intervjuer pÄ ett företag som har en lÄng erfarenhet av projektarbeten och som tagit fram en projektorganisationsmodell som innehÄller delar frÄn flera idealmodeller.