Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

När en konstruktion byggs på det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan åstadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nå upp till sin ursprungliga nivå och därmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas på olika sätt, där rapporten beaktar två olika sätt att motverka hydraulisk bottenupptryckning på: genom en bottenplatta som är tyngre än grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmärksamma och sammanställa projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hänsyn till ovan nämnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att åstadkomma kunskapsåterföring av de problem som uppstått i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport där de berörda projekten sammanställs ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hänseende till bottenplattans tjocklek och dess bärförmåga mot genomstansning för olika förankringstyper.

I denna kandidatuppsats avlägsnas organiska föroreningar från vatten genom användning av textilier, vars yta belagts med nanopartiklar utav ämnet titandioxid. När titandioxid belyses med UV-strålning sker en fotokatalytisk reaktion, vilket i sin tur bryter ned bland annat bakterier och organiska färgämnen. I hopp om att finna ultimat vidhäftning mot textil passande titandioxid har olika typer av beläggningar studerats; akrylbaserade, sol-gel och slutligen en hybrid. Dessutom har fem olika konstruktioner av textila bindningar jämförts i syfte att undersöka dess påverkan på den fotokatalytiska effekten. Förorenade vatten är ett stort problem, både i utvecklingsländer och i industriella sammanhang.

När en konstruktion byggs på det viset att dess bottenplatta hamnar under grundvattenytan, skapas ett grundvattentryck upp mot bottenplattan och konstruktionen, som kan åstadkomma stora problem. Grundvattnet, som tryckts undan av konstruktionen, vill nå upp till sin ursprungliga nivå och därmed trycka med sig konstruktionen upp. Detta fenomen kallas hydraulisk bottenupptryckning. Fenomenet kan motverkas på olika sätt, där rapporten beaktar två olika sätt att motverka hydraulisk bottenupptryckning på: genom en bottenplatta som är tyngre än grundvattentrycket eller förankra bottenplattan mot ett fast underlag.Genom att uppmärksamma och sammanställa projekt (huvudsakligen konstruerade av Tyréns) som tagit hänsyn till ovan nämnda fenomen vid dimensioneringen av bottenplattan, har en rapport skapats. Denna rapport ska finnas för att åstadkomma kunskapsåterföring av de problem som uppstått i projekten och deras lösningar.Utöver att skapa en rapport där de berörda projekten sammanställs ska en bottenplatta optimeras, huvudsakligen med hänseende till bottenplattans tjocklek och dess bärförmåga mot genomstansning för olika förankringstyper.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmältning av anodslam på ädelmetallverket. Den ekonomiska utvärderingen visar att ädelmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje månad blir kvar i den slagg som lämnar verket för att ytterligare en gång genomgå smältning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas således i ca 30 dagar med räntekostnader som följd. Uppgiften var därför att försöka utröna orsaker och föreslå tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tänkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smältningen och konverteringen av anodslammet.

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

1 detta examensarbete har vi arbetat tillsammans med ICA, Kungsörnen, Åkerlund & Rausing, AssiDomän Förenade Weil och StoraEnso. Målet för examensarbetet har varit att identifiera vilka krav som ställs på en förpackning i en försörjningskedja, samt att identifiera de brister som medfört att utveckling av en generell modell för framtagning av förpackningslösningar ej hittills varit möjlig.En förpacknings främsta uppgifter är att den ska skydda den förpackade produkten, underlätta distributionen samt att informera. Under sin livstid utsätts förpackningen för en mängd påfrestningar. Förpackningen ska klara av lagring, transport, hantering samt att den ska vara säljande i butiken, och i slutändan bidra till en god ekonomi. En förpackning som är skadad tilltalar inte konsumenten, som därför inte köper den.

Bosch Rexroth Mellansel är en tillverkare utav hydrauliska drivsystem för industriella applikationer. En del av denna lösning är de så kallade Hägglunds-motorerna. Fem motorfamiljer tillverkas i olika storlek och för olika applikationer. Syftet med detta projekt var att undersöka fyra frågeställningar angående tre sammankopplade steg i produktionen av dessa motorer. Dessa stegen var tvätt, montering och provning.

Examensarbetet undersöker hur sannolikhetsteoretisk dimensionering går att tillämpa vid dimensionering av en stålstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrån sannolikhetsteori. En förutsättning för detta är först och främst att tillförlitliga indata finnas att tillgå. Att få fram mätdata på till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hållfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svårt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering på 10 % är möjlig om sannolikhetsteoretisk dimensionering används istället för Eurocodes normer.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.