Dialektal medvetenhet Àr en förmÄga som grundas i en metasprÄklig förmÄga, det vill sÀga att kunna resonera kring sprÄk och hantera sprÄkliga enheter. Exempel pÄ detta Àr att med hjÀlp av prosodi kunna utlÀsa information i tal sÄsom kÀnslor och dialekter.Det finns relativt lite forskning angÄende barns dialektala medvetenhet. DÀremot finns mer forskning inom metasprÄklig utveckling. En god metasprÄklig förmÄga hör samman med god generell sprÄkutveckling och en metasprÄklig kompetens innebÀr ett senare stadium av sprÄkutveckling.Resultat frÄn tidigare studier har visat att metasprÄklig förmÄga börjar utvecklas vid en Älder av cirka fem Är vad gÀller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlÀgga dialektal medvetenhet i Äldrarna fem till tolv Är.

Denna uppsats behandlar chattsprÄk och dess pÄverkan pÄ elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkÀt som eleverna fÄtt besvara. Eleverna som ingÄr i undersökningen gÄr i Ärskurs sex och nio pÄ grundskolan och Ärskurs tvÄ pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om vana chattare producerar sÀmre elevtexter Àn elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever Àr medvetna om den kodvÀxling som sker mellan det svenska skriftsprÄket och chattsprÄket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodvÀxling ökar ju Àldre de blir.

Mitt arbete handlar om lÀrares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna Àr lÀrare om ledarskap och vilket ledarskap förordar LÀroplanen? Jag har genomfört en enkÀtundersökning riktad till 115 lÀrare pÄ 5 skolor med syfte att undersöka lÀrares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanstÀllningen av enkÀterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78. Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis pÄ att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lÀrare av fortbildning om ledarskap.

Efter att jag besökt museum med barnverksamheter blev jag intresserad av att ha konstsamtal med barn. Men nÀr jag provat detta under praktiken i G5 kÀnde jag att jag ville fördjupa mig Ànnu mer i konstarbete med barn. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur jag som lÀrare kan utveckla barns kreativitet och bildsprÄkliga medvetenhet. Men eftersom jag inte mött nÄgon litteratur som beskriver konstarbete utifrÄn barns perspektiv ville jag Àven undersöka hur barnen upplevde att arbeta utifrÄn en konstnÀr. Jag valde att ha Miró som utgÄngspunkt dÄ jag tror att hans abstrakta konst tilltalar barn eftersom den Àr full av fantasi och kreativitet.

Den hÀr uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlÀrare med ett redan befÀst icke mÄlsprÄksenligt uttal, att förbÀttra sitt uttal med hjÀlp av riktad uttalstrÀning och ökad sprÄklig medvetenhet. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur samtal som ska tydliggöra svenska sprÄkets karaktÀrsdrag, gÀllande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalstrÀning, pÄverkar inlÀrarnas förmÄga att tillÀgna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lÄng och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster.Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med mÄlsprÄksenligt betonings ? och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lÀtt att implementera det nya mÄlsprÄksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

LÀnge har teoretiker intresserat sig för hur mÀnniskan kommunicerar kÀnslor. Men kommunikation via icke-lingvistiska röstuttryck Àr ett relativt nytt forskningsfÀlt, dÀr ytterst fÄ studerat Àmnet utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Tidigare har aldrig sÄ mÄnga som arton emotioner undersökts i en studie om igenkÀnning av tvÀrkulturella icke-lingvistiska emotionella röstyttryck. Syftet med studien Àr att undersöka om arton emotioner uttryckta av aktörer frÄn andra kulturer gÄr att identifiera. Fyrtio deltagare har i tvÄ skilda experiment bedömt emotionen bakom sammanlagt 427 röststimuli frÄn Indien, Kenya, Singapore och USA.

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

The Authorities attitudes towards Gypsies have been characterized by prejudice for a long time. This has lead to the relief actions of the Authorities being formed by discriminating acts. In purpose of eliminating the discrimination of the Gypsies, the Delegation for Gypsy matters formulated a strategy for solving this problem in the report ?Gypsy rights ? a strategy for Gypsies in Sweden?. Despite the goodwill of the Authorities this report has been criticized by Gypsies in Sweden. In the investigation of the derivation of this criticism the aim of this essay is to look at how the Authorities attitude towards Gypsies is shown in this report and how it affects the creation of their ethos.

Vi vill granska vilka modeller som pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och vad som avgör vilka eller vilken modell som den enskilda pedagogen skall arbeta med. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna vet vilka teorier som metoden de anvÀnder sig av baseras pÄ. EnkÀtundersökningen Àr en kvantitativ undersökningsmetod. Vi kommer att presentera vÄr resultatanalys utifrÄn omrÄdena lÀsutvecklingsmodeller, fortbildning och samarbete kring lÀsutveckling. Vi har i datorprogrammet SPSS kombinerat olika frÄgor för att tydliggöra resultatet mellan de olika frÄgorna.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. UtgĂ„ngspunkten för undersökningen var att jĂ€mföra tvĂ„ förskolors sĂ€tt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhĂ„llningssĂ€tt inom arbetet med matematik i förhĂ„llande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att fĂ„ fram ett resultat föll valet pĂ„ att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgĂ„ngspunkt i LĂ€roplanen, Lpfö98. Betoningen ligger pĂ„ barns lust att lĂ€ra samt att studera hur medvetna pedagoger Ă€r om matematik i sitt arbetssĂ€tt och det matematiska sprĂ„ket.

Inledning: Inom rÀttspsykiatrisk vÄrd Àr det viktigt att personalen har förmÄga att leva sig in i det unika hos en person samt att etisk reflektion och hÀnsyn mÄste ges plats. Det Àr sÄledes relevant att undersöka vad personalen inom rÀttspsykiatrisk vÄrd har för instÀllning till begreppen etisk medvetenhet och empatiskt förhÄllningssÀtt. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka personalens instÀllning till begreppen empatiskt förhÄllningssÀtt och etisk medvetenhet inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Metod: En kvalitativ enkÀtstudie bestÄende av sju öppna frÄgor som besvarades av 15 personal inom ra?ttspsykiatrisk va?rd. Svaren analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys. Resultat: Resultatet visar att vÄrdpersonalen betonar vikten av att se mÀnniskan bakom brottet, att anva?nda sig sja?lv som verktyg i vÄrden samt att bemöta patienterna sÄsom du sjÀlv skulle vilja bli bemött i en liknande situation.

Detta examensarbete Àr en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kÄkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka matematiklÀrares medvetenhet om sitt matematiska sprÄk och lÀrarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska sprÄket för elevernas lÀrande. Betydelsen av det matematiska sprÄket Àr inskrivet i bÄde svenska och syd-afrikanska lÀroplaner för matematik pÄ gymnasiet. Tolv lÀrare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska sprÄket Àr viktigt för elevernas lÀrande. Resultaten visar att alla intervjuade lÀrare Àr medvetna om sitt matematiska sprÄk men Àven att lÀrare vÀljer att anvÀnda sig av det matmatiska sprÄket pÄ olika sÀtt.

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielÀrarnas relation till lÀroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig pÄ att undersöka huruvida historielÀrarna medvetet eller omedvetet Àr villiga att förÀndra sig sjÀlv, sitt arbetssÀtt och sin yrkesperson nÀr nya direktiv kommer uppifrÄn i form av nya lÀroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras pÄ fem olika djupintervjuer med historielÀrare som arbetat sedan som senast Är 1979 och dÀrmed upplevt minst tvÄ olika lÀroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen lÀroplanerna frÄn Är 1965 och de tvÄ efterföljande lÀroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.Resultatet av undersökningen blev att lÀrarna Àr positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och anvÀndas men de sÀger samtidigt att det Àr upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stÄ för. LÀrarna kunde uppvisa att de mÀrkt av skillnader mellan de olika lÀroplanerna och kursplanerna samt ge sÄvÀl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem.