I denna uppsats behandlas ordföljdsvariationen mellan VSO och VOS i enkla satser i de oceaniska språken samoanska, tonganska och niueanska. En av dessa ordföljder är härledd (deriverad) ur den andra. Denna variation påminner om de syntaktiska fenomenen object shift(objektsflytt) och noun incorporation(nomen-inkorporering). Vid OS har objektet flyttat ur VP, vilket också har hänt i VSO-ordföljden, om denna är deriverad. Vid NI har objektet morfologiskt sammanfogats med verbet, men i vissa språk har objektet endast flyttat till positionen direkt efter verbet, utan att sammanlänkas med detta, vilket också har hänt i VOS-ordföljden, om denna är deriverad.Denna studie är baserad på litteratur som behandlar språk i vilka fenomenen OS eller NI tydligt förekommer, och på litteratur som behandlar oceaniska språk som uppvisar liknande syntaktiska drag.

Den här uppsatsen är ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det är att vara närvarande på scen samt hur man kan lära ut det. Arbetet innehåller citat och referat från intervjuer med sju personer: En skådespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, två sångerskor och sångpedagoger, en sångerska och låtskrivare samt en klassisk altviolininst. Här finns också citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingång till ämnet snarare än en djupdykning..

Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats.

Detta examensarbete är en undersökning om hur en utrikeskorrespondent vid Sveriges Radio arbetar, samtidigt som det ger en inblick i deras vardag och tankegångar. Det är även menat att vara en guide, främst för studerande inom radioproduktion och journalistik inom högre utbildning, som vill arbeta med utrikesrapportering för Sveriges Radio. För att få tillgång till information har nio av korrespondenterna, samt utrikeschefen, vid Sveriges Radio intervjuats. Vidare har jag även varit i Moskva, där jag följt och arbetat tillsammans med Fredrik Wadström, korrespondent för Sveriges Radio, för att själv kunna observera och uppleva hur en korrespondent arbetar. Vidare har relevant litteratur använts för att få en vetenskaplig grund i arbetet, bland annat interndokument från Sveriges Radio och välrenommerad litteratur inom ämnet.

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Att Sveriges gymnasielärare också har uppdrag som mentor för sina elever är mycket vanligt. Litteratur och forskning på området belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom är otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar på en tradition i skolan där klassföreståndarskapet varit föregångare. Då det inte finns formella krav på att undervisande lärare skall ha mentorsrollen, är det anmärkningsvärt att svensk litteratur och forskning inte ifrågasätter denna norm som snarare vilar på tradition än vetenskap.Den här studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssätt? Det tydligaste särdraget är att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsätter.

Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö.

Denna studie avser att ta reda på och skapa en bild av hur verksamma gymnasielärare i svenska kan tillämpa ett demokratimål. Frågeställningen blir således: Hur kan svensklärare uppfatta, tolka och tillämpa, att eleven "genom olika texter och medier blir förtrogen med grundläggande demokratiska [...] värden men också medveten om destruktiva krafter att reagera emot"?.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

Kritiken och verkligheten söker utröna skillnader datorspelskritik och litteraturkritik emellan. Mina tankar rörande de två områdena kretsade till en början kring att litteraturkritiken tilläts röra sig mer fritt mellan olika kulturella sfärer medan datorspelskritiken mer hängav sig åt en yngre målgrupp utan referenser till andra kulturyttringar. För att undersöka detta har jag gjort en diskuskursanalytisk undersökning efter van Dijks modell. Undersökningen inkluderar tolv analysenheter; tre böcker och tre spel. Varje verk har analyserats två gånger då jag analyserat recensioner från två olika tidningar (DN och SvD) för att komma än djupare i mina analyser kring hur aktuella böcker och spel behandlats. För att få spelen och böckerna något sånär jämförbara har jag ställt upp ett antal kriterier, där ett av de mer centrala är att samtliga verk har varit ett av de mest sålda verken ett givet år (2007-2009).