Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att frÀmja elevernas bildsprÄkliga medvetenhet, det vill sÀga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmÄga att analysera och fÄ förstÄelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger anvÀnder ofta bilden som ett sÀtt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förstÄelse för det ofta förekommande temaarbetet. DÀrför kommer undersökningen ocksÄ att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pÄgÄende temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildÀmnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lÀrarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehÄller Àven en redogörelse för vad bildsprÄklig medvetenhet Àr, vad bildanalys/bildtolkning innebÀr och dÀrefter följer en kort historik om hur bildÀmnet utvecklats.

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgÄr i undersökningen frÄn att elevinflytandet vilar pÄ fyra ben som Àr beroende av varandra och som alla Àr villkor för lÀrande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgÄngspunkt i lÀroplanen (Lpo 94) har jag med hjÀlp av en metodtriangulering bestÄende av en observationssekvens, enkÀter till lÀrare och elever i Ärskurs Ätta med tyska som sprÄkval sammanstÀllt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar pÄ vilket sÀtt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lÀrande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, nÀr det gÀller att förverkliga elevinflytande i enlighet med lÀroplanens intentioner, Àr frÄga om en tidskrÀvande process som framskrider gradvis..

Bild och musik Àr tvÄ estetiska former som Àr mycket framtrÀdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förstÄelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa tvÄ former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte Àr att ta reda pÄ och undersöka hurvida pedagoger pÄ olika förskolor och inom olika Äldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa tvÄ former i ett utvecklingsperspektiv eller anvÀnds det endast som ett tidsfördriv utan nÀrmare eftertanke? Studiens forskningsfrÄgor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill fÄ ut av arbetet med de tvÄ formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Arbetet bygger pÄ resultaten frÄn en enkÀtundersökning, gjord bland barn och pedagoger, pÄ en förskoleavdelning. Arbetet handlar om barns förförstÄelse om antalsuppfattning och siffersymboler, samt hur barnens pedagoger uppfattar barnens förförstÄelse inom detta matematikomrÄde. Syftet med undersökningen Àr att kunna göra en jÀmförelse mellan barnens och pedagogernas enkÀter. Resultatet av enkÀterna visar att barnens kunskaper varierar mycket i förhÄllande till barnens Älder. Pedagogernas svar lÀmnade mÄnga funderingar hos oss men visade överlag att pedagogernas medvetenhet om barnens förförstÄelse varierade.

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

This comparative linguistic textstudy focuses on the relationship between a newspapers own outspoken political standpoint and itÂŽs ambition of being an unbiased provider of objective information. This connection becomes particulary interestering in times of election when a newspapers role as provider of information is of great importance for the citizens. When a newspaper reports an event to the public, the reporter always has to choose from a small selection of possible linguistic forms when representing the story. Through linguistic analysis of these forms we can see that the final choice is often not a complete arbitrary one. We compared two daily newspapers, Dagens Nyheter and Dala-Demokraten, that stod on opposite sides in the Swedish EMU-elections 2003.

I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

Idag rÄder en hÀlsotrend vilket har lett till att det efterfrÄgas mer hÀlsosamma livsmedel Àn tidigare och detta skapar nya möjligheter för livsmedelsföretagen. Ica Àr den första livsmedelskedjan som har pÄgÄende hÀlsotrenden. Detta arbete beskriver hur Ica har tagit fram Gott liv och hur Ica har gÄtt tillvÀga för att skapa en medvetenhet kring dessa produkter. Dessutom redogör arbetet för om budskapet har nÄtt fram till konsumenterna, om det stimulerar dem till köp samt hur de uppfattar Gott liv. Arbetet grundar sig pÄ en intervju med Icas dietist Christina Karlsson samt en konsumentundersökning med 100 deltagande konsumenter.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna frÀmjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se mÀnniskors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan anvÀnds fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, dÀr bilder anvÀnds för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkÀter för pedagogerna. Barnen Àr övervÀgande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar pÄ mÄnga vis medvetet och frÀmjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att utreda vilka faktorer som Àr av vikt för en framgÄngsrik förÀndringsprocess samt vilken pÄverkan ledarskap har pÄ faktorerna. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade tio personer som Àr yrkesverksamma pÄ tvÄ hotell i Sverige. Vi intervjuade respondenterna om den förÀndringsprocess som ett hotellkedjebyte innebÀr, och om den ledarstil hotellens general managers anser sig ha och ha haft under bytet. VÄra sekundÀra kÀllor utgörs av teorier inom framför allt service management, change management samt ledarskap/management. Vi har anvÀnt en blandning av induktivt och deduktivt arbetssÀtt.

MÄlet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstÄende ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det Àr en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa tvÄ politikers tal, med sÀrskild hÀnsyn till det persuasiva, bedrÀgliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta pÄ de retoriska grepp de anvÀnder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgÄng av vÀstvÀrldens retorik, fram till idag och visar pÄ vart inom detta breda fÀlt den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

I denna uppsats studeras hur tvÄ kommunala förskolor förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsfrÄgan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer av tvÄ skolledare och fyra pedagoger samt observationer av tvÄ pedagoger som arbetar aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgan. Resultatet visar att skolledningen Àr ytterst viktig för jÀmstÀlldhetsarbetet, att arbetet har lÄg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam mÄlsÀttning, att utbildning och sjÀlvreflektion Àr en förutsÀttning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna vÀrderingar och attityder bidrar till att befÀsta traditionella könsmönster och normer, att det Àr svÄrt att vara den som bÀr genusglasögonen, att det Àr svÄrt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..

God lÀsförmÄga Àr en förutsÀttning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. DÀrför Àr det viktigt att tidigt uppmÀrksamma de elever som Àr i riskzonen att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolÄren borde antalet elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartlÀggning kan hjÀlpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien.