I takt med den ökade tillvÀxten ökar mÀngden avfall. FrÄgan Àr vad man skall göra av det. PÄ senare Är har hanteringsmöjligheterna av avfall förbÀttrats markant vilket har lett till avfallet som sÄdant blivit mer attraktivt exempelvis som energikÀlla. Avfall Àr dÀrmed inte bara en belastning utan Àven en tillgÄng som kan handlas med som andra varor. Det Àr naturligtvis positivt Àven för miljön att avfallsströmmarna rör sig mot platserna dÀr det utnyttjas mest effektivt och samtidigt belastar miljön i minsta utstrÀckning.

DÄ dagens industrialiserade samhÀlle Àr i behov av att minska sitt beroende av fossila brÀnslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett omrÄde dÀr denna typ av forskning har bedrivits lÀnge Àr transportsektorn, dÀr biodiesel och bioetanol Àr exempel pÄ förnybara brÀnslen utvunna frÄn vÀxter.Alger odlas sedan lÀnge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av vÀrdefulla Àmnen sÄsom proteiner och pigment. PÄ senare tid har det dock Àven bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframstÀllning. Vissa arter av alger Àr mycket rika pÄ oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel sÄsom biodiesel och bioetanol framstÀllas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion frÄn alger skulle kunna utformas pÄ en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av arbete pÄ skadeplats med en till fyra drabbade personer. Metod: Fyra mÀn och fyra kvinnor, med en erfarenhet mellan tvÄ och elva Är av ambulanssjukvÄrd, deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med innehÄllsanalys. Resultat: Sju kategorier identifierades: Kommunikation, Ledarskap, Medicinskt omhÀndertagande, Rutiner och riktlinjer, Organisation, Personlighet och relationer, samt Samverkan. Skadeplatsarbetet sker utanför sjukhusets kontrollerade verksamhet.

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.

I uppsatsen studeras finska och svenska börsnoterade företags Ärsredovisningar utifrÄn rekommendationen IAS 36: nedskrivningar Studiens vetenskapliga ansats Àr deskriptiv/induktiv eftersom studien utgÄr frÄn empirin. Ambitionen att kunna generalisera resultaten och att ta reda pÄ om det finns skillnader mellan Sverige och Finland angÄende införandet av den nya standarden IAS 36. Studiens metodansats Àr kvantitativ eftersom den Àr det mest lÀmpliga tillvÀgagÄngssÀttet vid analys av Ärsredovisningar. LitteraturgenomgÄngen bygger pÄ institutionell teori med vilken redogörs utvecklingen och regleringen av redovisning. Vidare presenteras den nationella redovisningspraxisen i bÄde Finland och Sverige.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismÀstardistrikt under vÄren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete Àr att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gÀllande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhÀmtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Det finns de som sÀger att vissa kvinnor Àr sÄ provocerande att de fÄr skylla sig sjÀlva nÀr de blir misshandlade. Kvinnan fÄr skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de sjÀlva inte förtjÀnat en smÀll eller att bli vÄldtagna. Hur mÄnga skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det Àr grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i Àmnet dÄ Àmnet, pÄ alla nivÄer, pÄverkar oss mÀnniskor men som samtidigt Àr sÄ svÄrt att ta i.

TvÄ Är vid polisutbildningen har bl.a. lÀrt oss lagstöd, sjÀlvskydd, vapenhantering, radio, bilkörning, bemötande och hantering av misstÀnkta gÀrningsmÀn, drabbade mÄlsÀganden och vittnen. Men de minsta i samhÀllet har glömts bort. Hur ska vi bemöta och ta hand om barn i samband med brott? Denna rapport Àr Àgnad Ät att ta fram information som Àr relevant för poliser i yttre tjÀnst vid bemötande av barn som bevittnat eller sjÀlva drabbats av brott.

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till Àmnet barn som far illa. Med utgÄngspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjÀlpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler pÄ ett barns utsatthet samt sÄ framgÄr det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta Àmne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgÄr det att pedagogerna var vÀl medvetna om sin skyldighet att anmÀla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur mÄnga pedagoger som egentligen vÄgar ta klivet till en anmÀlan.

I förskolan finns det tvÄ yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare. Förskolan har blivit en egen skolform som fÄtt egen lÀroplan som reviderats och fÄtt tydligare riktlinjer för förskollÀrare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven pÄ personalen höjts. Med utgÄngspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka nÀrma oss en förstÄelse för hur de bÄda yrkeskategorierna ser pÄ sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar ocksÄ hur de tÀnker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas tvÄ yrkeskategorier i förskolan? För att fÄ syn pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vÄr empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien Àr att vinna kunskap om och fÄ förstÄelse för hur förskollÀrare upptÀcker och förhÄller sig till barn som lever under omsorgssvikt, samt deras tankar kring anmÀlningsplikten i förskolan. För att uppnÄ syftet utgÄr studien ifrÄn tre frÄgestÀllningar och metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer. Nio förskollÀrare har deltagit i studien varav sex med erfarenhet av anmÀlan och tre utan erfarenhet. Resultatet analyserades utifrÄn den sociokulturella teorin, social inlÀrningsteori och anknytningsteorin. Första frÄgestÀllningen handlar om vilka orsaker som ligger till grund för att förskollÀrare ska upptÀcka barn som lever under omsorgssvikt.

I mitt examensarbete sÄ har jag undersökt hur vÀl det lÀmpar sig att anvÀnda sig avtydliga grafiska ikoner för att skapa en karaktÀrsdesign som Àr tydligt identifierbar, oavsett grafisk stil. Jag har fokuserat pÄ den första fasen, koncepttecknandet i detta arbete.koncepttecknandet valdes som metod eftersom detta Àr det första steget i de flesta produktioner och det Àr i just denna fas man kan effektivisera arbetet Àven lÄngt fram iproduktionen.Metoden som jag anvÀnt Àr att studera dvd:er frÄn Gnomon Workshop och Massive Black för att undersöka hur olika, vÀl etablerade konceptartister, gÄr till vÀga för att undersöka grafiska stilar eller hur de förhÄller sig till utmÀrkande element i karaktÀrsdesign inom en produktion. Jag har sedan utfört ett praktiskt arbete dÀr jag skapat tre karaktÀrsdesigner inom tre grafiska stilar. Dessa designer har sedan konverterats till de tvÄ stilar de inte har sitt ursprung inom.Konverteringarna utvÀrderas sedan genom intervjuer med respondenter dÀr de fÄr granska designerna och sÀtta poÀng pÄ hur vÀl de identifierar karaktÀrsdesignerna mellan de grafiska stilarna.Jag kommer fram till att fler ikoner bidrar till en större identifierande faktor dÄ man skapar karaktÀrer och konverterar dessa till andra stilar samt att tre Àr det minsta antalet ikoner Àr lÀmpligt att anvÀnda dÄ man vill skapa en tydligt identifierbar karaktÀr, oavsett grafisk stil..

Denna uppsats undersöker sambandet mellan nÄgra makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster.  Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem Àr av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhÀllet. Anledningen Àr att till skillnad frÄn de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhÀllsviktiga funktioner. De kan fÄ globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfÀllen kan snabbt vara i fara nÀr exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar pÄ den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter anvÀnds som underlag och tidsperioden som ingÄr i uppsatsen Àr 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushÄllens förtroende indikator, konsumentpris index och reporÀntan Àr de makroekonomiska faktorer som anvÀnds i uppsatsen.