Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrÄn verifikationismen. Han lÀgger fram en mÀngd invÀndningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. DÄ jag lÀst Lycans argument nÄgra gÄnger slÄs jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite nÀrmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mÀngd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar nÄgra som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

Jag har i det hÀr arbetet diskuterat skolan som plats utifrÄn Waldorfpedagogik. Har WaldorflÀrare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur stÄr det i sÄ fall i förhÄllande till resten av samhÀllet? Vad Àr det som Àr bra med deras sÀtt att ta vara pÄ platsen i skolan? Jag har tagit reda pÄ hur WaldorflÀrare kan tÀnkas anvÀnda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med WaldorflÀrare pÄ Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nÄtt resultat som jag kopplar till litteratur som jag lÀst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de anvÀnder naturen, fÀrgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap elever har om var maten kommer ifrÄn och om de vet vilken pÄverkan matens vÀg har mellan jord och hav till bord och tallrik..

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i trÀningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom omrÄdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade omrÄdet genus och funktionshinder. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser pÄ bemötandets betydelse, och med hjÀlp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte Àr nÄgot de fokuserar pÄ i sin undervisning dÄ de utgÄr ifrÄn varje elevs behov pÄ grund av elevens funktionsnedsÀttning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar pÄ olika sÀtt, men det Àr svÄrt att sÀga om det beror pÄ genusstrukturer eller pÄ barnens olika förutsÀttningar. Ett sociokulturellt perspektiv pÄ tolkningen av resultaten tyder pÄ att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att göra eleverna medvetna om det egna lÀrandet och dÀrigenom stÀrka deras förmÄga att lÀra. För att uppnÄ detta fick eleverna, en gÄng i veckan, skriftligt reflektera i loggböcker över vad de lÀrde sig och hur de gick tillvÀga nÀr de lÀrde sig. Genom att föra en dialog med eleverna i deras loggböcker försökte vi leda dem framÄt i deras inlÀrningsprocess. Genom att medvetandegöra eleverna om olika inlÀrningsstilar och inlÀrningsstrategier tÀnkte vi oss att eleverna skulle fÄ ökad medvetenhet för sitt lÀrande. För att tolka om nÄgon medvetenhet vÀckts gÀllande det egna lÀrandet utfördes inledande och avslutande intervjuer med ett slumpmÀssigt urval elever.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring ?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ av de mest uppskattade lÀrarna pÄ Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar Àven avstamp i litteraturstudier kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar. Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mÄl, hos lÀrarna, att frÀmja sjÀlvstÀndigt tÀnkande hos studenterna. Den visar Àven att de pedagogiska metoder som anvÀnds av lÀrarna, i exemplen, stöds av lÀrandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten av att ha förmÄgan att motivera val under och efter utbildningen.

SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohÀlsosamma levnadsvanor och hÀlsa vÀxer i dagens samhÀlle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, alkohol, tobak och fysisk inaktivitet Àr faktorer som pÄverkar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den hÀr studien. De förÀndringar som sker i kroppen pÄ grund av en ohÀlsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det Àr viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar pÄ praktiska gymnasieprogram visar en sÀmre sjÀlvskattad hÀlsa och en högre förekomst av hÀlsoriskbeteenden jÀmfört med ungdomar pÄ teoretiska gymnasieprogram.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för och beskriva hur unga kvinnor uppfattar produktplacering i bloggar. Vi Àmnar Àven undersöka hur bloggarna och de som skriver dem pÄverkar de unga kvinnorna. Produktplacering i bloggar Àr en intressant aspekt att undersöka dÄ det Àr ett relativt nytt och outforskat fenomen. VÄr teori har utgÄtt frÄn hur kommunikation gÄr till, opinionsledare samt balansteori. Till vÄr empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med nio respondenter.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsÄngare och körledare. En undersökning kring mÄlsÀttningar, önskemÄl om medbestÀmmande och sÄngteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen Àr att undersöka för det första körmedlemmars och körledares mÄlsÀttningar med körarbete, för det andra instÀllningar till medbestÀmmande, för det tredje medvetenhet om sÄngteknik. Materialet bestÄr av besvarade enkÀter frÄn tre kyrkokörer i Uppsala.

Genom forskning vet vi att den sprÄkliga medvetenheten har en stor betydelse för lÀs- ochskrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförrÄd Àr en förutsÀttning för framtidaskolframgÄngar. Ett vidgat ordförrÄd Àr sÀrskilt viktigt för elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska, som pÄ grund av olika skÀl inte har hunnit utveckla det svenska sprÄket. Uppsatsenshuvudsakliga syfte var att undersöka hur tvÄ lÀrare i tvÄ olika grundskolor i Ärskurs 3 arbetademed den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehÄllsrikt ordförrÄd hos elever som harsvenska som modersmÄl samt hos elever som har svenska som andrasprÄk och om arbetssÀttetskilde sig Ät nÀr det gÀllde dessa elever. LÀrarna observerades under ett antal lektioner ochintervjuades efterÄt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationeriakttogs hur lÀrare arbetade för att stimulera barnens sprÄkliga medvetenhet och med att byggaderas ordförrÄd medan det genom intervjuer togs del av lÀrarnas tankar kring Àmnet.Resultatet visade att lÀrarna i studien var medvetna om vikten av ett innehÄllsrikt ordförrÄdoch arbetade medvetet med att utöka barnens sprÄkliga medvetenhet inklusive ordförrÄd.