I alla tider har mĂ€nniskan pĂ„verkats av tillfĂ€lligheter i livet. Är vi som flugor pĂ„ ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfĂ€lligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning Ă€r att studera just tillfĂ€lligheters pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjĂ€lp av en enkĂ€t med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

För att utvecklas och vara trygg Àr barn beroende av sina förÀldrar under uppvÀxttiden. I familjer dÀr en förÀlder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsstÀlls. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de sjÀlva upplever psykisk ohÀlsa. Majoriteten av denna grupp barn kÀnner bland annat utanförskap, mindre vÀlbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vÄrdgivare" Ät sin förÀlder. Flertalet av dessa barn har Àven visats behöva stöd, men endast hÀlften har mottagit nÄgot.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

En mÀnniska som har överlevt ett plötsligt hjÀrtstopp eller lider av annan livshotande hjÀrtÄkomma kan erbjudas behandling med en implanterbar defibrillator (ICD). Denna kan bryta en livshotande arytmi genom att ge ifrÄn sig en elektrisk stöt, en defibrillering. Det finns 5564 personer i Sverige som behandlas med ICD och sjuksköterskan kan under arbetslivet nÄgon gÄng möta dessa patienter. Samtidigt som ICD:n rÀddar liv sÄ pÄminns patienten om att kroppen inte lÀngre fungerar som tidigare och detta leder till att livet förÀndras. Syftet med uppsatsen var dÀrför att fÄ kÀnnedom om hur det Àr att leva med en ICD och upplevelserna kring detta sÄ att sjuksköterskan kan möta dessa patienter pÄ ett sÀtt som gynnar vÄrdprocessen.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fÄtt en större global utbredning. TillgÄngen till bromsmediciner har bidragit till att mÄnga som lever med sjukdomen kan leva ett lÄngt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna rÄder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det Àr att leva med hiv men i studierna Àr det svÄrt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

HjÀrtinfarkt Àr den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor Àn mÀn avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom Àn mÀn. Stress Àr en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas frÄn samhÀllets förvÀntningar pÄ kvinnor. Det finns förvÀntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra bÄde pÄ arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. FörvÀntningar frÄn samhÀllet och kroppens biologi skiljer sig mellan mÀn och kvinnor.

Möjligheten till att uppnÄ balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare frÄga och i allt högre grad pÄverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har mÀrkt av en svÄrighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och dÀrför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnÄ balans. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och till grund för studien lÄg Ätta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett Àven antas utföra det mesta av hushÄllsarbetet.

Cancer Àr en av vÄra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla Äldrar. Individer som drabbas kan genomgÄ nÄgon form av kris nÀr de fÄr diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

PÄ grund av en ökande medellivslÀngd hos Sveriges befolkning, Àr en betydligt större grupp Àldre att vÀnta. Mer kunskaper kring mÀnniskors förutsÀttningar för ett gott liv i hög Älder kommer  att krÀvas för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta hand om denna Äldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka fÄ kunskap om hur Àldre mÀnniskor upplever sin livskvalitet och hur Äldrandet pÄverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med mÄlgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsÀck, livskriser, kÀnslan av trygghet och rÀdsla, att kÀnna social glÀdje och sorg och sjÀlvstÀndighet ger meningsfullhet.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en övergripande uppfattning om ungdomars förhÄllningssÀtt till Gud, religion, livsfrÄgor och tro, samt att se om deras tankar möjligen visar influenser av ett genusperspektiv. AlltsÄ om deras svar och förhÄllningssÀtt gentemot dessa Àmnen skiljer sig beroende pÄ om de Àr flicka eller pojke. För att nÄ fram till dessa resultat har jag anvÀnt mig av en kvantitativ metod dÀr jag genom enkÀter med öppna svar lÄtit ungdomarna besvara ett antal frÄgor i Àmnet. Jag har Àven anvÀnt mig av hermeneutiska tolkningslÀran dÄ jag genom den tolkat respondenternas enkÀtsvar. Resultatet har visat att de allra flesta ungdomar har frÄgor kring Gud, religion, livsfrÄgor och dÄ speciellt meningen med livet.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en nÀrstÄende drabbats av stroke och fÄtt bestÄende funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanstÀlldes sedan utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade pÄverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kÀnde sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vÀndes upp och ner och mÄnga var missnöjda med vÄrden och dess bemötande.

Bakgrund: Att fÄ diagnosen diabetes typ 2 innebÀr ofta stora förÀndringar i livet som att ha en god kosthÄllning, förÀndra motionsvanor och i vissa fall lÀkemedelsbehandlas. Dessa livsstilsförÀndringar kan upplevas olika av diabetiker. För att vÄrdpersonalen ska kunna bemöta och behandla sin patient pÄ bÀsta sÀtt behövs förstÄelse för hur patienten upplever de livsstilsförÀndringar som sjukdomen kan innebÀra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna patienter upplevde de livsstilsförÀndringar som de genomförde nÀr de fÄtt diagnosen diabetes typ 2. Metod: En allmÀn litteraturstudie gjordes som baserades pÄ 11 artiklar.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om informationens resa frÄn ledning ner till anstÀllda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byrÄkratisk organisation. Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationsprocessen dÀr informationen gÄr vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns nÄgra eventuella hinder lÀngs vÀgen. Studien har genom tre frÄgestÀllningar lagt vikt pÄ de eventuella hindren, vilka kanaler som Àr mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gÄng. Som exempel pÄ en offentlig byrÄkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i VÀrmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshÀlsovÄrd, LandstingshÀlsan, med motiveringen att det Àr information som vÀnder sig till alla verksamheter och anstÀllda inom organisationen. Som metod har en triangulering valts med tvÄ professionsintervjuer en postenkÀt och en telefonenkÀt. PÄ det viset har vi nÄtt alla led i informationsflödet i form av LandstingshÀlsan, informationsstaben, chefer och anstÀllda i de yttersta leden.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Under 1800-talet debatterades kvinnans stÀllning allt mer livligt pÄ den litterÀra scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt Ärtionde dÀr antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut pÄ den litterÀra scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid dÀr det gamla samhÀllet började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om Àktenskap och sedlighet.