Genom vår utbildning till belysningsvetare vid avdelningen för Belysningslärapå Tekniska Högskolan Jönköping har vi kommit i kontakt med standard SSEN12464-1. En standard som specificerar belysning för offentligainomhusmiljöer. Det vi fått lära oss under utbildningen stämmer inte överensmed vad standarden säger, vi har därför formulerat följande frågeställningar isyfte att undersöka denna skillnad.· Hur väl uppfyller den europeiska belysningsstandarden den svenskaarbetsmiljölagens intentioner vad gäller belysning?· Kan man uppnå arbetsmiljölagen intentioner med en standard?Genom Litteraturstudier och intervjuer har vi undersökt området kring dessafrågeställningar. En analys har genomförts där vi genom jämförelser av intervjuutlåtande och litteratur har fått fram ett resultat.Vi har funnit att det finns meningsskiljaktigheter mellan belysningsteknikenoch belysningsvetenskapen om hur belysning skall planeras och hur man skallkontrollera den.

?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna uråldriga sanning är minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhälle och gäller för såväl enskilda individer som för globala organisationer. Det är förmodligen inte ens eftersträvansvärt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som ständigt passerar revy, skulle nästintill oändliga resurser behöva tagas i anspråk.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt användande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar på att utreda SaKs gränssnitt och dess inverkan på människans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. Två bärande tankar har varit särskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) Tänk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hålla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras på lämpligt sätt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet främst varit att stärka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara användarvänligt och självinstruerande.

Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte.

Bakgrund: Hjärtsvikt har dålig prognos och drabbar ett stort antal människor i Sverige. De som drabbas upplever många problematiska symtom och medicineringen har många biverkningar som kan vara svåra att leva med. Obehagliga känslor kan förvärra symtom hos personer med hjärtsvikt. Sjuksköteskan bör kunna identifiera känslor och förstå varför dessa uppstår hos personer med hjärtsvikt för att bättre kunna vårda dessa. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer som lever med hjärtsvikt beskriver sina känslor.

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, från och med höstterminen år 2007, blir ett kärnämne på gymnasienivå. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers inställning dels till ämnet historia samt till det faktum att historia skall bli kärnämne på gymnasiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning. Även lärares syn på historia som kärnämne undersöktes och analyserades utifrån ett antal intervjuer. De metoder som användes i arbetet var Litteraturstudier, kvantitativa enkätundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

Detta examensarbete är utfört på AB ORWAK i Sävsjö. Företaget producerar balpressar som komprimerar kundernas avfall på ett säkert och smidigt sätt. Kunderna består enbart av andra företag. Arbetet är koncentrerat på endast sex utav företagets artiklar som ingår i olika grupper.För tillfället använder sig företaget utav inköpsmetoder som är baserade på intuition och erfarenhet. Syftet med arbetet har varit att beräkna olika partiformningar och beordringssystem på de sex olika artiklarna både med ett jämnt fördelat behov och med det verkliga fördelade behovet.

SyfteSyftet var att undersöka hur TV-bilden av fotbollsstjärnan förändrats från 1970-talet till dagens TV-bild.Frågeställningar? Vilka egenskaper och värdegrunder förknippades den traditionella fotbollsstjärnan med?? Vilka egenskaper och värdegrunder förknippas den nya fotbollsstjärnan med?? Vilka faktorer har legat till grund för denna förändringsprocess?MetodJag baserar min empiri inledningsvis på kvalitativa Litteraturstudier och sedan huvudsakligen på observationer gjorda på olika TV-produktioner om hur fotbollsstjärnan skildras i dagens samhälle. Jag har använt mig både av TV-produktioner så som nutida matcher i direktsändning och arkiverade sådana. Matcherna har jag observerat i sin helhet inklusive studiodiskussion.ResultatDen traditionella fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:? det korintiska amatöridealet? kalvinistisk arbetsmoral? kollektivism och lagfokusering? lokalförankring? gentlemannavirtuositet? atletisk fascination baserad på prestation.Den nya fotbollsstjärnan förknippas med följande värden och värdegrunder:? det korintiska amatöridealet fusionerat med den kalvinistiska arbetsmoralen? framgång? globaliserat kändisskap? atletisk fascination baserad på skönhet/estetik? glamour? mode och trend.Dessa faktorer har legat till grund för förändringsprocessen:? hyperrealismen? kulturfusionen? informationsflödet? globaliseringen.SlutsatsFotbollsstjärnan har gått från att ha varit en lokalförankrad folkhjälte till att idag ses som en trendig, modemedveten, målmedveten, ambitiös och professionell stjärna.

Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och Litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Arbetet om komplexa artrika planteringar handlar om hur man kan arbeta med en högre komplexitet och en högre artrikedom än vad vi är vana att se i urbana miljöer. Syftet med arbetet är att undersöka hur komplexa artrika planteringar kan användas i urbana miljöer. Benämningen komplexa artrika planteringar är skapad som en urbaniserad variant av naturalistiska planteringar. Naturalistiska planteringar har ofta ett organiskt planteringsmönster och innehåller främst rena eller vilda arter. I komplexa artrika planteringarna inkluderas även mindre grupplanteringar samt användning av sorter som uppstått genom växtförädling, med dubbla blommor eller brokiga blad. Arbetet har tre frågeställningar: Vad är en komplex artrik plantering (definition och innehåll) och hur kan den se ut? Vad kan komplexa artrika planteringar bidra med i urbana miljöer och vad finns det för svårigheter med dem? I vilka miljöer fungerar komplexa artrika planteringar och vad är det för kunskaper som behövs för att skapa dem? Frågorna besvarades genom Litteraturstudier, intervjuer med Ulf Nordfjell och Piet Oudolf och analys och jämförelse av Skogens trädgård i Ockelbo, Norra Kajpromenaden i Norrköping, Drömparken i Enköping och Skärholmens perennpark. Arbetet struktureras upp efter nio aspekter: Komplexitet, Artantal, Växtgestaltarens kunskaper, Stabilitet, Förlängd säsong, Estetik, Biologisk mångfald, Succession och Fyllda nischer. Arbetets slutsats är att komplexa artrika planteringar kan bidra med många fördelar i urbana miljöer och för att skapa estetiskt tilltalande och mer hållbara stadsmiljöer är det viktigt att växtgestaltare tänker på att ta hänsyn till aspekterna som presenteras i detta arbete..

Detta arbete behandlar EDI (Electronic Data Interchange). EDI är en teknik som innebär att standardiserade dokument skall kunna överföras elektroniskt från ett datorsystem till ett annat, med ingen eller begränsad mänsklig inblandning. Jag har försökt att inrikta min undersökning mot små och medelstora företag.De nyckelfrågställningar som jag valt att undersöka är följande: Vad talar för EDI och vilka skäl finns det till ett införande? Vilka förväntningar har företag på EDI vid ett införande? Vilka krav ställs det på organisationer som står inför ett införande av EDI? Vilka hinder finns för små och medelstora företag att införa EDI? Säkerhet i samband med EDI? Dessa frågeställningar har jag genom Litteraturstudier, surveyundersökningar och en fallstudie samlat material till. Efter att materialet samlats in och analyserats så har jag dragit slutsatser utifrån mina frågeställningar.

Syfte: Bakgrunden till vår undersökning är att ombildningstakten har ökat och vårt syfte med examensarbetet är att få en förståelse för utvecklingen bakom ombildningar som sker från allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Vi vill undersöka vilka motiv som ligger bakom ombildningarna, värdering vid ombildning och allmännyttans framtid.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som primärdata och Litteraturstudier som sekundärdata. Vårt insamlade material sammanställdes och analyserades sedan.Resultat & slutsats: Ombildningar i allmännyttan kommer oftast genom att kommunen ger direktiv om det. Motiven är ideologiska, ekonomiska och bostadspolitiska. Ombildning är ett bra medel för att förbättra områden och frigöra kapital om det finns en bra plan och strategi.

Detta examensarbete utgörs dels av refererande Litteraturstudier, dels av en mindre mätningsteknisk undersökning. Ämnet för Litteraturstudierna är kvalitet vid GNSSmätningar, och ämnet för undersökningen är en analys av internprecision och s.k. interna kvalitetstal för GNSS-antennen Trimble R8. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter det finns till kvalitetskontroll av GNSS-mätningar, och då i första hand sambandet mellan GNSS-instrumentens interna precision och mätningarnas grad av riktighet.Undersökningen visar att det inte finns någon nära koppling mellan GNSSantennens internprecision och den faktiska graden av riktighet i mätningen.Internprecisionen är därför inte ett hjälpmedel för att i efterhand detektera och rensa bort mätpunkter med låg grad av riktighet. Inget av Trimbles andra interna kvalitetstal har heller kunnat beläggas utgöra en indikator på grad av riktighet.Undersökningen visar däremot att det troligtvis finns ett samband mellan inställningarna av den interna precisionstoleransen och GNSS-antennens förmåga att sortera bort mätpunkter med låg grad av riktighet.

Detta examensarbete är ett försök att skapa en enkel handbok, där man lätt kan slå upp fakta om olika typer av gjutlegeringar. Samtidigt är det en undersökning om hur man kan förbättra kvalitetssäkringen av gjutgods. För att uppnå det förstnämnda har grundliga Litteraturstudier utförts och resultatet har blivit ett antal avsnitt som tar upp det viktigaste om gjutning och gjutgods. I dessa avsnitt kan man läsa om olika gjuttekniker, legeringars gjutegenskaper, olika typer av värmebehandlingar, gjutdefekter, vanliga metoder för kontroll etc. Undersökningen av kvalitetssäkringen, och om dess förbättring, möjliggjordes genom kontakt mellan olika företag och genom att prova tekniker, såsom finita element beräkning (FEM) och gjutsimulering, och dra slutsatser från dessa resultat.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som påverkade uppkomsten av trycksår samt de vanligaste förekommande preventiva åtgärderna. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans roll vid förebyggandet samt behandlingen av trycksår. De vetenskapliga artiklar (n=21) som ingick i studien söktes manuellt samt datoriserat via databaserna Blackwell Synergy, CHINAL, Elin@Dalarna och Elsiever. Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapliga samt av kvalitativ och kvantitativ design. Även Litteraturstudier inkluderades.