Jag har under min egen skoltid i Västerbotten aldrig kommit i kontakt med västerbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lärare på tre olika gymnasieskolor i Västerbotten. Det visar sig att det knappt förekommer någon västerbottnisk litteratur i undervisningen alls. Lärarna är överens om att tidsbrist är en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

Skolverket (2011) har visat på att svenska skolbarns läskunskaper sjunker. Syftet med vår studie är att undersöka litteraturens och läsningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrån pedagogers föreställningar om litteratur och läsning få förståelse för vilken betydelse deras ställningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat på miljöns möjligheter för barnets identitet som läsare, som vi utgår ifrån formas av pedagogernas föreställningar om barn, litteratur och läsning. Teorier om literacy och critical literacy där nyfikenhet och intresse inför läsaktiviteter ställs emot teori om språklig medvetenhet och den tekniska färdigheten att kunna läsa, för att se eventuella tendenser på hur pedagogernas arbetssätt format barnens framtida läskunskaper. Även andra lärandeteorier samt redskap för läsning presenteras för att få en vidare förståelse av problemområdet som vi undersöker.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet medundersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilkaskillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För attfå svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor,pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktygetoch få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sittarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser på lärande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrån frågorna kan WoW påverka utövande studenters/elevers lärande? Går WoW använda som ett lärandeverktyg? Går det använda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhäva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som används är halvstrukturerade intervjuer där studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har på deras/deras elevers lärande. Dessutom redogör de för sina åsikter kring användandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar två pedagoger, fyra studenter och två elever i studien.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun.

Syftet med vår studie är att skapa en handledning för pedagoger om hur det går att påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan då vi idag lever i ett samhälle där diskriminering, kränkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade äktenskap, könsbyten samt hbt-frågor. Det är denna paradox vi valt att belysa och utgå ifrån i vår studie. Vår frågeställning är följande: På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla? Litteraturgenomgången beskriver vad tidigare forskning och artiklar säger om lärarens roll kring hbt-frågor i skolan och om hur klimatet kring dessa frågor är samt vad skollag och styrdokument påvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vår studie har vi valt att använda oss av textanalys som metod för att få fram ett resultat gällande vår frågeställning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frågor riktade till pedagoger.

Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssätt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nämns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgår från utvecklingspedagogiken som tar vara på vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers inställning till matematiken då det kan beröra pedagogernas arbetssätt. Inom forskning och litteratur påverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn på ämnet.SyfteSyftet med studien är att ta reda på, vilken inställning pedagogerna har till ämnet matematik och vilka arbetssätt de använder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att använda oss av self report som metod. Urvalet består av 34 pedagoger, på sex olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götalands län.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa inställningar till skolmatematiken.

I arbetet undersöks vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Planerad fysisk aktivitet för barn i förskolan behandlas ur perspektiven självkänsla, hälsa, utveckling och inlärning. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan använde vi oss av en undersökningsgrupp bestående av pedagoger på sex förskolor. Urvalsgruppen har bestått av 52 pedagoger med utbildningarna barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Respondenterna arbetar på sex förskolor i två kommuner.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen..

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Nya tekniska redskap finns överallt i samhället idag, och i alla åldrar. På förskolan använder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjälpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare på sistone är pekplattan. Syftet med denna studie är att undersöka tanken bakom användning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken används i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger på samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska användningen av pekplattan i barngruppen, gjordes två olika observationer på samma avdelning.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder.