Sök:

Sökresultat:

171 Uppsatser om Linnéuniversitetet - Sida 5 av 12

Uppsala konstmuseum

MĂ„nga konstmuseum vĂ€nder vĂ€rlden ryggen, och deltar inte i stadslivet. SĂ„ Ă€r inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som bĂ„de tar plats i staden, och lĂ„ter staden ta plats i museet.Uppsala Ă€r rikt pĂ„ symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men Ă€r det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i FyrisĂ„n, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt vĂ€rdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktĂ€r i utbyte.Museet spelar pĂ„ denna karaktĂ€r, men lĂ€mnar ocksĂ„ plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas sjĂ€l bestĂ„r av, och hur ett museum kan bidra till denna.PĂ„ platsen fanns tidigare endast parkering.

HÄkan Juholt och Skavlan : En uppsats om pratshowens möjligheter och begrÀnsningar för partiledare i förtroendekris

This essay examines the appearance of Ha?kan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt?s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms.The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt?s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan.

Hur ser en produkt med stor marknadspotential ut som stimulerar kreativitet?

Medvetenheten att det krÀvs kreativitet för att nÄ framgÄng Àr idag stor. Trotts medvetenheten har företag svÄrt med implementeringen av kreativitet pÄ daglig basis och fÄ jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tÀnkande. Kreativitet krÀver kontinuerligt jobb med det kreativa tÀnkandet, trÀning krÀvs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ÀmnesomrÄden och finna samband.I dag finns det kreativa övningar som Àr framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp vÀxelvis divergent- och konvergent tÀnkande och generera unika idéer. Problemet Àr att övningarna anvÀnds alldeles för sÀllan, fÄ anvÀnder dem av egen fri vilja och att de oftast Àr primÀrt konstruerade för att anvÀndas i grupp vilket inte alltid finns tillfÀlle för.Denna rapport visar hur jag, Linn WestanbÀck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med mÄlet ett slutgiltigt produktkoncept.Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vÀgleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. AnvÀndandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.

Studie av chefers kompetensutveckling vid ett universitet

Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

Utveckling av en metod för tolkning av juridiska texter utifrÄn ett genusperspektiv

I dokument rörande jÀmstÀlldhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att frÀmja ökad jÀmstÀlldhet dels genom inarbetande av tydliga, innehÄllsmÀssiga genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i frÀmst samtliga programutbildningar men ocksÄ i sÄdana enskilda Àmnen som utgör grunden för fristÄende kurser, dels ocksÄ genom fortsatta riktade satsningar pÄ utbildning med specifik inriktning pÄ kunskap om genus. Genusperspektiv skall sÄledes integreras inom det AffÀrsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan dÄ genusperspektiv tillÀmpas inom Àmnet juridik och framför allt inom det affÀrsjuridiska omrÄdet? Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att besvara denna frÄga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrÄn ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel pÄ hur metoden kan tillÀmpas inom det affÀrsjuridiska omrÄdet. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfÀllen jag fört genusperspektiv pÄ tal, mötts av allt frÄn oförstÄende och skepsis till ren okunskap, men jag har ocksÄ mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer.

Tolerera mera : En studie om elevers uppfattning om hur religionsÀmnets syfte och vÀrdegrundsbegreppet tolerans framkommer i undervisningen

Detta examensarbete pÄ c-nivÄ, Àr en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord pÄ ett universitet. Det bygger pÄ fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet Àr att belysa organisationens mÄl och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om mÄlen överensstÀmmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsÀttningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn organisationens mÄl och syfte.UtifrÄn resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lÀrande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lÀrande för att se hur resultatet skulle kunna anvÀndas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lÀrande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frÄgestÀllningar i, med personer pÄ samma typ av position i organisationen.Det som framkom var ocksÄ att respondenterna ansÄg, utifrÄn sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt pÄ ett tydligare sÀtt.

SMF-företag och samverkan : en kartlÀggning av faktorer som berör samverkan bland smÄ och medelstora företag i VÀrmland

SmÄ och medelstora företag (SMF-företag) Àr viktiga för tillvÀxten i VÀrmlands region. MÄnga aktörer föresprÄkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbÀttras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har dÀrför inrÀttat en servicefunktion som kallas En ingÄng för att underlÀtta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn SMF-företagens perspektiv kartlÀgga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men ocksÄ med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen.

Attityder till grammatikundervisning hos blivande svensklÀrare

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken attityd framtidens svensklÀrare hade till grammatikundervisningens roll inom svenskÀmnet. Vi ville Àven veta hur dessa har tÀnkt sig undervisa om grammatik samt om det fanns nÄgon skillnad i attityd mellan studenter som studerade tvÄ sprÄk och studenter som hade ett samhÀllsvetenskapligt/estetiskt Àmne tillsammans med svenskan.Vi genomförde en enkÀtstudie och en intervjustudie bland studenter som studerade eller hade studerat svenska pÄ universitetet. Det som framkom var att mÄnga hade en negativ grundsyn till grammatikundervisningen men att de trots detta sÄg grammatiken som en viktig del av undervisningen. Det som blev tydlig bÄde bland forskare som intresserat sig av Àmnet tidigare samt de tillfrÄgade studenterna var att kritiken som grundades mot grammatikundervisningen frÀmst berodde pÄ att den var formellt bedriven i en traditionell anda. Den stora Àndringen som bör göras Àr att vÀva in grammatiken i all svenskundervisning och lÄta eleverna fÄ ett metasprÄk, ett sprÄk om sprÄket.

Var kommer vi ifrÄn? Vilka Àr vi? Vart Àr vi pÄ vÀg? : Humaniorastudenters förestÀllningar om utbildning och framtid

This paper investigates how students in the humanities in four universities in Sweden reflect on their education and the current view on the humanities as an education and a science. I want to investigate what impact the past few years public debate about the humanities have had on the students. What kind of beliefs and identities do the students of the humanities form and how do they discuss the universities, the choices they made in life and how do they feel about the future.This study is based on interviews with seventeen students in Sweden from four different universities. The research is also based upon a report that The Confederation of Swedish Enterprise (Svenskt NĂ€ringsliv) published in 2011 and the debate following that report. I have also made participant observations on the four universities to make a broader description for the reader.

SpÄrtrafik i norra Stockholmsregionen

Northeast Stockholm is a region developing fast. There is already a great need for new transport solutions for the people commuting to the city, since long queues slow down car traffic and the local railway, Roslagsbanan, needs to be upgraded to attract more travelers. The competitive advantage of rail?traffic over the car when it comes to greenhouse gases and air pollutants is another reason to develop Roslagsbanan.This report investigates the differences between car and train to create a basis for a proposed expansion of Roslagsbanan. Once the proposal is presented, costs, emissions reductions and public benefits are analyzed.

CSCW-system ? Framtidens patientinteraktion

Tester pÄ mÀnniskor, sÄ kallade kliniska studier, Àr en viktig del i utvecklingen av nyalÀkemedel och samtidigt en stor kostnad för lÀkemedelsföretag. Framförallt nÀr patienternafinns pÄ mÄnga olika platser blir processen bÄde dyr och tidskrÀvande. Real time InteractionPatient Evaluation (RIPE) Àr ett koncept och en prototyp till ett Computer SupportedCooperative Work (CSCW) system, utvecklat av Elof DimenÀs och Mats Sundgren(AstraZeneca) i samarbete med IT-universitetet. Systemet ska stödja interaktion med patienteri effektstudier och att övervaka medicineringen och dess effekter. Tanken med RIPE Àr attman ska kunna göra effektstudier med symtomskattning med hjÀlp av mobiltelefoner ellerInternet.

Rekrytering till universitetsstudier : Effekter av studiemedelsreformen 2001

Centrala studiestödsnĂ€mnden införde Ă„r 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rĂ€tt till studiemedel förĂ€ndrades inte, men möjligheten till förlĂ€ngning försvĂ„rades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbĂ€ttrades villkoren avsevĂ€rt dĂ„ fribeloppet nĂ€stan fördubblades. Återbetalningen pĂ„börjas fortfarande vid Ă„rsskiftet efter avklarade studier, fast istĂ€llet för att grundas pĂ„ individens inkomst beror den Ă„rliga Ă„terbetalningen bland annat pĂ„ lĂ„nets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte lĂ€ngre dĂ„ lĂ„ntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara Ă„terbetalad vid 60 Ă„rs Ă„lder.Dessa följder har varit ett hett debattĂ€mne.

Knowledge Management: Är universitetet sĂ„ unikt som man tror? - en empirisk studie

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera, beskriva ochanalysera den kunskapsöverföring som sker mellan anstÀllda(lÀrare och ledning) som jobbar pÄ grundnivÄ pÄ ettuniversitet. Vi vill som resultat ha bidragit till diskussioneninom detta forskningsomrÄde genom att ha ökat förstÄelsenför universitet som objekt för Knowledge Management. Uppsatsen gör en kvalitativ ansats med semi-struktureradeintervjuer för empiriinsamlingen. Materialet analyserassedan kritiskt med teoriramverket i bakhuvudet ochintressanta vinklingar och existerande heterogenitet lyftsfram. Ett tydligt och sÀrskiljande drag pÄ institutionen var att ledningen inte uppfattades ha den roll som man finner i fleraandra organisationer.

Samarbete med hjÀlp av informations- och kommunikationsteknologier: hur studenterna samarbetar och upplever informations- och kommunikationsteknologier i distansutbildning

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av pÄ vilket sÀtt informations- och kommunikationsteknologier (IKT) anvÀnds och hur dessa teknologier stödjer studenternas samarbete pÄ distans. Vi har genomfört en fallstudie pÄ LuleÄ tekniska universitetet pÄ avdelningen för Systemvetenskap. Denna studie utfördes frÄn ett anvÀndarperspektiv. Resultatet av undersökningen visar bland annat att de flesta studenter föredrar att arbeta med uppgifterna sjÀlvstÀndigt. NÀr studenterna samarbetar vÀljer de ett kooperativt sÀtt framför ett kollaborativt.

Universitetsstudenters attityd till internetdroger : En kvantitativ studie om internetdrogen SPICE

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka universitetsstudenters attityd och kunskap kring internetdrogen SPICE om det skiljer sig mellan könen och om alkoholkonsumtionen hade relevans i samband med instÀllningen till cannabis och SPICE. Internetdrogerna sprider sig och det Àr svÄrt att komma Ät de som tillverkar och brukar dem. DÀrmed Àr början till en kartlÀggning av hur utbrett internetdroger Àr viktigt. Genom att göra en studie pÄ universitets studenter som Àr frÄn 19 Är och uppÄt sÄ kan detta ge en god uppfattning om hur stora kunskaperna Àr och vad mÀnniskor har för instÀllning till internetdroger. Studien genomfördes med hjÀlp av enkÀter som distribuerades dels pÄ universitetet men Àven pÄ sociala forum, sÄ som facebook och twitter.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->