Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

Alkoholberoende är den vanligaste formen av beroende- och missbruksproblem i Sverige. Det finns ett stort utbud av behandlingsmetoder och modeller som tjänar till att hjälpa och stötta alkoholberoende mot tillfrisknande. Dock saknas det ett lättillgängligt stöd via mobil teknik. Denna studie tjänar därför till att undersöka behovet av och möjligheter till ett mobilt stöd för alkoholberoende. Baserat på behovet som identifieras tjänar studien till att utveckla en mobil applikation som möter behovet. Projektet är ett designfall och arbetets designprocess har baserats på en målinriktad designmetod.

Informationsskärmar återfinns idag på en mängd olika platser: i butiker, bibliotek, buss- och tågterminaler och liknande. Informationsskärmar är på frammarsch och spås bli en ännu vanligare syn framöver. Oftast är dessa skärmar helt statiska, det vill säga det går inte att interagera med dem och i de fall de tillåter interaktion handlar det främst om pekskärmar. Pekskärmstekniken har dock vissa tillkortakommanden och det finns ett behov av att undersöka nya sätt att interagera med datorer och informationsskärmar. En teknik som funnits länge i olika former men fram tills nyligen varit relativt otillgänglig för vanliga konsumenter är eye tracking (ögonspårning), en teknik för att spåra ögonrörelser hos människor.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur eye tracking kan kombineras med en informationsskärm.

När digitala produkter ska utvecklas, egentligen alla typer av produkter, måste dess användbarhet utvecklas av någon behörig i området. Vad som är bra design är dock delvis subjektivt, beroende på bland annat faktorer som tidigare erfarenheter och kunskap. Något som ibland blir bortglömt är de yttre faktorerna som påverkar användbarheten. Det är precis vad kontext handlar om, de faktorer som normalt sett inte faller under användbarhet, utan mer som ett extra tillbehör. Vikten av kontextuell förståelse får dock aldrig underskattas, och det är precis vad den här studien är ämnad för.

"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder.

Många webbgränssnitt idag misslyckas med att möta användarnas behov och blir därför bristfälliga gällande användarvänligheten. Detta leder till att användarna begår stora misstag och anstränger sig vid användningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett gränssnitt spelar en stor roll i hur användarna förstår sig på och tolkar ett gränssnitt då de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till användarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och användbarhet i ett gränssnitt underlättar användarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som har genomförts på uppdrag av Jordbruksverket i Jönköping. Uppdraget handlar om att ta fram en prototyp av en e-tjänst för överklagningar med fokus på användbarhet mot användaren.Jordbruksverket är en statlig myndighet som arbetar med att uppfylla de övergripande målen för jordbruks- och livsmedelspolitiken i Sverige. En av Jordbruksverkets huvuduppgifter är att administrera de EU-stödpengar som betalas ut i samband med lantbrukssysslor.Jordbruksverket har funnit problem i överklagningar som kommer från lantbrukare som vill överklaga olika beslut. Överklagningarna är inte alltid helt kompletta vilket kräver mer arbete och tid för handläggningen av dem.Jordbruksverket vill därför undersöka möjligheten att införa en e-tjänst för att skicka in överklagningar. E-tjänsten ska kunna guida en användare igenom en överklagning så att den blir så korrekt och komplett som möjligt.Eftersom användarna har olika erfarenheter av att överklaga och med datorer har syftet med studien varit att utveckla en prototyp av en e-tjänst som ska fokusera på användbarhet mot användarna.Den huvudsakliga frågeställningen är:Hur kan man utveckla en användbar e-tjänst med avseende på grafiskt och funktionellt gränssnitt mot användarna?Målet med studien är att ta fram en prototyp på en e-tjänst utefter uppdragsgivarens krav och arbetets forskning på teorier kring användbarhet.Genomförandet av arbetet har till största delen följt Jordbruksverkets arbetsprocess.

Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare a?r viktigt fo?r att samarbetet ska fungera och fo?r att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med fo?rma?gan att se situationer ur varandras perspektiv a?r na?got som pa?verkar samarbetet avseva?rt. Empati bygger pa? fo?rsta?else, fo?rsta?r man andra personers perspektiv kan man ocksa? ka?nna empati fo?r andra personers prioriteringar och ta ha?nsyn till dessa.

Denna rapport berör företaget Bilteknik i Söderköping som idag inte har någon webbplats. Den här rapporten följer ett arbete där man vill ta fram vilka faktorer som är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats. Syftet med uppsatsen är att få fram de metoder som är lämpligast vid ett framtagande av en webbplats till ett företag som idag inte har någon. Så vad finns det för faktorer som är viktiga i framtagandet av en webbplats, utifrån ett användarperspektiv? Användarna ska ha lätt för att hitta den information de söker.

Det här arbetet syftar till att genom design av en telefonapplikation undersöka hur ljud kan förstärkas av den omgivande miljön. Arbetet visar på hur miljöförstärkt ljud skiljer sig från ljudförstärkt miljö samt vilka begränsningar det innebär att använda en vanlig smartphone som plattform. Ett långsiktigt mål är att genom en produkt som låter oetablerade ljudproducenter distribuera sina alster i den offentliga miljön främja fri kultur och kreativitet.Arbetet har följt principen för RtD (research through design), där designprocessen utgör det fall som studeras och dokumentationen av den utgör den bas av data som analyseras och leder till slutsatser kring ämnet.Designprocessen i detta arbete innebär en mindre omfattande användarstudie i enkätform för att identifiera målgrupp, krav och mål. Följd av en andra studie där en prototyp framtagen med grund i resultaten från användarstudien utvärderas av deltagare genom observation, intervju och reaktionskort. De största utmaningarna för designen grundar sig i att ta fram en applikation som inte stör upplevelsen, men samtidigt kan instruera användaren i hur man använder applikationen. Utifrån arbetet dras slutsatsen att användarinstruktioner, såväl visuella som auditiva, löper större risk att störa upplevelsen i miljöförstärkt ljud än i ljudförstärkt miljö. Vidare konstateras att den största bristen i en lösning som bygger på standardutrustning i jämförelse med en lösning som nyttjar dedikerad utrustning utgörs av begränsningar när det kommer till att ange riktning med hjälp av ljudets rumslighet..

Väldesignade spel är naturligt motiverande för att hålla kvar sina spelare. För att ett spel ska bli framgångsrikt är det viktigt att det innehåller motivationsförstärkare. På senare år har element hämtade från speldesign även använts inom andra områden, utanför sin vanliga kontext. Detta sammanfattas i begreppet gamification (sv. spelifiering).

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek.

Climate and environmental issues is now high on the agenda. We live in a generation that must try to solve some major environmental problems. Buildings and habitations account for approximately 40 % of Sweden's total energy today. To reduce this figure, as needed, more research in the field of energy efficiency is required.This thesis concerns the heating of buildings. The load on district heating is heavy during certain times of the day.

Primary ciliary dyskinesia (PCD) is an important but unusual cause of chronic respiratory disease of young dogs. The purpuse of this paper is to study and present internationally publicated papers on PCD in dogs and present three dogs, in which PCD was suspected. PCD has been reported in many dog breeds as well as in people. In dogs an humans, PCD is caused by inborn genetical defects which causes structural and functional abnormalities of cilia in the respiratory organs and other cilia in the body. Situs inversus occurs in about half the cases in people and probably in dogs as well. Respiratory signs usually predominate.

Arbetsprocessen för ett projekt inom mediedesign kan ta väldigt många skepnader. Formen för tillvägagångssättet styrs ofta av faktorer som omfattning, monetära resurser och tillgänglig tid. Större projekt kan innefatta flertalet aktörer på uppdragstagarens sida ? såsom projektledare, art director, copywriter och grafisk designer ? där utrymme kan ges för delmoment som förstudie, analys och förankring av arbetet till uppdragsgivare. I mindre projekt bestående av endast en designer och på sin höjd en säljare kan manuset från uppdragsgivaren vara det enda som ligger till grund för produktionen av en grafisk artefakt.