En närläsning av författaren Torgny Lindgrens tre romaner Ormens väg på hälleberget (1982), Ljuset (1987) och Till sanningens lov (1991) för att därigenom lyfta fram och blottlägga särskilda strukturer i texterna som belyser den mänskligt existentiella problematiken. Därtill anknyts de tre ovan nämnda romaner till senare utgiven litteratur av Lindgren för granskning och diskussion..

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ?åstadkomma en human inställning? hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning.I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare.

Den här studien syftar till att visa hur Åke Holmberg och Astrid Lindgren gör för att ackommodera läsarens uppmärksamhet från en genre till en annan genom en genreanalys av Kati i Amerika och Skuggornas Hus. Genom en berättarteknisk analys avser jag även att undersöka hur ett genreinslag kan användas för att kompositionellt motivera övergången till ett inslag inom den andra genren. Båda romanerna har en berättarperson som också deltar i handlingen men frågan är om de båda romanerna ger samma intryck av äkta sceniskhet?Analysen av Kati i Amerika och Skuggornas Hus visar att Holmberg och Lindgren kombinerar två olika genrer var, som går parallellt i romanernas handlingar. I studien kommer jag fram till att författarna använder den ena genren för att kompositionellt motivera den andra genren och tvärtom.

The aim of this paper has been to examine to what extent it has been possible for Patricia Crampton, translator of Ronia, the Robber?s Daughter, to capture and cling to the very personal style in which Astrid Lindgren writes. I also wanted to find out if any adaptations of the text were made and, if any, how they have affected the tone of the book. To fulfil this purpose a thorough comparison of the original text and the translation has been made. The first chapter consists of an introduction presenting the background to my choice of topic and giving a short presentation of Astrid Lindgren and her career as an author.

Syftet med uppsatsen är att studera fenomenet Hagamannen i två svenska dagstidningar, en rikstäckande och en lokal. Artiklarna har begränsats från att namnet Hagamannen börjar användas till dess att han får sin dom och de jämförs för att se om det finns några skillnader i hur han konstrueras eller i hur offren beskrivs. Uppsatsen innehåller en kort sammanfattning av händelseförloppet samt teorier och tidigare forskning om media. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen och tidningarnas artiklar har analyserats separat och sedan jämförts. Analysen behandlar bland annat Hagamannen som namn och fenomen, hur tidningarna konstruerar Nicklas Lindgren efter identifieringen och offren ur olika perspektiv..

The purpose of this Master?s thesis is to examine how The Trilogy of Pippi Longstocking, written by the author Astrid Lindgren, has been received by the critics in the Swedish daily press. A second aim is to examine how the critics could be of importance for the consecration of Pippi as a literary character. The study is mainly based on reviews from the daily press with nationwide coverage. The theoretical framework consists of the French sociologist Pierre Bourdieu?s theories of the literary field, and the method of the reviews is a qualitative text analysis.

Av egen erfarenhet har jag märkt att läsning inte längre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhälle har tagit över och den traditionella läs-och skrivundervisningen sker idag ofta från en dator. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka elevernas läs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de är vana vid och att ge dem en inblick i hur samhället vi lever i har förändrats, inte bara livsmiljön utan även vårt sätt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i årskurs fyra där eleverna får läsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvärderat temat såg jag en positiv förändring på elevernas syn på läsning och skrivning och att det traditionella undervisningssättet visade sig vara lärorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna får en fortsatt positiv syn på läsning och skrivning på detta sätt.

The purpose of this project is to survey the presence of folk expressions, i.e. proverbs, proverbial expressions, wellerisms and familiar expressions, in some of the realistic children?s books by Astrid Lindgren. The purpose also includes the study of the contextual and pragmatic functions of the expressions as well as how the expressions are integrated into the text by the change of the formulaic standard structure. The contextual and pragmatic function concern when, how and why the expressions are used and who the users of the expressions are.

AbstractThe aim of this study is to investigate how a picture book for children is transformed into an easy-to-read version for children who have just started reading. I examine two versions of Emil of Lönneberga. One of the books is the orginal picture book of Emil in Lönneberga and was written by Astrid Lindgren (1963), while the other is an easy-toreadversion of the book, as adapted by the author Helena Renvall (1977). I have conducted a comparative study as a text and picture analysis of the material, with the focus on the adaptation of the original story. The adaptation in this case is a revision intended to make the story easier to read and more accessible to today?s children.

I uppsatsen jämförs verbalsyntaxen i småbarnsbilderböcker med målgruppensspråk, med syfte att avgöra hur barnspråksnära författarna skriver. Urvalet av böcker utgår från en lista utgiven av Regionbibliotek Västra Götaland med rekommenderade böcker för barn upp till 2 år. Följande författare är representerade i studien: Barbro Lindgren, Anna-Clara Tidholm och Catarina Kruusval.Uppsatsens teoretiska ram är den generativa grammatiken och metoden är kvalitativ. Generativ analys används för att undersöka korrelationen mellan barnboksspråkets och barnspråkets syntaktiska komplexitet, dvs. närvaro/frånvaro av funktionella fraser som Inflection Phrase (IP) och Complementizer Phrase (CP) som medger komplexa, finita satser.

AbstractThe purpose of this essay was to study women?s and men?s place in the room, the public room or the private room, in the five best sold picture books written by Astrid Lindgren and the analysis was done with a feministic perspective. A lot of children read Astrid Lindgren?s picture books and therefore this might influence what?s female and masculine. The five best sold picture books written by Astrid Lindgren is: 1) Känner du Pippi Långstrump 2) Den där Emil 3)Visst kan Lotta cykla 4) Nils Karlsson-Pyssling flyttar in 5) Kajsa Kavat hjälper mormor.

Litteraturvetenskap, Astrid Lindgren, Pippi Långstrump.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken..

Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur.