Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestÀmt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskrÀnkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krÀvs kompletterande ÄtgÀrder samt hur det har gÄtt i Danmark och Finland dÀr man nyligen har avskaffat revisionsplikten. NÀrmare 200 000 bolag berörs troligen av regelÀndringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt Àr intressenternas nytta av den reviderade informationen.

Denna uppsats handlar om integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄ fakturor, ett Àmne som aktualiserats under mitt arbete pÄ landstingets kansli i Jönköping. NÀr en person fÄr vÄrd i annat lÀn Àn hemlandstinget sÄ skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas mÄste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in pÄ funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehÄller integritetskÀnslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som gÄr att koppla till diagnos och behandling, Àr det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan ocksÄ att sekretessen kan upprÀtthÄllas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet Àr att göra en jÀmförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) Àr en allmÀn och rutinmÀssig ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrden för att kunna lindra, bota och behandla genom att tillföra infusioner, lÀkemedel eller för att hÄlla en fri venvÀg. PVK bestÄr av ett frÀmmande material som i kontakt med blod kan leda till att komplikationer som tromboflebiter bildas. Vid minsta tecken pÄ rodnad, ömhet, svullnad, tromboflebit eller extravasation ska PVK avlÀgsnas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva de senaste forskningsrönen kring sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för att undvika PVK-relaterade komplikationer. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mÄl gÀllande kvittningsrÀtten för kapitalvinster och kapitalförluster pÄ delÀgarrÀtter. FrÄgan som be-handlades i mÄlet var om aktiebolaget hade rÀtt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utlÀndska delÀgarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning pÄ grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning vÀcker frÄgor, dÄ aktiebolag som vÀljer att placera delÀgarrÀtter i del-Àgarbeskattade juridiska personer fÄr en mindre utstrÀckt kvittningsrÀtt vid jÀmförelse om delÀgarrÀtterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid nÀrmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att Àven kvittningsrÀtten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska personer Àr begrÀnsade, vid jÀmförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-grÀnsningarna för kapitalförlusterna pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska perso-ner innebÀr att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte Àr ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

Vid lantmÀteriförrÀttning Àr huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammantrÀde ska hÄllas. Syftet med sammantrÀdet Àr att informera sakÀgarna dels om ansökningen och dels om de ÄtgÀrder som har eller ska utföras i Àrendet. Det finns dock undantag frÄn regeln, i de fall inga enskilda- eller allmÀnna intressekonflikter föreligger fÄr handlÀggning ske utan sammantrÀde. Hur förrÀttningslantmÀtaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrÀttningslantmÀtaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakÀgare som inte ansökt inte motsÀtter sig ÄtgÀrden efter att de delgivits ansökan.

Detta examensarbete har bedrivits distribuerat vid LuleÄ tekniska universitet samt i Göteborg pÄ konsultfirman Caran som ett produktutvecklingsprojekt. Uppdraget var att utifrÄn en kravspecifikation utveckla en testrigg för att utföra mÀtningar pÄ dÀckfriktion mot vintervÀglag, detta som en följd av att dÀcktillverkaren Michelin och LuleÄ tekniska universitet nyligen startat ett samarbete. Tanken med att utveckla testriggen Àr att avdelningen maskinteknik pÄ Ltu, LuleÄ tekniska universitet, skall erhÄlla de grundliga kunskaper om hur ett dÀck fungerar med alla dess ingÄende parametrar för att sedan leda arbetet till nÀsta nivÄ. Examensarbetets mÄl var att utveckla en testrigg som möjliggör snabba tester av dÀck samtidigt som vÀglaget skall kunna karakteriseras. Syftet med att utveckla testriggen Àr att kunna utvÀrdera vilken typ av dÀck som passar bÀst för det vÀglaget som rÄder för dagen och att finna sambandet mellan vÀglagets egenskaper t.ex.

Informationsflödet Àr mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i vÀrlden och det Àr svÄrt bÄde internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) pÄpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvÀgagÄngssÀtt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete Àr att fÄ förstÄelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation sÄ att en enhetlig bild av varumÀrket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie dÀr jag kan fÄ förstÄelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehÄlla helheten och det djuptÀnkta i verkliga hÀndelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka Àr pÄ grund av att jag vill fÄ en djupare förstÄelse för hur komplicerade verkliga hÀndelser gÄr till och samtidigt ha möjligheten att intervjua sÄ mÄnga mÀnniskor inom ett och samma college sÄ att jag kan fÄ en heltÀckande bild.

Ett av de mÄl som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhÀllet. DÄ bostadssektorn stÄr för en stor del av Sveriges energianvÀndning kan stora förbÀttringar göras dÀr. För att kunna se om genomförda ÄtgÀrder ger det önskade resultatet mÄste nÄgon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som vÀljs för uppföljning Àr det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvÀndningen innan ÄtgÀrderna genomförs, bestÀms.

Syftet med rapporten Àr att försöka öka förstÄelsen till varför möbler bör underhÄllas och genom att ge tips, avdramatisera, sÄ att man sjÀlv om intresse finns, kan och vÄgar utföra underhÄll och/eller att i varje fall kunna se nÀr en restaurerare eller konservator behöver anlitas.Arbetet inleddes genom att information söktes genom litteratur, via internet och genom intervjuer. Detta informationssökande fortskred sedan genom hela arbetet. Efterforskningarna gjordes för att ta reda pÄ vad som rekommenderas vad det gÀller möbelvÄrd, sÄ som metoder och produkter och vilken roll lekmannen respektive yrkesmannen har. Vidare testades en del av de rekommenderade metoderna och produkterna. Efter att all information, tester och resultat samlats, kunde det konstateras att det frÄn olika hÄll finns mÄnga tips att tillgÄ kring Àmnet men man bör vara medveten om att de hÀr tipsen om material, verktyg och tekniker inte alltid kan anvÀndas pÄ alla möbler. Varje möbel har sin historia att berÀtta och den Àr viktig att bevara.

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennÀring pÄ samma marker. Detta kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar Àr en viktig del av renarnas vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, bÄde av maskinerna vid avverkningstillfÀllet och senare vid markberedningen. Den ÄterstÄende laven tÀcks delvis av avverkningsrester och Àr dÀrför inte tillgÀnglig för renbete.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, frÀmst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, bÄde positiva och negativa. Det sÄgs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes ocksÄ oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka nÀr en revisor inte lÀngre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en pÄverkan pÄ den redovisade skatten, och de kan vara bÄde avsiktliga och oavsiktliga.

SSAB TunnplÄt i BorlÀnge har under en lÀngre tid utvecklat ett varmvalsat bainitiskt stÄl med en strÀckgrÀns pÄ 900 MPa. Den höga strÀckgrÀnsen och en tjocklek mellan 5-6 mm gör stÄlet perfekt för applikationer dÀr nyttolasten kan ökas, som till exempel i chassi och utrustning till tunga fordon. Det kan ocksÄ med framgÄng anvÀndas i bommar till lyftkranar för att kunna lyfta mer lÀngre ut. Ett problem vid tillverkning har varit att de mekaniska egenskaperna hos materialet har visat stor spridning. För att kunna sÀlja stÄlet till sina kunder mÄste SSAB TunnplÄt kunna visa att stÄlet klara de givna mÄlen.

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlÀgger Àven de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsÀttningar i de olika lÀnderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i nÄgot avdessa lÀnder, har studien baserats pÄ officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frÄnwebbplatser. Vi har Àven genomfört intervjuer i form av en enkÀt med utvaldaskogsÀgare.Resultat och analys innehÄller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanstÀllning av enkÀtsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat pÄ vÄr uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen Àr de största aktörerna Bergvik Skog, Södra SkogsÀgarna,Tornator och SkogssÀllskapet som totalt Àger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaÀr SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag Àr t.ex.

Under de senaste Ären har de flesta bankerna i Sverige gÄtt frÄn att vara traditionella administrativa tjÀnsteföretag till att utvecklas mot försÀljningsorganisationer. Detta har pÄverkat de bankanstÀlldas arbetssituation sÄ att de ska kombinera att vÄrda kundrelationen genom att lyssna pÄ kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nÄ försÀljningsmÄl Àr stor. FörÀndringen kan kopplas till att fler banker numera Àr vinstdrivande företag och mÄste se till aktieÀgares och andra parters intressen, dÀrtill har konkurrensen hÄrdnat. Det Àr denna förÀndring vi har fördjupat oss i för att se vilken pÄverkan det haft pÄ bankpersonalens arbete.VÄr problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försÀljningsorganisation haft pÄ personalens arbete inom banksektorn och hur uppmÀrksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förstÄelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn.

BAKGRUND: SprÄket Àr under stÀndig förÀndring. Enligt aktuell debatt anser mÄnga attpÄgÄende sprÄkförÀndringar Àr nÄgot negativt för det svenska sprÄket. Forskning som gjorts avbland annat HÄrd af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen Àr pÄ vÀg att skapa en storförÀndring i vÄrt förhÄllande till sprÄket. Hon menar att skriftsprÄket och talsprÄket nÀrmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte Àr nÄgot att motarbeta. FörÀndringarmenar hon Àr nÄgot att vÀlkomna.