Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har fastställts att sjuksköterskan är skyldig att föra journal. I varje patientjournal ska upprättas en omvårdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvårdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mål, planering, genomförande och utvärdering. Omvårdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vård som patienten erhållit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka åtgärder som gjorts samt vilka resultat som uppnåtts. Patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk påfrestning och själva transplantationstillfället är i sig komplext med många behandlingsrelaterade biverkningar som påverkar hela den transplanterades tillvaro både fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans  omvårdnadsdokumentation avseende omvårdnadsprocessen gällande patienters emotionella hälsa (EH) från utskrivningsdatum för SCT och ett år framåt.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Hemoplus® (Sarstedt, Nümbrecht, Tyskland) is a guaiac-based fecal occult blood test developed for human medicine. Guaiac-based tests make use of the pseudoperoxidase activity of hemoglobin so the test is not specific for human hemoglobin and can therefore be used in veterinary medicine. Peroxidase-containing foods such as meat (hemoglobin and myoglobin) can cause false-positive results of the test. To ensure that a positive result is not caused by diet, it has been suggested that canine patients should be fed a meatless diet for a few days prior to fecal occult blood testing. The aim of this study was to evaluate the effect of commercial dog food on guaiac-based tests. In this study fecal samples from healthy dogs were analyzed with Hemoplus®.

Mykotoxinet fumonisin B1 som förekommer i hela världen på framförallt majs, har visats ge upphov till flera olika toxiska effekter hos en mängd olika djurslag. De mest specifika är leukoencefalomalaci hos häst (ELEM) och lungödem hos gris (PPE), men även skador i lever, njurar och hjärt-kärlsystemet samt carcinogenicitet har observerats. Effekterna skiljer sig en hel del mellan olika djurslag, vilket den här uppsatsen syftade att hitta möjliga anledningar till. Dessutom var syftet att sammanställa information om fumonisins verkningsmekanismer ? både bekräftade och mer osäkra sådana, samt beskriva de toxiska effekterna hos olika djur och i olika organ och även ta upp diagnosticering, vilken dos som krävs för att orsaka sjukdom samt jämföra de rekommenderade gränsvärden som har satts upp för fumonisiner i foder med forskningsresultat.

Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger.

The purpose with this study was to analyze the possibilities to produce organic lambs and to hihglight the most common difficulties in such a production system. A description of current organic and conventional lamb production systems was conducted, both from Sweden and from some other countries. The Department of Animal Environment and Health at SLU in Skara performed the project together with The County Board of Agriculture in Västra Götaland and Värmland and The Swedish Animal Health Service. The project lasted from 2002 to 2004. The student report contains the years 2002 and 2003. In the year of 2003 there were 210 000 adult sheep in Sweden, of which 16 400 adult sheep were certified by KRAV. Of the different countries in Sweden, Västra Götaland and Gotland had the largest number of sheep, 14 and 13 per cent of the total number.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Inducerad pluripotens innebär att man inducerar mogna celler till att övergå i ett pluripotent stadium och bilda så kallade inducerade pluripotenta celler (iPS-celler). Detta görs till exempel genom viral integration av transkriptionsfaktorerna octamer-binding transcription factor 3 och 4 (Oct3/4), sex determining region Y-box 2 (Sox2), Krüppel-like factor 4 (Klf4) och c-Myc. Pluripotenta celler har förmågan att bilda vilken vävnadstyp som helst i kroppen och detta vill man i framtiden använda för behandling av olika degenerativa tillstånd så som Parkinsons sjukdom. Idag kan iPS-celler inte användas kliniskt eftersom de ger upphov till tumörtyperna teratom och teratokarcinom vid injektion in vivo. Under de senaste åren har mycket forskning lagts ned på att hitta metoder som förhindrar/minskar teratombildningen. Ett sätt att förhindra detta är genom att låta iPS-celler differentiera, så att deras pluripotensgrad minskar innan de injiceras.