Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med inflammatorisk reumatisk sjukdom. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att kÀnna sig begrÀnsad och inte kunna leva upp till förvÀntningar, att kÀnna osÀkerhet inför framtiden, att kÀnna sig missförstÄdd av andra, att kÀnna behov av stöd och att göra det bÀsta av en dÄlig situation. I resultatet framkom det att utmattningen var det som gav störst inverkan pÄ deras dagliga liv. Utmattningen begrÀnsande vardagliga aktiviteter och förmÄgan att arbeta, och detta resulterade i kÀnslor av skuld och otillrÀcklighet.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur unga kvinnor framstĂ€lls genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som kĂ€lla till analys av framstĂ€llningssĂ€tt med fokus pĂ„ konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar pĂ„ hur olika uttryckssĂ€tt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vĂ„rden att förstĂ€rka och framhĂ€va sjukdom. Överlag sĂ„ visar denna studie pĂ„ att mĂ„nga journalanteckningar Ă€r sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen Ă€ven pĂ„ hur författare av journaltext vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av krĂ€nkande uttryck och vĂ€rderande ord..

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvĂ„rd. Idag Ă€r inte denna transition/överföringsprocess tillfredsstĂ€llande utan en förbĂ€ttring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som Ă€r betydelsefulla i samband med överföringsprocessen frĂ„n barn- till vuxensjukvĂ„rd hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvĂ„rd, psykosociala faktorer samt vĂ„rdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen mĂ„ste förberedas bĂ€ttre.

The purpose was to describe the significance of participation concerning leisure time and household duties for persons with mild intellectual disability living in a group home with some support from caretakers. Interviews were performed with five persons, two men and three women, living in such a group home. The questions in the interview guide had an open character and were divided into four different areas, leisure time, economy, cooking, cleaning and laundry. The results indicate that all informants felt they participated in all four areas. Further on, the results show there was participation of three different kinds.

Diabetes typ 1 Àr en kronisk sjukdom dÀr insulinproduktionen Àr helt eller delvis upphörd. Det finns idag inget botemedel utan behandlingen Àr symtomlindrande. Sjukdomen krÀver daglig kontroll och en individ som lever med diabetes mÄste alltid vara uppmÀrksam pÄ kort- och lÄngsiktiga komplikationer. Individen mÄste pÄ egen hand, med stöttning av nÀrstÄende och sjukvÄrd, kunna bemÀstra de olika situationer som kan tÀnkas uppkomma vid en diabetessjukdom. Att leva med diabetes typ 1 som tonÄring kan stÀlla andra krav Àn vad en frisk tonÄring kan stÀllas inför.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom dÀr egenvÄrd Àr en stor del av behandlingen. Genom god egenvÄrd kan bÄde akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvÄrd.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framstÀlls i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rÀdsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstÄ som frisk?.Slutsats: Det framkom bÄde positiva och negativa upplevelser i samband med egenvÄrd dÀr de negativa upplevelserna var övervÀgande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvÄrd.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjÀlp. HÀlsa för den sjuke kan vara att fÄ vistas i sin hemmiljö sÄ lÀnge det Àr möjligt. Ett sÀtt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillÀmpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat pÄ nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hÀlsa, det vill sÀga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hÀlsa för mÀnniskor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Syftet med denna studie Àr att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens anvÀndande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att fÄ en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda omrÄdet. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lÀmpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. UtifrÄn sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrÄn ett manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera förÀldrars upplevelse av att ha ett barn med kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som kÀnner barnet bÀst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begrÀnsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en kronisk sjukdom. FörÀldrarna tyckte mÄnga gÄnger att det var svÄrt att fÄ gehör dÄ de sÄg att deras barn inte mÄdde bra. Det tog ofta lÄng tid att fÄ en diagnos pÄ sjukdomen och behandling till barnet.

UngefÀr 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att kÀnna oro och rÀdsla; Att kÀnna hinder; Att kÀnna ett behov av stöd och vilja bli förstÄdd; Att kÀnna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kÀnde oro och rÀdsla för komplikationer.

Syftet med studien var att beskriva mÀns upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex mÀn 45-65 Är, deltog i denna bandinspelade intervjustudie. Intervjutexten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991) och resulterade i fem kategorier. Att diagnosbesked var förvÀntad men chockerade, att möta olika professioner i vÄrden, att lÀra sig förstÄ sjukdomen och ha kontroll, att leva vanligt trots begrÀnsningar, att oroa sig för framtida komplikationer. I resultatet framkom varierande upplevelser av att leva med diabetessjukdom och svÄrigheter över kravet pÄ förÀndrade levnadsvanor.

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Bakgrund: ALS Àr en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och Àr en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindvÀv ersÀtter den laterala delen av ryggmÀrgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av sjÀlvbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS pÄverkades av sin sjukdom bÄde psykiskt och fysiskt.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom Àr en progressiv sjukdom som kÀnnetecknas av kronisk luftvÀgsobstruktion. Den frÀmsta orsaken till sjukdomen Àr rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt Àrftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebÀr begrÀnsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begrÀnsningar i livet.

Hypotyreoidism Àr en vanlig endokrin sjukdom hos hundar. Den orsakar nedsatt livskvalitet i form av utbredda symptom frÄn flera olika organsystem och sjukdomen krÀver livslÄng medicinering. En orsak till hypotyreoidism Àr Canine Lymphocytic Thyroiditis (CLT), en autoimmun sjukdom som stÄr för ett stort antal av sjukdomsfallen hos hund. Mycket talar för att utvecklandet av sjukdomen har en Àrftlighetskomponent eftersom den upptrÀder i mycket hög frekvens inom vissa raser medan det Àr en tÀmligen ovanlig Äkomma inom andra raser. Studier av hundpopulationer har visat pÄ en genetisk koppling mellan CLT och gener för Dog Leukocyte Antigen II (DLA II) hos vissa raser.