Sök:

Sökresultat:

5478 Uppsatser om Litteraturöverikt - Sida 37 av 366

F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN MED CANCERSJUKDOM

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Kan en ketogen kost hj?lpa personer med migr?n? En systematisk ?versikt om en ketogen kosts eventuella p?verkan p? migr?n

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka och sammanst?lla det vetenskapliga underlaget kring huruvida en ketogen kost minskar antal migr?nattacker och antal dagar med migr?n hos personer med migr?n. Metod: F?r att besvara syftet valdes en systematisk litteratur?versikt. S?kning gjordes i PubMed och Scopus med hj?lp av fyra s?kblock. Utfallsm?tten var antal dagar med migr?n samt antal migr?nattacker.

Att anv?nda digitala verktyg vid behandling av diabetes inom prim?rv?rden

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Sparka uppÄt : En undersökning om satir i litteraturen

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur fantasy kan anvÀndas för att öka elevers lÀsförstÄelse. Min uppsats Àr teoretisk pÄ sÄ sÀtt att jag inte har gjort nÄgon empirisk undersökning. Jag har istÀllet anvÀnt mig av lÀsförstÄelseundersökningar, litteratur om lÀsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens HÀrskarringen. De undersökningar jag anvÀnt mig av, PISA-undersökningen frÄn 2009 och IEA:s undersökning om lÀsförstÄelse, visar att pojkar generellt har sÀmre lÀsförstÄelse, framförallt pÄ de berÀttande texterna, och dÀrför har jag valt att fokusera pÄ fantasy, som Àr en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sÀmre lÀsförstÄelse kan förstÄs som vilken lÀsarroll de intar vid lÀsningen, ett uttryck frÄn Appleyard som Olin-Scheller anvÀnder sig av för att förklara elevers lÀsning. DÄ högre lÀsförstÄelse krÀver att lÀsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens HÀrskarringen gÄtt in i den rollen och visat pÄ de delar i verken som en lÀrare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta nÄr upp till rollen som tolkare och dÀrför avvisar texter som krÀver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (hÀr kommer motivationsaspekten in) och ÀndÄ utveckla sina lÀsarroller.

SkÄdespelaren och sÄngrösten: frÄn tal till sÄng och tvÀrtom

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur skÄdespelarens scenkonstnÀrliga uttryck pÄverkas av att gÄ frÄn tal till sÄng, och vad som Àr orsaken till skÄdespelarens eventuella osÀkerhet inför anvÀndningen av sin sÄngröst. Tanken att skriva en uppsats om skÄdespelaren och sÄngrösten, kommer av att författaren till uppsatsen observerat sÄngundervisning pÄ en av Sveriges högre utbildningar för skÄdespelare. Författaren har ocksÄ funnit inspiration till uppsatsen frÄn litteratur som riktar sig till skÄdespelare och artister som önskar utveckla sÄngen i sitt yrke. För att kunna jobba praktiskt med sÄng integrerat i skÄdespeleriet, önskade författaren fÄ veta vad skÄdespelare och skÄdespelarelever sjÀlva har för förhÄllande till sina egna sÄngröster och hur pass stor betydelse de anser att sÄngen har för deras skÄdespelarkarriÀr. Arbetets upplÀggning bygger pÄ litteratur inom omrÄdet teater, sÄng, och psykologi med fokus pÄ sjÀlvförtroende och tillit till egen förmÄga.

Undervisning och lÀrande i matematik för andrasprÄkselever i grundskolans lÀgre Är

Denna uppsats handlar om andrasprÄkselevers svÄrigheter i matematik och hur dessa kan jÀmföras med svenska elevers svÄrigheter. Mitt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematiken bara för at de inte förstÄr sprÄket samt visa, om sÄ Àr fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andrasprÄkselevers prestationer ut i matematik jÀmfört med elever som undervisas pÄ sitt första sprÄk?? Vilken betydelse har sprÄket i andrasprÄkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lÀrare arbeta med andrasprÄkselevers inlÀrning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjÀlp av litteratur och de tvÄ andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.

Romantikens sköna och sublima konst : konstnÀrerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson

Uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt konstnÀrerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik..

TorsÄs en attraktiv smÄstad - förbÀttring av utemiljö

Ordet attraktiv stad anvĂ€nds dagligen, men sjĂ€lva begreppet Ă€r komplex och svĂ„rdefinierat. Å ena sidan den Ă€r stark kopplad till individens egen uppfattning och Ă„t andra sidan rymmer den mĂ„nga olika faktorer. UtifrĂ„n litteratur som studerades sĂ„ framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad Ă€r svĂ„r att planera om inte begreppet faststĂ€lls. Det finns mĂ„nga teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen faststĂ€lld teori eller konkret definition pĂ„ vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller Ă€ldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv smĂ„stad.

Om smak skall hÀr diskuteras : En kvalitativ textstudie med fokus pÄ normativitet i behandlingen av EU i litteratur för kursen SamhÀllskunskap A

This work is an attempt to study how the ambivalent demands of normativity in the Swedish curriculum is implemented in schoolbooks used for education in the course SamhÀllskunskap A. For this purpose, different normative theories are applied in conjunction with a qualitative text analysis method comprising the sections which describe the European Union in three different schoolbooks. The results indicate that not one of the selected books uphold all of the demands of normativitity as described by the Swedish curriculum..

FrÄn misstanke till anmÀlan om brott mot barn : ett etiskt problem för pedagoger

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

Vilka resekriterier efterfrÄgar amerikanska WHOPs? : En empirisk studie utförd i New York

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

Objektiv respektive subjektiv bedömning i rekryteringsprocessen

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Vad försiggÄr i produktionen? : En fallstudie pÄ Aller Tryck AB

Att ha kontroll över informationen och se till att denna Àr korrekt Àr numera en förutsÀttning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta krÀver en effektiv organisation Àven att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer mÄste kunna beskrivas och ÄskÄdliggöras för att pÄ sÄ sÀtt kunna se vart informationen skapas och om detta Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt.För att kunna göra detta har jag sÄledes studerat litteratur kring information och informationssystem för att pÄ sÄ sÀtt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan anvÀndas sÄsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att pÄ ett sÄ korrekt sÀtt som möjligt kunna ÄskÄdliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemÄl om att erhÄlla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras hÀr. De efterfrÄgade Àven en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes sÄledes samt att en fallstudie genomfördes för att kunna pÄvisa de faktorer vilka pÄverkar den data vilken misstÀnktes för att vara inkorrekt.Resultatet pÄvisade stora brister i mÀtmetoderna och hanteringen av denna information.

"Tomrummet, det finns inte kvar. Det Àr fullt nu" : En kvalitativ studie om att bryta sitt missbruk och upplevelsen av drogfrihet.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

"Jag lÀser för att det Àr spÀnnande och roligt" : En studie om vad som motiverar pojkar i Ärskurs F-2 att lÀsa

Syftet med studien var att studera vad som motiverar pojkar i Ärskurs F-2 till att lÀsa. De frÄgestÀllningar som formulerades inför studien löd som följer: Vilka attityder har pojkar till lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer, som till exempel skolgÄng och tillgÄng pÄ litteratur, pÄverkar deras lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer utanför skolans vÀrld, som till exempel förÀldrar, pÄverkar deras lÀsning? Vilka skÀl ser pojkar till varför det Àr bra att kunna lÀsa?Genom att intervjua 18 pojkar frÄn Ärskurserna F, 1 och 2 gavs svar pÄ syftet ifrÄga om vad som motiverar pojkar till lÀsning.TvÀrtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte pojkar enligt studien att det var roligt och spÀnnande att lÀsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja lÀsa mer. Vad som hindrade dem frÄn att lÀsa mer var dels lÀstiden i skolan och bristen pÄ tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svÄrt att hitta lÀmpliga böcker.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->