Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vilken instÀllning pedagoger och elever har till matematiklÀroboken samt till matematikÀmnet. Undersökningen ska ocksÄ klargöra om det finns nÄgra samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas instÀllning till lÀroboken och Àmnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllning till matematik skall ocksÄ tydliggöras genom undersökningen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀndes kvalitativ intervju och enkÀt som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utlÀsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas instÀllningar varierade stort.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ djupare kunskap pÄ hur romer ser pÄ hÀlsa. Studien Àr kvalitativ, baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer, genom ett mÄlmedvetet urval. Deltagarna bestod av fem kvinnor och tre mÀn. De tre kategorierna som framkom var: HÀlsa handlar om hela mÀnniskan, En medvetenhet om livsstilens betydelse för hÀlsa samt SamhÀllets inverkan pÄ hÀlsa. HÀlsa sÄgs som en kombination av psykiskt och fysiskt vÀlmÄende och betydelsen av en god hÀlsa var vÀldigt stor hos samtliga.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns sprÄkutveckling 0-6 Är, sprÄklig medvetenhet, kommande lÀs- och skrivutveckling, sprÄkbefrÀmjande metoder samt synen pÄ specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleÄlder. DÄ barns sprÄkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstÀmmighet mellan tidigare forskning och vÄra resultat vad det gÀller den sprÄkliga medvetenhetens betydelse för en god lÀs- och skrivutveckling. Dock rÄder oenighet om vad sprÄklig medvetenhet Àr.

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras pÄ olika nivÄer. .

Studiens fokus har legat pÄ hur elever utvecklas i sin lÀsning under den första terminen i Ärskurs 1. Vi valde att titta pÄ tvÄ klasser i samma kommun, dock inte pÄ samma skola. Vi intervjuade 38 elever angÄende deras tankar om lÀsning. Dessutom genomförde vi en kartlÀggning om var eleverna befann sig nÀr det gÀllde sprÄklig medvetenhet och lÀsutveckling i början pÄ skolÄret. Vi lÀt Àven berörda pedagoger svara pÄ enkÀter om hur de arbetar för att stimulera elevernas lÀsning.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken Ärskurs det Àr lÀmpligt att börja ge elever med franska som B-sprÄk en grammatikundervisning byggd pÄ regelförklaringar. Undersökningen Àr inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlÀrning av moderna sprÄk, och metoden för att ta reda pÄ frÄgestÀllningen Àr hÀmtad hÀrifrÄn. Sex franskelever i Ärskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att lÄta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rÀtt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna anvÀnde sig av för att lösa problemen.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

SAMMANFATTNING Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och dÀrmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvÀgagÄngssÀtt, idéer, traditioner och normer möts pÄ nya sÀtt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie Àr en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? pÄ Skanska Sverige AB.

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikomrÄdet och vilken kompetensutveckling de frÄgar efter, samt att se hur matematikutveckling kan fÄ betydelse för de yngre barnens intresse och lÀrande av matematik.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fÄtt kompetensutveckling efterfrÄgar mer, men ocksÄ att de inte fÄr tillrÀckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag frÄn lÀroplanerna och vikten av att lÀgga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar pÄ en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fÄtt kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. VÄr tolkning Àr att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det sÄ kallade matematikpilotprojektet och matematiknÀtverk, som en del pedagoger genomgÄtt i X kommun. Det mÀrks dÀremot inte nÄgon tydlig skillnad nÀr det gÀller att ta tillvara pÄ matematiken i vardagen.

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vÄrt dagliga arbete i förskolan, dÀr vi kommer i kontakt med förÀldrar. LÀroplanen Àr ett styrdokument för förskolan. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger talar om Förskolans lÀroplan (Lpfö98). Vi har Àven valt att undersöka vilken funktion LÀroplanen har för förÀldrar och pedagoger, samt vilka förestÀllningar pedagoger har om förÀldrarnas medvetenhet om den. FrÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken funktion har LÀroplanen för förskolan för förÀldrar och pedagoger? Vilka förestÀllningar har pedagoger om förÀldrarnas medvetenhet om LÀroplanen för förskolan? Vilka förestÀllningar om LÀroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer.

Det inte Àr förrÀn pÄ senare tid forskning inriktat sig pÄ vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) fÄr pÄ konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fÄtal studier som Àgnat sig Ät detta forskningsomrÄde varför det existerar ett behov av att, i större utstrÀckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar dÀrmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig Ät beroende pÄ vilken bransch företagen Àr verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgÄngspunkt frÄn Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell.

Att en individ har den rÀtta formella, sociala och emotionella kompetensen Àr nÄgot som lÀnge efterfrÄgats och ses idag som sjÀlvklart. Men det rÀcker inte lÀngre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrÄgad pÄ arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill sÀga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rÀtt för just det företaget de jobbar pÄ. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rÀtt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur medvetna studenter Àr om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Enligt tidigare forskning har ungdomar lÀttare Àn vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmÄlas dessutom som en grupp sÀrskilt i riskzonen nÀr det gÀller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet Àr ocksÄ att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhÄllande till föreningslivet. Slutsatser Àr: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna Àr dÄliga generellt, att för lite ansvar i denna frÄga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar Àn de smÄ.