Synen på skönlitteraturläsning i skolan har ändrats genom tiderna från kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vår verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen har vi blivit medvetna om att det är lättare i teorin än i praktiken att få alla elever att vilja läsa. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers läslust, samt hur kunskap om detta påverkar lärares förmåga att handleda elever att genom ökad läslust ta del av skönlitteraturens kunskapskälla.Litteraturen pekar på olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svårigheter med lästeknik och läsförståelse, lärares engagemang och arbete, yttre och inre förutsättningar i klassrummet, läsning och bearbetning av olika slag, bokval som fängslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lärares planering och arbete med att handleda elever till ökad läslust. Lärares kännedom om elevers lärande och om skönlitteratur är utgångspunkt för lärares uppdrag att arbeta för elevers läslust.Metoden vi valde för vår undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan är viktiga för elevers läslust..

Läsförmåga är inte något man tillägnar sig under den första tiden i skolan och sedan behåller livet ut, utan det är något som måste vidareutvecklas genom kontinuerlig läsning under hela skoltiden. Forskning visar att svenska ungdomar generellt läser mer på fritiden än ungdomar i många andra länder, men ändå har många svenska elever svårt att uppnå god läsförmåga. Huvudsyftet med den här undersökningen var att försöka lyfta fram och tolka läsvanor och attityder till läsning och skönlitteratur hos tio elever i år 9. Undersökningen lyfter också fram former av läs- och litteraturundervisning som gynnar läsutvecklingen. För att undersöka situationen genomfördes kvalitativa intervjuer med tio elever i år 9, som alla går i samma klass.

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Att arbeta som lärare i de lägre skolåren innebär att ha ansvar för barnens läs- och skrivinlärning. Det finns flera metoder att utgå från i undervisningen och syftet med mitt arbete är att studera de vanligt förekommande metoderna. Genom att läsa litteratur hade jag ambitionen att ta reda på vilka huvuddrag och centrala tankar metodernas förespråkare står för och även hur metoderna kan användas i klassrummet. Dessutom har jag genom en empirisk studie studerat hur lärare i skolans verksamhet använder metoderna och vad de har för tankar om de olika arbetssätten. För att begränsa mitt arbete har jag studerat de vanligast förkommande metoderna; den syntetiska metoden, den analytiska metoden och LTG (läsning på talets grund).

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lärares attityder gällande litteraturkanon och lärares didaktiska synsätt och uppfattningar gällande litteratur. Och om dessa attityder påverkar undervisning och litteratururval. Frågeställningarna har varit: 1. Hur motiverar lärare sina litteratururval till undervisning? 2.

Syfte: Denna systematiska ?versikt syftar till att unders?ka p?verkan av precision nutrition (PN) baserad p? kontinuerlig glukosm?tning (CGM) p? glykosylerat hemoglobin (HbA1c) hos individer med diabetes mellitus typ 2/prediabetes. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i slutet av januari 2025 i databaserna PubMed och Scopus. Den inkluderade populationen bestod av vuxna individer med/utan insulinbehandlad diabetes typ-2. Interventionen var kostbehandling baserad p? CGM-m?tningar med/utan andra biomark?rer.

En studie i hur Propertius använder sig av olika metaforer för att beskriva och förmedla kärlekens abstraktion..

MTAB har efterlyst en mätmetod för positionsbestämning av kontaktledningen som inte baseras på avbildande teknik. Ett liknande intresse finns hos Banverket, som äger i stort sett all järnväg i Sverige. MTAB gav uppdraget att skapa en mätmetod till Damill AB. Frågeställningen kom att diskuteras, olika lösningar testades vid ett antal tillfällen. Det ursprungliga målet var att använda metod baserad på induktiva principer, men blev ersatt av metod baserad på kapacitiv teknik.

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel.

Många barn går på fritidshem före och/eller efter skoltid då deras föräldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid på fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling där. För denna utveckling är trivsel viktigt.BakgrundDetta är en studie där 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel på fritidshemmet. Två fritidshem har ingått i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vår förståelse om faktorer kring trivsel.

Uppsatsen fokuserar på läroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskämnet ska ?leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur [?] som källa till självinsikt.? Frågor den vill besvara är hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsättningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrån läroplanen Gy11. I uppsatsen finns också ett resonemang om mätkultur och bedömning.Utifrån bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lära via litteratur och genom att arbeta med texter som slår an och utmanar elever. Resultatet ställs emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utsträckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.   .

Marknaden för läroböcker är stor och för de bokförlag som förstår hur skolorna fungerar finns det pengar att tjäna. Skolvärlden är dock en marknad av speciell karaktär och skolor skiljer sig markant som kund jämfört med vanliga företag med vinstintresse. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieskolors inköpsprocesser ser ut för dataundervisningsböcker. Syftet är vidare att förstå vilka faktorer som påverkar inköpsprocesserna. Undersökningsmetoden som används är fallstudier och uppsatsen innehåller fallstudier på tre gymnasieskolor, nämligen Sigtuna humanistiska läroverk, Fyrisskolan och Vallentuna gymnasium.

Cecilia Österholm: Improvisation i folkmusik? En svensk folkmusiker improviserar: Mats Edén i Norafjälls. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, vt 2004.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur improvisation kan utformas i svensk instrumental folkmusik. Undersökningsobjektet är en låt, spelad av Mats Edén, verksam inom svensk folkmusik.