Genom att undersöka hur ungdomar mÄr i dagens samhÀlle kan bÄde negativa och positiva faktorer upptÀckas. De negativa kan förebyggas och förÀndras, de positiva bibehÄllas och förbÀttras. Ungdomarna Àr de som ska ta över samhÀllet efter nuvarande generation. För att frÀmja ett vÀlmÄende samhÀlle i framtiden bör vÀlmÄende ungdomar frÀmjas idag. Syftet med studien var att göra en jÀmförelse mellan hur det var att vara ung i PiteÄ Är 1993 och Är 2006.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kÀmpar varje dag att undvika andfÄddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med sÀrskilt fokus pÄ andfÄddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: AndfÄddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhÀllet. I resultatet framkommer det att andfÄddhet Àr det mest besvÀrande symtomen, vÀdret och miljön pÄverkar individernas förmÄga att röra sig utomhus.

Det hÀr Àr en jungiansk filmstudie med fokus pÄ synkronicitet i handlingen frÄn början till slutet. Hur manusförfattarna skildrar en mÀnniskas försök att glömma och förneka delar av sin historia till att via omstÀndigheter hon inte sjÀlv kan rÄda över, bland annat tack vare ett intensivt inflöde av omedvetet material som manifesteras via synkronistiska skeenden, slutligen kan förlösas och gÄ vidare i livet igen. En slags mild chockterapi som upprepas till dess att huvudpersonen ger upp sin ensidiga hÄllning och börjar tro pÄ livet igen.Jag kommer ocksÄ att komma in pÄ nÄgot som jag hÀr kallar lÀnkade hÀndelser eller objekt..

Alla mÀnniskor kan drabbas av hjÀrtstopp och varje Är intrÀffar ungefÀr 15 000 hjÀrtstopp i Sverige. Att drabbas av hjÀrtstopp Àr en traumatisk upplevelse som pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvÄrdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvÀrld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjÀrtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

DÄ marina enheter numera deltar i internationella missioner, kommer den nya miljön som enheterna opererar i att pÄverka bland annat deras sensorer.Den hÀr studien avhandlar nÄgra av de nu framtagna sjÀlvsanerande ytbelÀggningarna och ger en presentation av hur de fungerar pÄ nÄgra marina elektrooptiska sensorers yttersta linser.Studien försöker ge svar pÄ ytbelÀggningarnas transmittans och hur effektivt de kan sanera bort oönskade saltlager tillsammans med andra nedsmutsande partiklar frÄn sensorlinserna samt den militÀra nyttan av att anvÀnda sjÀlvsanerande ytbelÀggning..

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Syftet med denna undersökning och uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en samsyn nÀr det gÀller att arbeta med ÄtgÀrdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut dÄ? I Skolverket (2008) stÄr det att: ?Kravet pÄ att utarbeta ÄtgÀrdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ enkÀtfrÄgor samt intervjuer, urvalet i undersökningen bestÄr av pedagoger frÄn olika yrkeskategorier pÄ tvÄ mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till Är 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallÀrare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn Àven om det skiljer sig Ät i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas och delar, tillsammans med sin personal, synen pÄ nyttan av ett ÄtgÀrdsprogram..

Att förlora sitt barn Àr den svÄraste förlust en förÀlder kan uppleva i livet. Sorgen blir pÄtaglig och livet raseras pÄ ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet sammanstÀlldes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som svarade pÄ studiens syfte.

Uppsatsen Àmnar genom litteraturstudium undersöka vilka lÀromedel som kan anvÀndas i Religionskunskap A och B, för att bidra till en mer levande och inspirerande undervisning för eleverna. Men Àven att se vilka aspekter en lÀrare behöver beakta, för att fÄ en mer allsidig undervisning. MÄlet Àr att religionslÀrare ska kunna tillÀgna sig nÄgra av dessa förslag, för att ge deras elever en mer givande och inspirerande undervisning. Religionsundervisningen ska ses som en kunskapsresa, dÀr det huvudsakliga , mÄlet Àr att eleverna ska lÀra för livet. Att skapa en mer levande undervisning som stimulerar elevernas lÀrande, krÀver att lÀraren utgÄr ifrÄn elevernas referensramar liksom möter dem utifrÄn deras egna villkor..

Bakgrund: Cirka 37 000 hjÀrtinfarkter intrÀffar varje Är i Sverige och av hjÀrt- och kÀrlsjukdomarna utgör hjÀrtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning frÀmst uppmÀrksammat mÀn. Insjuknandet Àr en skrÀmmande existentiell upplevelse och kan innebÀra en funktionsnedsÀttning i varierad grad i vardagen. Emotionella kÀnslor betrÀffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att ÄterhÀmtningen efter en hjÀrtinfarkt Àr svÄrare psykiskt för kvinnor jÀmfört med mÀn.

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

I ett bostadsomrĂ„de möts mĂ€ngder av skilda krav och behov och det Ă€r dĂ€rför pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt komplext. Boendesituationen innebĂ€r bĂ„de för- och nackdelar som Ă€r intressanta att studera och vĂ€rda att belysa. Vid sidan om behov av samvaro finns Ă€ven krav pĂ„ avskildhet. I omrĂ„det Krusboda byggdes i början av sjuttiotalet en mĂ€ngd nya bostĂ€der med en tanke om att kunna pĂ„verka de boendes liv genom att de möts. Arkitekten Åke Jansson planerade omrĂ„det utifrĂ„n en tydlig vision om gemenskap och möten mellan mĂ€nniskor i olika Ă„ldrar. Eftersom jag vĂ€xte upp i Krusboda kĂ€nner jag omrĂ„det vĂ€l och kan utifrĂ„n egen erfarenhet sĂ€ga att det sociala livet minskat betydligt sedan jag var barn.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser vid plötslig död. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats har sju kvalitativa artiklar analyserats, analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀmpa för att fÄ svar och kÀnna misstro för professionen, att kÀnna skuld för det intrÀffade, att söka mening, vara förvirrad, oförberedd och ensam i sorgen, att fÄ stöd och kunna stötta andra och att acceptera och vÀrdera livet annorlunda. Resultatet visade pÄ att anhöriga upplevde informationsbristen frÄn vÄrdpersonal som mycket frustrerande och de litade inte pÄ att omhÀndertagandet av den döde var rÀtt. De kÀnde sig ocksÄ ensamma i sorgen och att mÀnniskor de kÀnde undvek dem för att inte behöva möta de sörjande. Allteftersom att tiden gick började livet ta form igen, deltagarna hade accepterat sin situation och fÄtt en ny syn pÄ livet.

Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.