I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar.Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet.För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna.

Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar.

Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, på vilket sätt och i vilken utsträckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mån även omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet består av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan år 2005 och 2007. Artiklarna behandlar ämnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jämför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras något oftare som objekt och upplevare, både i text och i bild, medan de icke-hemlösa framställs som subjekt i bild och har i texten främst funktion som agent.

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i varierande socioekonomiska omr?den. Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den enskilt största sjukdomen med dödlig utgång i Sverige, oavsett kön. Behandlingen måste påbörjas snabbt och sker oftast akut redan i ambulansen. Vid ankomsten till sjukhuset är avsikten att i första hand vidga det kranskärl som blivit tilltäppt så att cirkulationen kan återställas. Syfte: Syftet var att belysa hur erfarenheter av en genomgången hjärtinfarkt kan påverka patienters liv och deras livsmening. Metod: En systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa respektive två kvantitativa.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Huvudfrågan i den här uppsatsen är på vilket sätt som konsten speglar religionen i Egypten under Det mellersta riket. Uppsatsen börjar med att beskriva när Det mellersta riket skulle ha ägt rum, vilket dock är lite osäkert, då årtalen kan variera något mellan olika författare. Vidare, vill jag ge en inblick i hur den egyptiska konsten bör tolkas, då detta inte är på samma sätt som vi västerlänningar, idag, ofta tolkar konst utifrån dess yttre skönhet och helhet. Sedan följer en beskrivning av hur religionen förmodligen uppstod kring Nilen och inspirerade det religiösa livet, då denna flod var livsviktig och källan till att livet över huvud taget gick att leva i Egypten. Detta stycke inrymmer också skapelsemyten, gudar och ritualer.

Bemötandet är en viktig del inom vården och sjuksköterskans bemötande av patienten kan vara det som han minns bäst av mötet. Bemötandet har en central roll i sjuksköterska-patientrelationen oberoende av vilket hälsoproblem som leder till att patienten söker vård. Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för hur patienten upplever sjuksköterskans bemötande i det vårdande mötet. En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna bearbetades enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av en analysmetod.

Genom analys av grammatiken i tal av Walter Erkas, bördig från den estlandssvenska ön Odensholm, har jag i denna uppsats försökt göra en översiktlig men ändå så heltäckande beskrivning som möjligt av den språkliga strukturen i detta mål. Framträdande drag i denna har varit böjning av substantiv och adjektiv i tre genus samt pluralböjning av verb. Såväl ålderdomliga som nyskapande grammatiska drag har framträtt i talet och således tycks målet kunna studeras utifrån flera perspektiv. Vid sidan av grammatiken har jag analyserat Walter Erkas uttal och dessa analyser tillsammans har lett mig till slutsatsen att de flesta estlandssvenska dragen har varit förhållandevis väl bevarade i dennes språkbruk, trots lång tid med standardsvenska som vardagsspråk.   Slutligen har en jämförelse mellan Walter Erkas tal på holmbomål och tal på närliggande estlandssvenska dialekter gjorts för att finna särskiljande drag för holmbomålet. Jag har inte kunnat dra några helt säkra slutsatser av denna jämförelse, men en rad antydningar med olika starka belägg har framkommit, vilka möjligen och förhoppningsvis kan öppna upp för vidare studier.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka de åldersbedömningarMigrationsverket gör av ensamkommande barn från Somalia, som till följd avkriget i sitt hemland saknar ID-handlingar. Vårt fokus var myndigheternasifrågasättande av barnens uppgivna ålder, samt användningen av medicinskaåldersbedömningar där barnet misstänks för att egentligen vara vuxet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med handläggare från en asylprövningsenhet förbarn, samt ensamkommande barn som genomgått en medicinsk åldersbedömningalternativt redan fått sin ålder ofrivilligt justerad av Migrationsverket. Vi har efteren tematisk analys presenterat materialet relaterat till teorier omsocialkonstruktivism, institutionell diskriminering och rasism. Resultatet avundersökningen blev dels en beskrivning av hur den sociala konstruktionen avålder skiljer sig mellan ensamkommande barn och handläggare och atttolkningsföreträdet gällande ålder ges till Migrationsverket.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion på grund av de fysiska och psykiska förändringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen är de i behov av relevant stöd av den vårdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd från vårdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.