Syftet med denna uppsats är att analysera hur symboler och allegorier kommer till uttryck i Astrid Lindgrens två texter Bröderna Lejonhjärta (1973) och Spelar min lind, sjunger min näktergal (1959) samt att diskutera hur textanalys, där symbol och allegori är utgångspunkter, kan användas i litteraturundervisningen i skolan. Hur kommer symboler och allegorier till uttryck i dessa texter? Och hur kan elever komma djupare i sin textförståelse med hjälp av symboler och allegorier? Detta är två frågor som undersöks och diskuteras i studien. Analysen av böckerna visar att båda dessa texter innehåller flera religiösa symboler där det goda ställs mot det onda. Gemensamt för de båda berättelserna är att de handlar om döden och att de innehåller existentiella aspekter.

De senaste åren har statistiken för barn som får diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att få extra resurs i förskolan också ökat (Lindgren 2012). Det blir därför en utmaning för pedagoger och lärare när dessa extra resurser för barn i behov av särskilt stöd blir svårare att få i verksamheten. Utifrån denna bakgrund är huvudsyftet med studien att undersöka vad som händer i förskoleverksamheten efter att ett barn fått en ADHD-diagnos.

Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) ? för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng.

Titel ?Jag tycker bra om miljömärkningar, men tänker att man nog luras lite av dem.?- en studie om informations- och kommunikationsstrukturer i en miljömedveten livsstilFörfattare Jennifer Lindgren & Anna SporreUppdragsgivare Miljömärkningen Svanen (Miljömärkningen Sverige AB)Kurs Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vidGöteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Sidantal / ord 43 sidor / 14.600 ordSyfte Syftet med studien är att beskriva vilka informations- och kommunikationsstrukturer som finns i en miljömedveten livsstilMetod Kvalitativa respondentintervjuerMaterial Tio samtalsintervjuerHuvudresultat Studiens resultat pekar mot att det finns ett intresse och en vilja hos personer med miljömedveten livsstil att öka sin kunskap kring miljömärkningar, men att det finns faktorer sombegränsar deras möjligheter. De vanligaste orsakerna uppges vara tidsbrist och svårtillgänglig information. Det finns en preferens för informationskällor som erbjuder kort och koncis information, men samtidigt inbjuder till mer läsning för den som har tid. Genom att presentera klar och tydlig information om Svanen på nätet, tillsammans med en stark profil i sociala medier, ökar möjligheterna att nå ut med budskap till den målgrupp som Svanen avser stärka sin relation med.

Titel: Går det urskilja skillnader i målkongruens med avseende på interaktiva ekonomistyrsystem? Författare: Lina Lindgren och Viktoria Mandelberg Handledare: Lars Svensson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om det blir en bättre målkongruens hos företag med mer interaktivitet i sina ekonomistyrsystem. Vi vill också undersöka om företag har samma grad av målkongruens, oberoende av vilken situation företaget befinner sig i. Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med hjälp av en enkätundersökning riktad till slumpvalda, tillverkande företag. Vi har kategoriserat våra frågor efter den befintliga teori vi använt oss av.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde.

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, Håkan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behålla de anställdas kunskap i företaget och därmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vår studie på tre kunskapsföretag där vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra är anställda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: Vår studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anställda eller genom att de anställda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anställda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger på den mänskliga kommunikationen.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

The purpose of this study is to examine political crimes in and women?s political activity in 18th century Sweden. The cases of political crimes which has been used range from 1700- 1789 and they form an outline of the patterns of political crime in this century. These cases contain different types of political crimes, but most common ar defamation of the royal family, defamatory writings, rumor-spreading and treason. To study women?s political activity, seven cases ranging from 1749 to 1758 have been more closely studied.

Abstract  Title: Från neutralitet till öppenhet? ? En studie av säkerhetspolitikens utveckling i Sverige efter kalla krigets slutAuthor: Jens KindhSupervisor: Patric LindgrenLinnaeus UniversityDepartment of Political ScienceSpring term 2012 When the Cold War ended, a new security situation was unfolded in Sweden. The purpose of this thesis is to describe and compare how the Swedish security policy is organized and how it has changed since the Cold War ended. To do that, I?m going to try answer the following questions:How is the Swedish security policy organized?What defence resolutions have affected the Swedish security policy after the Cold War ended?How has different political actions made its impact on the Swedish security policy after the Cold War ended?My theory is to try explain how the Swedish security policy has changed after the Cold War through a realism security perspective called traditional security, which refers to a realistic construct of the states security policy.

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam ? är det någon skillnad?Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria ArvidssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor)Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckningoch bilagor)Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress.Metod: Kvalitativa respondentintervjuerMaterial: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor.Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam.

Titel: Går det urskilja skillnader i målkongruens med avseende på interaktiva ekonomistyrsystem? Författare: Lina Lindgren och Viktoria Mandelberg Handledare: Lars Svensson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om det blir en bättre målkongruens hos företag med mer interaktivitet i sina ekonomistyrsystem. Vi vill också undersöka om företag har samma grad av målkongruens, oberoende av vilken situation företaget befinner sig i. Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med hjälp av en enkätundersökning riktad till slumpvalda, tillverkande företag. Vi har kategoriserat våra frågor efter den befintliga teori vi använt oss av.

Sammanfattning Titel: Kunskapens makt - Makten över kunskapen Författare: Sofia Eriksson, Håkan Lindgren och Noomi Nilsson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur kunskapsföretag arbetar med omvandlingen av humankapital till strukturkapital för att behålla de anställdas kunskap i företaget och därmed undvika beroende av enskilda individer. Metod: Vi genomförde vår studie på tre kunskapsföretag där vi gjorde sex kvalitativa intervjuer med sju personer. Tre av personerna sitter i ledningen och de andra fyra är anställda och har varit ett komplement till ledningen. Slutsats: Vår studie visar att omvandling av humankapital till strukturkapital sker antingen genom överföring mellan de anställda eller genom att de anställda överför kunskap till företagets infrastruktur. Överföring mellan de anställda sker med verktyg som mentorskap och temas som bygger på den mänskliga kommunikationen. Även kunskapskarta används, men då bara i två av företagen. Överföring av kunskap från de anställda till företagets infrastruktur sker med hjälp av IT-verktyg som databaser och intranät.

Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är:Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll?Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv?Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området.I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik. I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar.