?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.

?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.

The aim of this master´s thesis is to analyse what factors have an impact on the quality of school libraries. The research questions are: How do some school principals, school librarians and school inspectors view quality in school libraries and what has an impact on quality?How do they view some existing quality criteria?How important do they think the integration of the school library into the curriculum is?The theoretical approach is derived from research about school libraries by David Loertscher and by Sharon Markless and David Streatfield. The empirical material has been collected through half structured qualitative interviews. The informants chosen are principals and school librarians from three Swedish primary schools (6-15 years).

The aim of this study is investigating how some Elementary School teachers of special classes describe how they use iPad as an educational tool when teaching Swedish. To find out I have carried out an interview investigation. I have analyzed results using theoretical concepts from the sociocultural perspective, scaffolding and artefacts.The cummulative result shows that teachers describe that they practice linguistic consciousness and that pupils are trained in writing Swedish in this subject. Another result shows how all teachers describe that they work face-to-face with pupils using iPads in Swedish lessons. Further results show how teachers present possibilities of using iPad as an educational tool when teaching Swedish.

SammanfattningAlla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

The purpose of this master-thesis in library and information studies is to investigate how different views on children´s literature show up in pedagogical work in preschool. The aim is also to study methods used in the pedagogical work with literature. Are there any connections between views and methods? Is any view predominant or are they used in combination? The question at issue is: "Are there any connections between different views on childrens literature and pedagogical methods in preschool, and if so, how do they show?" The framework of theory is based on epistemological concepts viewing children´s literature by John Hultberg. In "Om humaniora, litteratur och tradition" he sorts out three strategies: the pragmatic, the traditional, and the emancipating.

Håkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras föräldrar den skriftspråkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus på ett tidsperspektiv som sträcker sig från förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning är att beskriva hur elever som går i förskoleklass och deras föräldrar och pedagoger skildrar den skriftspråkliga utvecklingen. Likaså vill jag undersöka om föräldrarnas egna läsvanor hänger samman med barnets läsintresse och behållning av olika läsupplevelser. Undersökningen är kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig på tretton halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan arbetar med läsinlärningvad gäller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medläsinlärningsmetoder, läromedel, individanpassning, pedagogiska hjälpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstår.Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lärande och utveckling. I studien används kvalitativundersökningsmetod där materialet samlades in med hjälp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att läsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhället. Elevernas läsning sågs som en mycket viktig förmåga attutveckla och som kräver erfarenhet och kunskap.

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators.Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school.Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible.The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children.

En av de viktigaste sakerna vi har i livet är vår hälsa och genom denna studie undersöktes sex kvinnors uppfattningar om begreppet hälsolitteracitet genom kvalitativa intervjuer. Syftet var att undersöka kvinnornas sätt att förvärva, förstå och använda sig av den hälsoinformation som cirkulerar i samhället. Resultat visar att respondenterna innehar en förhållandevis god hälsolitteracitet trots detta uppger respondenterna att de ibland har svårt att göra goda hälsoval. Det var inte svårt för respondenterna att förvärva information, då mycket fanns att tillgå via internet. För att kunna tolka och skapa förståelse kring hälsoinformation, tog de hjälp av bland annat personlig tränare.

This two years master?s thesis in Library and Information Science examines book reviews and articles aboutbooks and authorship in media directed to children between the ages of 8 and 14. The aim is to increase knowledgeof children?s reading choices and view of reading. This is motivated by the decrease in Literacy and sparetime reading among Swedish children and adolescents.

The aim of the study is to see how teachers and students work in a multicultural school according to a method which teaches students to write before reading with the aid of computers. A further aim to investigate is how pupils with Swedish as a second language develop their linguistic skills using the method.To participate in modern society requires a lot from the individual. To function in a society that is constantly changing requires a good knowledge of the use of language in order to participate as a democratic citizen. It is therefore important that all students develop good linguistic knowledge regardless of their first language.The study is based on interviews with four teachers, operating in a multicultural school. Besides the interviews observations were made of the teachers and students in their daily work with computers.The results of the study showed that the method is language stimulating and develops the second language of the learners.

Denna studie handlar om det vidgade textbegreppet, som innebär att tillägna sig och bearbeta texter inte alltid behöver betyda läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. I studien undersöks i vilken utsträckning pedagogerna använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning. Arbetet inleds med en teoretisk del där författarna kommer att avgränsa själva begreppet och förklara vad en vidgning av textbegreppet innebär. Mycket av den forskning som bedrivits pekar på att det vidgade textbegreppet ännu inte implementerats i undervisningen i den grad som är önskvärt. I samband med detta tas även andra viktiga uttryck upp som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet etc.

The aim of this Master thesis is to study how management, teachers and librarians at the university college Swedish school of sport and health sciences (GIH) view information Literacy (IL) as a standard in higher education. I have used a sociocultural theoretical perspective, as the focus being on co-operation within the institutional context. The following questions are focused on: Of what importance are the control documents concerning IL as a standard in the educational program? How do the respondents view the value of, and the responsibility for, IL as a standard in the educational program? What are the conditions for co-operation at GIH to reach the standards of the higher education act? The methodology used is qualitative case study. Six qualitative interviews were carried out in order to describe the attitudes of the management, teachers and librarians related to this subject.

This study investigates and evaluates a project called "Hisnande historier: från Bellman till Batman". "Hisnande historier" is composed to stimulate childrens Literacy and it is directed towards pupils in the fourth class. The project is a co-operation between public librarians and compulsory school representatives in the municipality of Ystad. It contains visits by an author and exercises in reading and writing. We have been following the project during autumn 1998 at two schools in Ystad.