V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Undersökningens syfte Àr att analysera de viktigaste dragen i den postmodernistiska estetiken, baserat pÄ en lÀsning av 3 ryska författares verk, samt att klarlÀgga den ryska postmodernismens sÀrdrag i jÀmförelse med den vÀsterlÀndska och slutligen reflektera lite grann över postmodernismens framtid. Min hypotes Àr att den tidiga ryska postmodernismen hade flera drag gemensamma med modernismen, medan den sena postmodernismen nÀrmar sig realismen..

Att vÀcka lusten till lÀsning Àr en vÀsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vÄr studie Àr att öka vÄr förstÄelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till lÀsning och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers ambition att lÀsa litteratur. Litteraturen Àr en vÀrdefull kunskapskÀlla och för att kunna ta del av denna kunskap krÀvs det att man vill och kan lÀsa. Vi försöker ocksÄ finna svar pÄ frÄgan om all typ av litteratur - utan hÀnsyn till kvalitetskriterier - lÀmpar sig för att öka barnens motivation..

Att vÀcka lusten till lÀsning Àr en vÀsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vÄr studie Àr att öka vÄr förstÄelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till lÀsning och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers ambition att lÀsa litteratur. Litteraturen Àr en vÀrdefull kunskapskÀlla och för att kunna ta del av denna kunskap krÀvs det att man vill och kan lÀsa. Vi försöker ocksÄ finna svar pÄ frÄgan om all typ av litteratur - utan hÀnsyn till kvalitetskriterier - lÀmpar sig för att öka barnens motivation.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka om, hur och varför man kan lÀsa litteratur inom moderna sprÄk, franska, pÄ grundskola senare Är. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden anvÀnds, vilket innebÀr att forskaren deltog i den process som undersöktes som lÀrare. Studien har alltsÄ tvÄ dimensioner: - Att planera, genomföra och utvÀrdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella mÄlen i moderna sprÄk och studien av en litterÀr bok pÄ franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt. - Att undersöka elevernas lÀrande, uppfattning, förutsÀttningar, reaktioner och upplevelser genom enkÀter och observationer.

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial frÄn den intervjustudie vi sjÀlva har utfört. Vi har frÄgat oss huruvida lÀst litteratur och tidigare forskning ger en rÀttvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde dÀrför en jÀmförelse mellan resultaten i vÄra bÄda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollÀrare har vi, tillsammans med förskollÀrarna, Àven tittat pÄ den matematiska miljön och dokument.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Undersökningens huvudsyfte Àr fÄ en insikt i vilka skönlitterÀra texter som lÀses pÄ högstadiet. LÀrare ifrÄn tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen Àr en stol del av svenskÀmnet och svensklÀrare har sÄledes ett stort ansvar nÀr det gÀller att vÀlja ut adekvata texter. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vilka texter som lÀses i sin helhet pÄ högstadiet idag. Tidigare undersökningar Àr frÀmst utförda pÄ gymnasienivÄ och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lÀrare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger lÄngt ifrÄn elevernas litterÀra register.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Detta examensarbete handlar om höglÀsning och höglÀsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet Àr att se om och hur höglÀsning anvÀnds i skolan och hureleverna pÄverkas av höglÀsning. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer nÀr jagundersökt hur fyra pedagoger ser pÄ höglÀsningen. Intervjuerna har genomförts pÄ enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om Àmnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhÄller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads tvĂ„ böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot vĂ€rlden ? Serbiska portrĂ€tt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys dĂ€r jag anvĂ€nt recensioner frĂ„n olika media som material. Min teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r frĂ„n ett vĂ€sterlĂ€ndskt perspektiv och har stĂ€mt vĂ€l med mitt resultat av undersökningen..

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.