VÀrldens befolkningar blir Àldre och allt fler mÀnniskor insjuknar dÀrför i den kognitionsdegenerativa sjukdomen Alzheimer. Eftersom möjligheterna att stoppa den kognitiva/neurala degenerativa processen Àr begrÀnsade mÄste insatser mot sjukdomen byggas pÄ förebyggande ÄtgÀrder. Denna studie fokuserade pÄ högt blodtryck, HTN, som en av de potentiellt modifierbar riskfaktorerna för Alzheimer. Syftet med studien var att förtydliga vad genomförda studier visar gÀllande eventuella samband mellan HTN och Alzheimer. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med metaanalys.

Alzheimers sjukdom Àr en smygande neurodegenerativ demenssjukdom som frÀmst drabbar Àldre och som karakteriseras av uppkomsten av amyloidplack och neurofibriller i hjÀrnan. De vanligaste symptomen Àr demens, kognitiva problem, inbillningar och aggressivitet. Alzheimer förekommer i tvÄ olika former, presenil och senil alzheimer. Den fullstÀndiga mekanismen bakom alzheimer Àr Ànnu okÀnd men tvÄ proteiner, beta-amyloid och tau, anses ligga bakom orsaken till alzheimer. Ett tredje inblandat protein som man funnit via genetisk analys Àr apolipoprotein E.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med sÀrskilt service. FrÄgestÀllningar; Hur hanterar denna mÄlgrupp sin tid? Om mÄlgruppen hanterar sin tid sjÀlvstÀndigt gör de det med sÀkerhet eller osÀkerhet?Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkÀtundersökning. Studien genomfördes i ett lÀn i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med sÀrskild service. EnkÀten bestod av fem frÄgor med fem svarsalternativ.

Studien utforskade de nÀrstÄendes livsvÀrld nÀr partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvÀrld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick frÄn ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tÀnkande kring de nÀrstÄendes livsvÀrld utifrÄn fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrÄn Max van Manens utforskande intervjuer med tio nÀrstÄende, fem kvinnor och fem mÀn i yrkesverksam Älder 40 till 64 Är, de levde alla tillsammans med en partner som fÄtt sin diagnos för ett Är sedan eller lÀngre.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning Ă€r begrĂ€nsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Den innebĂ€r att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med Ă„tta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

Cerebral pares Àr den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet Àr kÀnt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, sÀrskilt dem med en lindrig funktionsnedsÀttning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, sjÀlvkÀnsla och livskvalitet, liksom önskad hjÀlp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrÄn tematisk analys.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Alzheimersjukdom Ă€r den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de Ă€ldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebĂ€r en förĂ€ndring för hela familjen nĂ€r nĂ„gon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras kĂ€nslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de Ă€r offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sĂ€mre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsÀttningar att utveckla förmÄgor hos sig sjÀlva Àn vad tidigare generationer har haft. MÄnga personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket sjÀlvstÀndigt men pÄ grund av deras funktionshinder Àr de i olika grad beroende av hjÀlp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebÀr att de behöver professionellt stöd frÄn personal, nÄgot som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande. Den hÀr studien utgÄr frÄn kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde brukare och personal studera hur de ser pÄ stödet som ges pÄ serviceboenden. Syftet med studien Àr sÄledes att fÄ mer kunskap och ökad förstÄelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser pÄ sitt sÀtt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer. Resultatet visar pÄ positiva sidor av stödet, dÀr personalen ser en glÀdje i att ge stöd till brukarna.

Alzheimersjukdom Ă€r den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de Ă€ldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebĂ€r en förĂ€ndring för hela familjen nĂ€r nĂ„gon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras kĂ€nslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de Ă€r offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sĂ€mre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.

Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning beskriver sin förstÄelse och upplevelse av hÀlsa. Vad lÀgger de sjÀlva in i begreppet hÀlsa och hur fÄr de sedan in hÀlsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger Àven i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever pÄverkar deras upplevelse av hÀlsa. FrÄgestÀllningar: ? Vilken betydelse har hÀlsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning? ? Finns det nÄgot som de tycker Àr viktigt för att de ska kunna mÄ bra? ? Har de fÄtt lÀra sig nÄgot om vad man sjÀlv kan göra för att mÄ bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen Àr huvudmetod och det fenomenologiska tankesÀttet har anvÀnts.

In previous studies there has been indications that multilingualism has a delaying effect of the onset of dementia and damage on cognitive abilities (Bialystok et al., 2007; De Bot & Makoni, 2005, s. 58). Cognitive abilities refers to memory, attention, language, abstract thinking and understandings among other things (LĂ€kemedelsverket). Other studies have seen that individuals with Alzheimer's disease (Swedish abbreviation AS from here on) have difficulties with managing a conversation (Hyltenstam & Stroud 1989). This study aims to describe the topic treatment in bilingual individuals with AS and compare their different languages.

Alzheimers sjukdom (AD) Àr den vanligaste formen av demens och kÀnnetecknas av intracellulÀrt neurofibrillÀrt trassel (NFT) bestÄende av proteinet tau och extracellulÀra plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (A?). En vÀxande skara studier har börjat peka mot att AD Àr en hjÀrnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi Àr kÀnnetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och Àr viktigt för minne och inlÀrning, transporteras över blod-hjÀrnbarriÀren i en mÀttnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD.

HÀstar har funnits vid mÀnniskans sida i över 6000 Är och anvÀnds sedan nÄgra decennier tillbaka inom humanvÄrden i form av sÄ kallad hÀstunderstödd terapi. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att redogöra för bakgrunden till att hÀstar kan anvÀndas till detta, vilka effekter som kan ses med fokus pÄ behandling av barn med autism och Àldre personer samt överskÄdligt ta upp vilka risker som finns associerade med terapiformen. Framför allt Àr det egenskapen av att vara ett flockdjur som gör att hÀstar kan anvÀnds inom psykoterapi. HÀstar Àr kÀnsliga för andra individers signaler och reagerar utifrÄn dessa vilket har visat sig anvÀndbart för att hjÀlpa mÀnniskor att stÀrka sin sjÀlvbild och tillit. Utöver den psykologiska aspekten av hÀstunderstödd terapi finns ocksÄ den fysiska. Inom ridterapi drar man nytta av hÀstens rörelsemönster för att stÀrka bland annat muskelfunktion och balans hos mÀnniskor med fysiska funktionsnedsÀttningar.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.