Syftet med uppsatsen var att undersöka attityder och förhållningssätt hos en grupp lärarstude-rande till hur Internet används för undervisning och som verktyg i det framtida arbetslivet. Resultatet visar att inställningen inte är en odelat positiv till detta vilket går att tolka på olika sätt. Datorvanan hos de blivande lärarna varierar kraftigt från nybörjarnivå till mycket van användare. Källkritik är något som tas upp av samtliga blivande lärare som viktigt att tänka på, liksom etiska frågor. Essensen av undersökningen visar på en osäkerhet hos blivande lära-re inför hur innehållet på Internet kan användas i undervisningen.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

The aim of this thesis is to create an understanding of nurses' information practices. To be able to search, find, use and critically evaluate information is important, not just during studies, but also in professional life. This study is intended to deepen our understanding of nurses ' information Literacy in a workplace context.The main questions are: What information do nurses need on a daily basis and how do they experience information activities? What factors determine the sources they use? Do information practices vary in the workplace? Do nurses? professional experiences impact on their information practices? Nine nurses were interviewed using semi-structured interviews. The interviews have been analysed through a hermeneutic approach.

The aim of this thesis was to understand and illuminate how readingpromotion projects can be carried out, what sort of activities they mightcontain and what sort of lasting impressions they might make. We choseto examine reading promotion projects because we consider thepromotion of reading and Literacy a vital and important part of thelibraries work. The study took place at the city library of Uddevalla andthe projects included in the study were all directed towards children andyouth.The theory used in the thesis was Aidan Chambers?s model of theReading Circle which consists of the four themes of selection,?reading?, response and the enabling adult. Methods used were semistructuredinterview, document studies and observation.The results show that reading promotion projects benefit from cooperationbetween the adults involved and that education of the adultsin order to indirectly target the children is an effective way of spreadingthe love of reading.

The purpose of my study is to investigate teacher?s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children?s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools.My questions are:What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class?What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children?s curiosity for reading and writing development?The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction.

I gymnasieskolans nya läroplan står att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. För att klara kursernas kunskapskrav måste eleven inneha eller utveckla en mängd olika förmågor. I den processen behöver läraren vara en delaktig handledare som också kan förstå och göra en rättvis bedömning av elevens utveckling. I undervisningen är det skrivna och talade språket den vanligaste uttrycksformen. Forskningen detta arbete tittat på visar att ny teknik inte bara möjliggör nya uttrycksformer utan att det även förändrar hur vi tänker.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England.Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år.På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Syftet med min studie var att, utifrån ett föräldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmåga, som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnå läs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ samtalsintervju med föräldrar till barn som saknar talförmåga och använder AKK. Resultatet visade att det är många faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som använder AKK, ska kunna få bra förutsättningar för sitt läs- och skrivlärande. De faktorer som föräldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i läs- och skrivlärande är positiv inställning och tro på barnets förmåga att lära sig läsa och skriva, tidig tillgång till datorer, ett fungerande och språkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i läs- och skrivinlärning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgår av föräldrarnas berättelser är deltagande i varierande läs- och skrivaktiviteter, mycket högläsning från tidig ålder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nära samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lärande..

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre använder sig av multimediala verktyg för att främja elevernas språkutveckling. Vi vill också få kännedom om varför de använder sig av multimedia samt deras attityder till användandet. Våra frågeställningar är följande:? Vilken syn har läarna påmultimediala verktyg fö språutveckling?? Hur anväder läarna multimediala verktyg fö att fräja elevernas språutveckling?Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer i vår studie. Detta metodval gjorde vi för att få en djupare uppfattning om lärarnas användande och attityder till multimediala verktyg.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lärandetillfällen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var också att synliggöra och jämföra två olika lärandemiljöer, den ena är utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?. I bakgrunden åskådliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundläggande läs- och skrivinlärningen förändrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades på intervjuer med fyra förskollärare ur de två olika undersökningsgrupperna.

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande syften med läsningen.

The purpose of this study is to examine if digital public libraries are serendipitous environments. Serendipity in this instance is defined as finding something unexpected and valuable, while searching for something else.A survey was conducted at two Swedish digital public libraries, where the patrons were asked to fill in a questionnaire online. The questions were based on the work on serendipitous digital environments by Lori McCay-Peet, as well as considerations of human factors that could possibly influence serendipity.The result indicate that a majority of patrons experience serendipity at the digital library, although it?s still more common to do so at the physical library or on other web sites. The result also confirms the importance of taking human factors into account when studying serendipity.

The main purpose of this study is to investigate and understand how technology students handle information especially when they are working with their Masters thesis. A further purpose is to examine how technology students use library resources of the Linköping University. The research method used is grounded theory, where description of the method is an integral part of the study. Twelve qualitative interviews were made with newly qualified graduates from the engineering programs of Linköping Institute of Technology. The respondents were divided into two groups, A and B, with six in each group.

Children's library's primary task is to encourage children to read. Promoted readingleads to increased reading skills. A common method for this purpose is booktalk. This studyaims to examine how children?s librarians work with booktalk aimed towards children andhow it can be developed as a working method to support the library's reading promotionactivities.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools.