Privatbilismen i städerna är ett fenomen som har växt fram under det senaste halvseklet. Trots att bilismen endast funnits en såpass kort tid har den helt förändrat hur våra städer ser ut och hur vi lever våra liv. Bilen har blivit en så självklar och viktig del av samhället att trots att vi idag är väl medvetna om dess negativa inverkan på miljön och på oss så diskuteras nästan aldrig möjligheten att göra städerna bilfria. Med detta arbete vill jag ifrågasätta bilens självklara plats i våra städer och i vår stadsplanering. Jag har valt att se på frågan ur ett socialt hållbarhetsperspektiv och med fokus på hur bilismen påverkar våra sociala liv, vår mobilitet, trygghet och livskvalitet i stort. Huvuddelen av arbetet kretsar kring de tre fallen Vauban, Köpenhamn och Kuba.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

Syftet med studien var att få ökad insikt och förståelse för lärande av pop- , rock- och soulsång. Speciellt intresse ägnades moment i sångundervis- ningen som berör stilenligt sound, sväng och personligt sound/uttryck, och undervisningsmetoder som kan vara lämpliga. Efter granskning av forskning i böcker, tidskrifter, artiklar och sidor på Internet utfördes intervjuer av tre aktiva sångpedagoger i Sverige som arbetar med den populärmusikaliska genren som utgångspunkt. Resultatet visar att elever kan lära sig att sjunga pop och rock stilenligt och med sväng främst genom att lyssna och härma förebilder och föregångare inom stilen, samt genom att eleverna får möjlighet att träffa en pedagog som kan vägleda eleven på ett fruktbart sätt i hans eller hennes utveckling. Det är också av intresse att eleverna får lära sig att reflektera över vad det är de hör i musiken, vad de tycker om och inte, och finna sin egen identitet inom stilarna.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen. Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

SyfteSyftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår.

SammanfattningSyftet med arbetet var att studera arbetssättet mellan konstruktörer och produktsamordnare, utvärdera dessa och därefter ge förslag till hur samverkan kan förbättras mellan rollerna. Syftet var även att studera några av de arbetsmiljöer som produktsamordnare kommer i kontakt med och komma med förändringsförslag på hur Scania ska kunna förbättra dessa.En litteraturstudie har genomförts med syftet att förstå ämnesområdena och därigenom få en grund till att kunna föreslå förbättringar. Författaren har även studerat litteratur och genomgått kurser för att få bättre förståelse för hur Scania fungerar. Arbetssättet mellan produktsamordnare och konstruktörer har studerats genom en mindre observationsstudie och samtal med produktsamordnare. En referensintervju utfördes på SAAB Aerostructures för att få en insikt i hur en stor förändring kan gå till, vad som gick bra och vad som kan förbättras.Resultatet påvisar både brister med de studerade arbetsmiljöerna samt hur en produktsamordnares arbetsdag kan se ut, med problemområden där förbättringar kan göras för att skapa ett bättre arbetsflöde.

Ordet attraktiv stad används dagligen, men själva begreppet är komplex och svårdefinierat. Å ena sidan den är stark kopplad till individens egen uppfattning och åt andra sidan rymmer den många olika faktorer. Utifrån litteratur som studerades så framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad är svår att planera om inte begreppet fastställs. Det finns många teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen fastställd teori eller konkret definition på vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller äldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv småstad.

I organisationer är det av mycket hög betydelse att kommunikationen och utbyte av information fungerar bra, och ett medel som kan främja den interna kommunikationen är ett intranät. Dock finns vissa problemområden som bör beaktas och tas hänsyn till när intranät ska agera som främsta kommunikationskanal. Om användarna upplever brister i intranät som kommunikationskälla, måste de intranätansvariga inom organisationen åtgärda dessa problem.Uppsatsens undersökning går ut på att jag har besökt sex olika butiker som tillhör en mångfilialkedja, för att se vilka konsekvenser ett intranät får för kommunikationen. Jag intervjuade både anställda och butikschefen i butikerna för att få deras syn på intranät som kommunikationskanal. För att få fram så bred information som möjligt och för att kunna ge ett så pålitligt resultat som möjligt höll jag även en intervju med de intranätansvariga inom kedjan.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser ett intranät får för kommunikationen i en mångfilialkedja.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever egenkontroll av sin smärta samt hur målsättning, i den sjukgymnastiska behandlingen, upplevs och används. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av 7 kvinnor och 3 män, utförda under våren och hösten 2005 i norra Sverige. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen av första forskningsfrågan resulterade i fem huvudkategorier och av andra forskningsfrågan i fem huvudkategorier. Huvudresultatet på första forskningsfrågan visade att alla informanter upplevde möjlighet, i någon form, till egenkontroll av smärtan men att stategierna varierade.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs.

AbstractStudent democracy as an objective and as a meansEssay in Political Science, D-levelAuthor: Erik LisshammarTutor: Susan MartonDespite attitudes towards student democracy being generally positive, students have almost no influence over their position. This implementation study looks into whether or not students? weak position of power results from something other than a democratising of schools taking priority when student influence is encouraged.With an aim of explaining what is hoped to be achieved and if these intentions are to be spread, the purpose is to investigate to what extent standards concerning student democracy are transferred between institutions. In order to find out, the question is posed of whether their aims for student democracy conform. This overriding question is coupled together with the following four defining research questions:1.

Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemänsamt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kringskogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseraspå sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsättsför skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogligaplaneringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägarenen ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster.