Syftet med det här examensarbetet är att ge en inblick i elevers uppfattningar av bråkbegreppet. Vi har kartlagt två klasser med elever i årskurs åtta med hjälp av en enkät. Intervjuerna har vi gjort utifrån de två grupper som visade sig när vi sammanställde enkäterna. En grupp som räknar med bråk och en grupp där eleverna omvandlar bråken till decimaltal. De skillnader vi främst såg i dessa två grupper var att grupp 1, som räknade med decimaltal, såg bråkuttryck som en operation.

Musikerutbildningen vid högskolan för scen och musik har en kursplan som i princip består av egetövande, lektioner för respektive instrumentlärare, orkesterspel och spel med olika ensembler samtteoretiska kurser av olika slag som hänger samman med utbildningen. Kurser och övningar i gruppförekommer i väldigt liten utsträckning. I det här arbetet vill jag hävda att utbildningen till klassiskmusiker hade kunnat förbättras avsevärt om kursplanen även tillfördes gruppövningar, t ex ispelteknik. Under våren 2012 genomförde jag tillsammans med ett antal andra blåsmusiker påutbildningen andningsövningar i grupp, enligt konceptet ?The breathing gym?.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne. För att ta reda på detta har jag använt mig av en enkätundersökning. Min undersökningsgrupp är killar som spelar fotboll i Skåne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns några skillnader mellan ett "bättre" lag och ett "sämre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar på förbundsnivå (allsvenskan, superettan, division två och tre), Grupp 2 år de lag vars representationslag spelar på distriktsnivå (division fyra och neråt).

Med vårt examensarbete ville vi skapa ett inlärningstillfälle i matematik. Under vår slutpraktik undersökte vi två matematikgrupper i årskurs åtta. Vi delade in eleverna i slumpmässiga grupper och med hjälp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfällen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har även fått skriva utvärderinagr i grupp och enskilt i form av utvärderingsformulär och enkäter.

Merparten av nyexploatering gällande flerbostadshus sker på mark som är detaljplanelagd ? det finns därmed ramar för vad som kan tillåtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" från detaljplanen om den är fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillämpas i praktiken.Den första tydliga upptäckten jag gjorde i detta arbete är den näst intill totala avsaknaden av rättspraxis gällande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lägger ett stort an-svar på kommunala tjänstemän ? då de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

Syftet med arbetet var att undersöka om metoden ?Stor och liten bok? utvecklar elevens läs- och skrivförmåga. Bakgrunden baseras till stor del av tidigare forskning kring läs- och skrivinlärning. Den tar även upp vikten av motivation vid inlärning, pedagogens roll samt varför kunskapen att läsa och skriva är viktig. Bakgrunden belyser olika läs- och skrivmetoder där ?Stor och liten bok? har en central plats.

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Avsikten med detta arbete har varit att få ökad kunskap om hur åtta elever upplever sin skolsituation och vilka faktorer som bidrar till eller hindrar att deras upplevelse blir meningsfull. Undersökningen har också beskrivit elevernas självbild. Även elevernas upplevelse av att gå i stor grupp har lyfts fram. Genom att elevernas vårdnadshavare har gett sin syn på sina barns skolgång har det varit möjligt att undersöka om elevernas syn på tillvaron i skolan är samstämmig med vårdnadshavarnas..

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever på mellanstadiet redogör för sina upplevelser och uttrycker sina åsikter om stöd i matematik, vilka alternativ de kan se till den hjälp de får/har fått samt vilken hjälp skulle de vilja ha.Teori: Studien grundar sig i den kulturhistoriska skolan som utgår från Vygotskijs tankar om utveckling och lärande. En genomgång har gjorts av aktuell forskning inom områdena infly-tande och delaktighet, matematikdidaktik samt om särskilt stöd i matematik.Metod: Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats och undersökningen har skett i tre steg. Inledningsvis gjordes observationer i tre olika klasser i årskurs 5 och 6. Därefter har åtta elever som får särskilt stöd i matematik, intervjuats, först i grupp och sedan i enskilda kvalita-tiva intervjuer. De enskilda intervjuerna har transkriberats och analyserats och redovisas som livsvärldsberättelser samt i en sammanfattande analys utifrån frågeställningarna.Resultat: Eleverna beskriver flera nackdelar med att få undervisning i Liten grupp.

Det här är min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en Liten grupp andra på en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade åt Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba på ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du läsa om mina med- och motgångar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod på vägen. Rapporten tar upp målen och frågeställningarna med mitt arbete, hur vi gick till väga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Att presentera information i ett gränssnitt kan göras med ikoner, text eller med kombinationen ikoner och text. Vilket sätt är att föredra? Forskning visar att inget presentationssätt är att föredra framför något annat. Dessa studier är enbart utförda på stora displayer. Går resultaten att applicera på små displayer? Syftet med detta examensarbete är att påvisa att fördelarna med att använda ett ikonbaserat gränssnitt är fler för en liten display än för en stor display samt att ikoner är det optimala presentationsättet för en liten display.

Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lärande påverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lärare anses påverka studenterna till ett bra lärande. Det är en kvalitativ studie där sex lärare inom högre utbildning har intervjuats.Resultatet visade att grupparbete i en Liten grupp där studenterna arbetar med främmande personer som de inte känner påverkar lärandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses därmed vara den bästa arbetsformen för ett bra lärande.Respondenterna ansåg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. Därför framkom det att individanpassad undervisning var något som respondenterna trodde skulle kunna hjälpa vissa studenter som har det svårt i skolan, så att de själva fick välja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta är en resursfråga för lärarna som inte har resurser för att rätta alla studenternas arbeten varje gång det är examination.

Syftet med arbetet är att förstå vad en grupp lärare i grundskolan förväntar sig av specialpedagogen. Med hjälp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda på vilka förväntningar som finns. Sammanfattningsvis får jag uppfattningen att förväntningarna på specialpedagogen överensstämmer ganska bra med vad som står i styrdokument och vad vi lärt oss på utbildningen. Man förväntar sig att specialpedagogen ska arbeta på tre nivåer, individ- grupp- och organisatorisk nivå..