Sök:

Sökresultat:

1409 Uppsatser om Liv pć landet - Sida 7 av 94

Röster ur den Islamska Rörelsen i Israel

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

"Globaliserings utmaningar mÄste övervinnas med nationell renÀssans" (Putin, 2013)

Det Àr nu vÀl belagt att mÀnniskorÀttssituation har försÀmrats i Ryssland under Putins presidenttid. MÀnniskorÀttsaktivister som blir godtyckligt arresterade, ökad statlig kontroll av de ryska NGO:er och HBT-fientlig lagstiftning som antas i Duman Àr bara nÄgra enstaka exempel pÄ det strÀngare klimatet kring de mÀnskliga rÀttigheterna i landet sedan Vladimir Putin kom till makten Är 1999. Uppsatsens utgÄngpunkt utgörs av Aydinlis teoretiska modell som lÀgger ett sÀrskilt fokus pÄ begreppen sÀkerhetisering, hot och konstruktion. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de nationella eliterna i Putins administration framstÀller globalisering som ett hot. Analysen genomförs som en kvalitativ diskursanalys av ett tiotal deklarationer av olika aktörer inom den ryska statsförvaltningen under Putins presidentperioder.

Nyanser i den ryssfientliga diskursen : en idealtyps- och diskursanalys av svenska dagstidningars opinionstexter pÄ ledarplats

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

Röster ur den Islamska Rörelsen i Israel

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Utnyttjandet av friskvÄrdstimmen hos de anstÀllda vid FOI

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

RÀntans genomslag pÄ regionala huspriser : En kvantitativ studie om sambandet mellan reporÀntan och regional husprisutveckling under perioden 1998-2007.

Husprisutvecklingen Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt vilket Àr oroande ur den synvinkeln att det kan leda till en bostadsbubbla. För att motverka detta finns möjligheten att Riksbanken vÀljer att höja styrrÀntan, det vill sÀga reporÀntan, vilket torde minska efterfrÄgan och dÀrmed dÀmpa prisökningen. Husprisutvecklingen har emellertid kraftigt skiljt sig Ät regionalt dÄ enbart sex av 21 lÀn i Sverige ligger över riksgenomsnittet för prisökningen mellan 1998 till 2007. SÄlunda kan det vara problematiskt att anvÀnda sig av en generell rÀntepolitik baserat pÄ landet i sin helhet dÄ olika regioners behov skiljer sig Ät. DÀrtill Àr det inte heller klarlagt vare sig med vilken fördröjning rÀntan verkar med eller dess effekter pÄ bostadsmarknaden.

The path to welfare - A qualitative study of welfare and social work in Uganda

Uganda Àr ett av vÀrldens fattigaste lÀnder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvÄras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social vÀlfÀrd och att bedriva socialt arbete Àr begrÀnsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser pÄ social vÀlfÀrd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social vÀlfÀrd som inkluderar hela befolkningen, var nÄgra av frÄgorna jag stÀllde mig.

RÀtten till rÀttvisa - om flyktingars tillgÄng till rÀttssystemet i Sydafrika

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om rÀtten att föra talan inför rÀtta, enligt artikel 16 i FN:s flyktingkonvention, verkstÀllts pÄ ett effektivt sÀtt i Sydafrika. RÀtten att föra talan inför rÀtta Àr intressant att analysera eftersom den ofta Àr förutsÀttningen för att förverkliga andra mÀnskliga rÀttigheter och spelar en central roll för ett fungerande rÀttssamhÀlle. Det Àr vidare intressant att se hur rÀttigheten implementerats i ett land som Sydafrika. Det var relativt nyligen som landet demokratiserades och befriades frÄn tiden med apartheid. Den nya konstitutionen Àr i dag starkt prÀglad av landets historia och sÀtter ett tydligt fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter.

En undersökning kring förÀldraengagemang

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Sambandet mellan temperatursumma och nÀringsvÀrde i svenskt vallfoder

Vallproduktionen i Sverige Àr av stor betydelse för utfodring av nötkreatur. Vallproduktionen utgör idag 46 % av Äkerarealen i Sverige. SkördetillfÀllet avgör till stor del nÀringsinnehÄllet i fodret och Àr dÀrför av stor vikt för att producera ett tillrÀckligt bra vallfoder. I Sverige finns en webbaserad tjÀnst (http://www.vallprognos.se) tillgÀnglig dÀr en prognos om skördetillfÀlle ges utifrÄn temperatursumma. Summan 250 dygnsgrader (? (dygnsmedeltemperatur ? 5° C)efter att dygnmedeltemperaturen överstigit + 5° C fem dagar i rad) anses ge ett energivÀrde pÄ 10,8-11,0 MJ OE/kg ts vilket skulle vara ett bra tillfÀlle att skörda förstaskörden.

PEDAGOGERS SYN PÅ DERAS UNDERVISNING PÅEN TRADITIONELL SKOLA OCH EN MONTESSORISKOLA I MATEMATIKÄMNET.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Hur kan en handelshögskola marknadsföra sig? : En fallstudie av Handelshögskolan vid Karlstads universitet

Kampen om studenterna blir allt hĂ„rdare för handelshögskolorna, och studieplatserna blir allt fler. Det gĂ€ller för handelshögskolorna att attrahera studenterna att just vĂ€lja dem som studieplats. Handelshögskolorna Ă€r idag i en kamp dĂ€r det gĂ€ller att sticka ut och erbjuda det lilla extra som skiljer en handelshögskola frĂ„n dess konkurrenter. Konkurrensen Ă€r hĂ„rd, och utbildningarna Ă€r oftast av samma kvalitĂ©. ÄndĂ„ finns det handelshögskolor som Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg som ligger i toppskiktet.För Handelshögskolan i Karlstad gĂ€ller det att sticka ut bland de etablerade och traditionella handelshögskolorna i landet.

Tillitens nödvÀndiga förutsÀttningar? : En undersökning av svenska konsumenters köpbeteende vid nÀthandel inom landet och gentemot Polen, Tyskland och USA

I och med att mÀnniskor runt omkring i vÀrlden idag kopplas ihop med hjÀlp av ny teknik och kommunikationsmedier Àr det intressant att studera hur konsumenter frÄn ett visst land ser pÄ handel med andra lÀnder pÄ nÀtet. Denna studie syftar till att skildra vilka faktorer pÄ landsnivÄ som gör att svenska konsumenter vÀljer att nÀthandla en digitalkamera frÄn ett land framför ett annat. Mer specifikt utreder studien svenska konsumenters köpbeteende vid nÀthandel inom landet och gentemot Polen, Tyskland och USA. Tidigare forskning har visat att tillit har en viktig betydelse vid handel mellan lÀnder och nÀthandel (Michaelis et al, 2008; Connolly & Bannister, 2008). DÀrför kopplas landsfaktorerna i studien ihop med en egenkonstruerad tillitsmodell som bygger pÄ tidigare teorier om tillit.

Sydafrikas Stora Chans

Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur Sydafrika ska försöka sprida ett positivt budskap om landet i samband med fotbolls-VM nÀsta Är genom Media Club South Africa.com. Delsyftet Àr att undersöka hur svenska journalister och redaktörer ser pÄ rapporteringen frÄn Sydafrika i samband med fotbolls-VM nÀsta Är..

Den första motorvÀgen : problem av infrastrukturen i Bosnien och Hercegovina

Internationella infrastrukturprojekt Àr globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera lÀnder Àr involverade, och offentliga Àr de för att allmÀnheten mÄste vara deltagande part under processens gÄng.Bosnien och Hercegovina Àr det enda landet i Europa som inte byggt en motorvÀg. Landet Àr ett efterkrigsland som har haft svÄrigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen pÄ statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan EuropeanTransport Net), varefter planerna för ett motorvÀgsbygge Äterinfördes och denna gÄng blev allvarligt studerade.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->