Sök:

Sökresultat:

1409 Uppsatser om Liv pć landet - Sida 8 av 94

Sydafrikas Sanningskommission

Den hÀr uppsatsen handlar om Sydafrikas vÀg mot en sanningskommission och hur landet har tagit itu med sitt förflutna med hjÀlp av kommission. Till sin hjÀlp har man tagit sanningskommissioner i bl.a. Chile och El Salvador. Uppsatsen kan ses som en analys av det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀndes i Sydafrikas kommission..

Svenska företag i Mexiko : En studie om hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

NÀr problemen dyker upp : GymnasielÀrares yrkessprÄk kring elever i svÄrigheter, samt deras tankar om en skola för alla

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

UtlÀndska direktinvesteringar i Bosnien och Hercegovina

Bakgrund: En av de viktigaste förutsÀttningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna Ästadkomma en hÄllbar ekonomisk tillvÀxt, Àr att landet integreras i vÀrldsekonomin och skapar ett klimat som frÀmjar utlÀndska investeringar. Idag rÄder det hÄrd konkurrens mellan lÀnder nÀr det gÀller att attrahera utlÀndska investerare, och det Àr upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Vidare Àr vÄrt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har pÄ utlÀndska investerare.Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnds en metodtriangulering bestÄende av intervjuer med experter, en enkÀtundersökning av utlÀndska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga kÀllor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utlÀndska investerare, framförallt naturresurser, men Àven turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs Àven som mycket fördelaktig. För nÀrvarande finns det dÀremot fler hinder Àn fördelar för utlÀndska investerare.

Adoptioner mellan Chile och Sverige : en kvalitativ studie

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige Ären 1973-2005. Antagandet som lÄg till grund för detta var att ökad vÀlfÀrdsnivÄ i Chile inverkat pÄ den adoptionsverksamhet som pÄgick under dessa Är. Uppsatsen syftade ocksÄ till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras pÄ myndighetsnivÄ och med utgÄngspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick frÄn en sociologisk och tvÀrvetenskaplig ansats. VÀgledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Varför just dÀr? En studie av boendekriterier i ett landsbygdsperspektiv

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr landsbygdens förutsÀttningar och hur planeringen pÄ landsbygden ser ut. Eftersom landsbygden idag pÄ mÄnga stÀllen avfolkas undersöks möjligheter och exempel för att visa hur en utveckling av landsbygden kan ske. Arbetet syftar till att undersöka vad som representerar ett attraktivt boende för olika mÀnniskor samt diskutera möjligheten att planera för att uppnÄ attraktiva boendemiljöer utifrÄn dessa kriterier. Den inledande teoretiska delen visar en kort historisk tillbakablick av landsbygdens utveckling samt tar upp dess förutsÀttningar idag. Begrepp som anvÀnds i diskussioner om landsbygden nÀmns och olika strategier beskrivna i arbetet visar landsbygdens planeringsförutsÀttningar. I enkÀtundersökningen som utförts inom arbetet, och redovisas i del 2, framkommer att lugn och ro, tillsammans med tillgÄngen till kommunikationer och utsikt över ett naturskönt landskap Àr viktiga kriterier för respondenterna i undersökningsorten.

Naturresursernas roll i konflikten i östra Demokratiska Republiken Kongo : en analys av primitiv ackumulation och ackumulation genom frÄntagande

I Demokratiska Republiken Kongo (DRC) lever 71% (2006) av landets befolkning under fattigdomsgrÀnsen, trots att landet Àr kapabelt att producera 80% av vÀrldens diamanter och besitter stora reserver av mineralerna coltan, kassiterit och koppar. Förklaringen till detta Àr delvis att landet sedan 1996 plÄgats av en utdragen konflikt som Àn idag pÄgÄr i östra DRC. Milisgrupper har finansierat sina uppror mot regeringen i huvudstaden Kinshasa genom att illegalt exploatera östra DRC:s gruvomrÄden samt genom direkt assistans frÄn DRC:s grannlÀnder Uganda och Rwanda. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie dÀr jag velat belysa vilken roll utvinningen av naturresuser haft i konflikten sedan 1996. Jag har avgrÀnsat mig till östra DRC, dit konflikten och den illegala utvinningen begrÀnsat sig till sedan 1999. Begrepp som varit centrala i uppsatsen Àr Marx primitiv ackumulation och David Harveys ackumulation genom frÄntagande. En av slutsatserna, att den illegala utvinningen av naturresuser framförallt fungerat som en ekonomisk kÀlla för milisgrupper i regionen instÀmmer med Rwandas president Paul Kagame som sagt att ?konflikten finansierar sig sjÀlv?.

MADE IN CHINA

Kina har i mÄnga Är varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillvÀxt har ökat för varje Är som gÄr. Trots krisen 2008 lyckades Kina hÄlla landets ekonomi i schack medan andra av vÀrldens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste Ären har det Àven framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som rÄder i landet. Kina har i mÄnga Är varit Sveriges största importland av textilier.

Squatting i Alexandra : Om illegal bosÀttning i Sydafrika och hur landets bostadspolitik pÄverkats av Habitat II

Squatting innebÀr att mÀnniskor illegalt bosÀtter sig pÄ mark eller ockuperar tomma hus för att ha nÄgonstans att bo. I samband med att vÀrldens storstÀder vÀxer, vÀxer Àven squattingomrÄden. För att förbÀttra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen Àr att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft nÄgon inverkan pÄ det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen Àr realism och managerialism, dÀr man menar att bostadssegregation beror pÄ sociala och rumsliga hinder, samt att det Àr de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument frÄn Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.

Campus Åre

Precis intill störtloppsbacken i Åre har vi ritat en universitetsbyggnad som ett nytt campus tillMittuniversitetet. Utbildningarnas inriktningar utgĂ„r ifrĂ„n Åres drivkrafter; sport, design, turism ochföretagande. DĂ„ Åre Ă€r och vill fortsĂ€tta utvecklas som ett levande samhĂ€lle Ă„ret runt Ă€r det viktigt attlocka dit nya invĂ„nare. Ett universitet placerat mitt i en av Åres bĂ€sta backar, prĂ€glat av livsstilen somutgör Åre kan bli en stor dragkraft för unga frĂ„n hela landet..

FrÄn mÄttband och klave till knapptryckning i sÄgverksanlÀggning: virkesmÀtarna ur ett historiskt tekniskt perspektiv

VirkesmĂ€tningen har varit och Ă€r ett oumbĂ€rligt moment inom sĂ„gverksindustrin, eftersom det garanterar bĂ„de köpar- och sĂ€ljarparten en opartisk bedömning och prissĂ€ttning av virket. Idag mĂ€ts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmĂ€tare som Ă€r anstĂ€llda vid nĂ„gon av landets till antalet idag tre virkesmĂ€tningsföreningar. Den första virkesmĂ€tningsföreningen bildades i ÅngermanĂ€lvs distriktet Ă„r 1892, medan Norrbottens virkesmĂ€tningsförening tillkom Ă„r 1936. Trots att dessa tvĂ„ lĂ€n bĂ€gge tillhör Norrland och har en vĂ€l etablerad sĂ„gverksnĂ€ring sĂ„ tog det 44 Ă„r innan Norrbotten följde ÅngermanĂ€lvsomrĂ„dets exempel och bildade en virkesmĂ€tningsförening. SjĂ€lvaste mĂ€ttekniken har utvecklats pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att nĂ€stan alla sĂ„gverk idag har automatisk mĂ€tning, Ă€ven om graden av automation varierar.

FrÄn mÄttband och klave till knapptryckning i sÄgverksanlÀggning: virkesmÀtarna ur ett historiskt tekniskt perspektiv

VirkesmĂ€tningen har varit och Ă€r ett oumbĂ€rligt moment inom sĂ„gverksindustrin, eftersom det garanterar bĂ„de köpar- och sĂ€ljarparten en opartisk bedömning och prissĂ€ttning av virket. Idag mĂ€ts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmĂ€tare som Ă€r anstĂ€llda vid nĂ„gon av landets till antalet idag tre virkesmĂ€tningsföreningar. Den första virkesmĂ€tningsföreningen bildades i ÅngermanĂ€lvs distriktet Ă„r 1892, medan Norrbottens virkesmĂ€tningsförening tillkom Ă„r 1936. Trots att dessa tvĂ„ lĂ€n bĂ€gge tillhör Norrland och har en vĂ€l etablerad sĂ„gverksnĂ€ring sĂ„ tog det 44 Ă„r innan Norrbotten följde ÅngermanĂ€lvsomrĂ„dets exempel och bildade en virkesmĂ€tningsförening. SjĂ€lvaste mĂ€ttekniken har utvecklats pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att nĂ€stan alla sĂ„gverk idag har automatisk mĂ€tning, Ă€ven om graden av automation varierar.

Saudiarabien som marknad : förhÄllanden samt analys för svenska företag

Avsikten med denna uppsats Àr att beskriva hur svenska företag arbetar inför en etablering pÄ den saudiarabiska marknaden. Uppsatsen lÀgger fokus pÄ planeringsstadiet och behandlar dÀrför frÀmst marknadsanalysen, som genomförs i ett tidigt skede i expansionsprocessen. Uppsatsen Àmnar Àven beskriva de marknadsförhÄllanden som rÄder i landet samt klarlÀgga de specifika omrÄden som svenska företag mÄste undersöka extra noggrant i begynnelsestadiet av en etablering i Saudiarabien. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med personer pÄ företagen Midroc Europe (industriell konsultning), Max AB (hamburgerkedja) och organisationen ExportrÄdet. Samtliga respondenter har bidragit till att ge bÀttre förstÄelse för hur svenska företag utför en marknadsanalys inför etablering i Saudiarabien.

Produktutbud av lignoser för norra Norrland :

Ett begrÀnsat utbud av vÀxter kan antas pÄverka privatpersoners trÀdgÄrdsintresse negativt. För norra Norrland begrÀnsas utbudet av lignoser till dem som har tillrÀcklig hÀrdighet. Det kan dock antas att fler lignoser utöver de som sÀljs idag, har potential att anvÀndas i denna del av landet. Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ hur försÀljningen av lignoser i norra Norrland ser ut idag. Vidare undersöks ocksÄ om en utveckling av lignosutbudet pÄgÄr och hur arbetet med denna utveckling i sÄ fall ser ut. Vem eller vad som kan pÄverka sÄ att fler hÀrdiga lignoser kommer ut pÄ marknaden har varit en central frÄgestÀllning.

Hur fyller vi tomrummet? : planering och strategier för krympande stÀder

Mellan Är 1996 till Är 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar pÄ att denna utveckling kommer att fortsÀtta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa nÄgra fÄ starka tillvÀxtomrÄden i landet med tydliga grÀnser mot omvÀrlden. NÀr allt fokus lÀggs pÄ att utveckla storstadsomrÄdena, blir det allt svÄrare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invÄnare.Syftet men denna uppsats Àr att lyfta fram problematiken med krympande stÀder i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. MÄlet Àr att ge en ökad förstÄelse för situationen som rÄder i mÄnga svenska stÀder idag och hur kommuner arbetar med att vÀnda den nedÄtgÄende trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om Àmnet och bÀttre möjligheter för att jÀmföra situationen i olika delar av landet.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->