Betong är ett byggnadsmaterial som används i stor skala i byggbranschen. Över hela världen pågår kontinuerlig forskning för att förbättra betongens egenskaper för olika ändamål. De ingående delmaterialen i betongen har stor inverkan på hållfasthets- och värmeutveckling, vilka är mycket viktiga egenskaper för den härdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mätningar. Utifrån erhållna mätresultat har utvärdering genomförts för beskrivning av hållfasthets- och värmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

SammanfattningI denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning.

Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändringvad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samttittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyrafrågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare pådefinitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan.Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del.

ABSTRAKTSyftet med den här studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna återställas till ursprungsskicket med smärre förändringar med tanke på skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt värde i parken.Arbetet utgår ifrån ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nämner de som ritat parkens olika delar. För att göra den här studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda på hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jämföra detta med hur de ser ut idag.Efter den här processen har fyra slutprodukter framställts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa är förslag till mönster för de utvalda platserna samt växtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idéritningar ska kunna vara till hjälp om dessa delar skulle återskapas på Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle användas om broderiparterren och labyrinten skulle återskapas så skulle det här arbetet kunna vara till hjälp genom information om vilka kartor som skulle vara lämpliga att använda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer välja att anlägga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de återskapades..

Med vår studie har vi för avsikt att besvara i vilken utsträckning företagens frivilliga personalredovisning påverkas av den debatt som förs i media. Vi undersöker även hur mängd och placering av personalredovisningen förändrats över tiden. För att undersöka hur personalredovisningen och debatten utvecklats har vi konstruerat två modeller. Dessa grundar sig på de studier av relevant litteratur som vi genomfört. vi har dessutom använt en statistisk metod för att mäta sambandet mellan mängden personalredovisning och antalet artiklar i debatten.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande:Om de näringspolitiska insatserna som gjorts överrensstämmer med våra litterära studier samt om dessa områden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker även om möjligheten till att arbeta i nätverk är orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nätverk på dessa områden.Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som är placerade inom områdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nätverksbildning inom parkerna och hur företagen ser på denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vår undersökning. Till en början har vi tagit reda på litteratur om kluster, vad det är och hur det beskrivs om hur det ska tillämpas för att fungera ute i verkligheten.

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhälsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.Då elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha är intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det är således en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhälsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande.Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Vilka faktorer styr elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete?2.

Syftet med studien är att beskriva sju lärares reflektioner kring hur de ger sina elever möjligheter att lära i NO- undervisningen. Lärarna arbetar upp till skolår 6 och är erkänt skickliga i sin undervisning.Under vår lärarutbildning vid Högskolan i Skövde har vi blivit intresserade av hur vi som lärare kan ge elever möjligheter att lära. Utifrån egna erfarenheter kan vi se vissa brister i undervisningen av de naturorienterade ämnena.  Med dessa två utgångspunkter valde vi att skriva om NO-undervisning.  I studien användes en kvalitativ metod, där vårt urval gav oss möjlighet att intervjua sju erkänt skickliga lärare. Urvalet var strategiskt för att kunna intervjua lärare som har en undervisning av god kvalitet. Utifrån lärarnas reflektioner har vi funnit möjligheter för elever att lära i NO-undervisningen.

Bakgrund: Efter att ha studerat diverse litteratur, artiklar och avhandlingar som berörprissättning av nya produkter, kan det konstateras att det finns en del forskning som handlarom prissättning. I och med detta väcktes intresse att studera hur olika företag går tillväga föratt ta fram ett målpris på sina nya produkter. Prissättning av nya produkter har emellertid intefått lika stort utrymme i litteraturen då informationen som ges, snarare handlar omprissättning i allmänhet och ger mindre vägledning om hur priset ska sättas på nya produkter.Vidare är prissättning vid produktlanseringar intressant att undersöka då prissättning är enviktig del av lanseringen. Dessutom är området engagerande, då litteraturen pekar på attprissättningen är behäftad med många utmaningar och svårigheter samt att valet av pris kanpåverkas av dess syfte.Syfte: Kartlägga hur fyra företag inom verkstadsindustrin arbetar med prissättning vidlansering av nya produkter, det vill säga beskriva vilka aspekter de väljer att basera priset påoch varför.Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där fyra företag har studerats, med målet att tareda på hur de går tillväga vid prissättning av nya produkter. Enbart fyra företag valdes, dåundersökningen hade för avsikt att göra en djupgående studie, för att få en störrehelhetsförståelse med hänsyn till tid och resurser.

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i ämnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades på enkäter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka även intervjuades. Information har inhämtats från litteratur och Internet samt tidigare forskning om jämställdhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta på olika sätt både beroende på lärarens och på deras eget kön.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.

Syftet med denna studie var att få en inblick i vad som menas med konflikträdsla, vilka former konflikträdsla kan ta och vilka strategier konflikträdda använder sig av. I artiklar och litteratur används inte ordet konflikträdsla utan man talar om konfliktundvikande beteende. Denna undersökning har velat ta reda på om det bara är konfliktundvikande strategier konflikträdda använder sig av. Undersökningen utformades som en kvalitativ studie med sju halvstrukturerade djupintervjuer om ca 30 ? 80 min per intervju.