Belatacept (Nulojix®) som primär immunsuppressiv behandling jämfört med calcineurinhämmare efter njurtransplantation.
KidneytransplantCalcineurininhibitorsBelataceptTacrolimusCyclosporineImmunologyNjurtransplantationBelataceptTakrolimusCiklosporinCalcineurinhämmareImmunologi
Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger. Nefrotoxicitet kan på långsikt leda till en försämring av njurfunktion vilket på sikt kan leda till förlust av transplantatet. Syftet med detta arbete var att undersöka effektiviteten av belatacept jämfört med calcineurinhämmare med avseende på graftöverlevnad, njurfunktion och förekomsten av akuta rejektioner. Detta arbete är en litteraturstudie som gjorts genom att utvärdera fem studier som hittades på sökdatabasen PubMed. Samtliga studier som utvärderades i detta arbete påvisade inga signifikanta skillnader i graftöverlevnad mellan de patienter som behandlades med belatacept och de som behandlades med en calcineurinhämmare. Samtliga studier påvisade en signifikant högre njurfunktion mätt i cGFR, Calculated Glomerular Filtration Rate, hos patienter som behandlades med belatacept. Hos dessa patienter ökade njurfunktionen över tid vilket bekräftar teorin bakom belatacept som säger att man genom att undvika nefrotoxicitet ska kunna behålla en stabil nivå i njurfunktion. I samtliga studier förutom i studie 2 så har patientgrupperna som mottagit belatacept drabbats av en högre incidens av akuta rejektioner där nästan alla skedde inom de första sex månader efter transplantation vilka oftast ger lindriga komplikationer. Slutsatserna som kan dras är att belatacept ger en högre njurfunktion på lång sikt vilket gör det mycket fördelaktigt framför calcineurinhämmare. Belatacept är förenat med ökad förekomst av akuta rejektioner men fördelen med den höga njurfunktionen kan anses väga tyngre då akuta rejektioner oftast ger lindriga komplikationer. Då belatacept är ett nytt läkemedel så kommer det behövas längre studier framöver för att påvisa en högre graftöverlevnad.