Sunnanäng
en studie i illustrationernas betydelse för ikonotexten
Astrid LindgrenIlon WiklandMarit TörnqvistSunnanängIkonotextBildsemiotikExpanderade textLuckorBilderbokBildanalys
Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) ? för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng. Författaren har prövat olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera illustrationernas betydelse för ikonotexten. I uppsatsen visar författaren att en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor. De visuella luckorna påverkar tolkningen av ikonotexten ? bilderbokens egentliga text ? och påverkar därmed även betydelsen av ursprungstexten. Författaren beskriver och visar i uppsatsen hur illustrationerna på flertalet sätt expanderat texten i ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng från 1959 till Sunnanäng 2003 och därmed skapat helt nya betydelser för ikonotexten.