Studien behandlar författarbesökets plats i svenskaundervisningens Litteraturundervisning på gymnasiet. Syftet är att belysa hur författarbesök kan användas Litteraturundervisningen och hur ett sådant besök kan förberedas, genomföras och efterarbetas. Till grund för studien ligger svensklärares, ungdomsförfattares och gymnasieelevers uppfattningar om ett sådant inslag i undervisningen..

Uppsatsen försöker kartlägga hur och om datorspel kan användas i samma syfte som skönlitteratur i den Litteraturundervisning som GY11 föreskriver. Fokus ligger på beröringsytor mellan skönlitteratur och datorspel gällande lärande; främst identitetsskapande, moral och etik men också stilistiska drag och litteraturvetenskapliga begrepp. Med två exempel, Fallout: New Vegas och Grand Theft Auto IV, visas hur berättandet i datorspel kan ge mediet en plats i gymnasieskolans Litteraturundervisning, samt hur immersion, perspektiv och interaktivitet kan ge spelare något som inte skönlitteratur kan ge läsare..

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets Litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i Litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande.

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde högläsning som undervisningsmetod. Som metod använde vi oss av enkäter, observationer samt loggböcker. Vårt resultat visade att flertalet elever uppskattade vår högläsning och mycket tyder på att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell Litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra är att denna metod på ett naturligt sätt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket främjar ett fortsatt intresse för ämnet..

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets Litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i Litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets Litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning.

Gymnasieskolans Litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets Litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskämnets Litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen är av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F, samt att lärande till stor del är relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvärvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras på intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever från grundskolans skolår nio.

Syftet med denna studie är att undersöka fem gymnasielärares tankar om och arbete med sin Litteraturundervisning. Genom en kvalitativ intervjuundersökning av min urvalsgrupp har jag försökt ta reda på hur lärarnas mål med Litteraturundervisningen förhåller sig jämfört med nu gällande ämnesplaner i svenska, hur de arbetar för att nå sina mål med Litteraturundervisningen, hur de upplever elevernas inställning till och delaktighet i Litteraturundervisningen och vad positiv eller negativ inställning och delaktighet kan bero på samt om det finns en medveten koppling mellan forskning om Litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt. Undersökningens resultat visar att lärarnas mål med Litteraturundervisningen är präglade av gällande styrdokument och att den läsarorienterade forskningen påverkar lärarnas arbetssätt. Elevernas inställning till och delaktighet i Litteraturundervisningen upplevs som mycket blandad och positiv eller negativ inställning och delaktighet beror enligt lärarna till största del på vilka läserfarenheter eleverna bär med sig sedan tidigare skolår samt hur läskulturen ser ut i hemmet. Den mer medvetna kopplingen mellan forskning om Litteraturundervisning och lärarnas arbetssätt var dock inte så tydlig.

Syftet med denna studie är att utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning synliggöra hur läromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. På ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och läsning. Fyra läromedel för gymnasieskolans Litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjälp av analysfrågor konstruerade utifrån nyare forskning om ungas meningsskapande läsning. Frågorna handlar om texturval och frågeuppgifter i läroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplägg med kronologiska epokstudier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i Litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen.

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad Litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar..

A quantitative study of student opinions of litterary teachings of upper secondary school pupils in their last year of education at the level..

This thesis is about Swedish and Serbian teachers and their views on how literature should be taught to students in high school. The twist is that these teachers live in two different European countries, and work under two different educational systems. Three of them work in Stockholm, Sweden and the other three in Belgrade, Serbia. The purpose of this thesis was to find similarities and differences in the practice of teaching literature among teachers in these two different educational systems. The teachers were interviewed separately and spoke freely about their views and methods when teaching literature.

The aim of this study is to investigate the view of literature that shines through in the Swedish curriculum for secondary school, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. The idea is that this view of literature becomes visible when analyzing the curriculum?s ways of legitimating the teaching of literature and its relation to the use of a literary canon. The analysis compares the phrases from the curriculum regarding the teaching of literature and compares these phrases with the various literary visions that earlier scholars advocate. Based on these comparisons, discussions are raised about the pros and cons of the curriculum's ways of legitimating the teaching of literature and its relation to the use of a literary canon.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några lärare säger om sina arbetssätt inom skönlitteratur och hur de använder sig av dessa för att motivera till läsning och utveckla olika elevgruppers läsförmåga. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem lärare på fyra olika skolor och kommuner. Resultatet visar att alla lärare trots skillnader i bakgrunder och år i yrket använder sig av liknande arbetsätt för att motivera till och utveckla olika elevers läsförmåga inom skönlitteratur. Vår slutsats är att ett varierat arbetsätt inom Litteraturundervisning gör det möjligt att motivera till och utveckla olika elever läsförmåga inom skönlitteratur eftersom olika elever lär på olika sätt och har olika behov och utgångspunkter för sin läsning..