Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

SammanfattningProblem områdeI dagsläget så finns det flera olika undersökningar som visar på ett dilemma kring betygssättningen i ämnet idrott och hälsa. Undersökningarna visar på att lärare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssätter sina elever på helt skilda grunder. Undersökningar visar också på att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i ämnet.SyfteSyftet med min studie är att belysa vilka grunder som idrottslärarna väljer att bedöma sina elever utifrån, och med hjälp av det sedan se om det skiljer sig lärarna emellan och varför. Mitt syfte med studien är även att belysa hur eleverna resonerar angående betygssättning.Med detta som utgångspunkt så försöker jag igenom hela studien svara på två frågeställningar. Den ena är, vilka grunder bedömer idrottslärarna sina elever på vid betygssättningen i ämnet idrott och hälsa?, Och andra är, hur eleverna resonerar kring betygssättning och vad de själva tror att de blir betygsatta på?.MetodFör att kunna få svar på dessa frågor så utförs en undersökning med totalt åtta deltagare, varav fyra av dem var lärare och de andra elever.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa dokumenterar elevers prestationer utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studiens frågeställningar var vilka metoder och verktyg använder sig lärarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lärarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lärarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrån kunskapskraven i läroplanen?För att besvara frågeställningen har vi använt oss av intervju som metod. Vi har genom användningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades på sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att många olika sorters dokumentation som både innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Internutbildningar är vanligt förekommande i många företag. I och med dessa kan företagen kompetensutveckla sin personal och specialutbilda dem i områden som gagnar företaget och i slutändan också affärsresultatet. Studiens syfte är att analysera uppbyggnaden av ett case i en internutbildning i relation till teori inom andragogiken. Analysen sker i symbios med utvärderingar från före detta utbildningsdeltagare. Undersökningens metod är utgörs av intervjuer, internutbildningsmaterial, enkät och litteratur.I analysen framgår vikten av prioriteringar av de delar som ingår i caset.

SyfteSyftet med studien var att ta reda på hur lärarna förhåller sig till genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9.Våra frågeställningar var:Bedöms pojkar och flickor på olika sätt?Vilka faktorer tar läraren hänsyn till i sin bedömning?Hur arbetar läraren med feedback?MetodStudien har en kvalitativ ansats där tre idrottslärare har intervjuats. Lärarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi använde en intervjuguide för att säkerställa likvärdig information från våra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor.Resultat Resultaten visade att bedömning är något som lärarna anser är viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efteråt.

Aim: The study aims to investigate the distribution of grades between students in a practical subject and in a theoretical subject.The problem:What is the grade distribution in physical education and mathematics, with respect to gender, socioeconomic background, parental education, ethnicity, and physical activity?Method:To answer the aim of the study a quantitative method was chosen. As the collection method used was questionnaires to 620 students in the 9th grade in Stockholm. Of the 620 questionnaires, 597 questionnaires were used for the static analysis. The method of analysis used cross tables and logistic regression analysis.

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

Vi lever i ett samhälle som har förändrats snabbt under kort tid. Idag efterfrågas individer som är flexibla och kan konkurrera. Skolan som apparat är den som ska forma elever till det samhället efterfrågar. Samtidigt ingår eleven i en grupp vars sammansättning kan se olika ut. Syftet med studien är därför att undersöka olika skolklassers gruppklimat och dess påverkan på elevernas studieresultat.

Syftet med den här kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rättstillämpning med hjälp av frågorna är tentamen och tentamensvar allmänna handlingar samt är elev- och studentbetyg allmänna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillämpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av Kammarrätten i Stockholm definierats som offentliga allmänna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rättsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto är allmänna handlingar. För friskolor gäller dock att betygen blir allmänna handlingar först när betygen når kommunen..

This study is a study of the assessment and grading of Swedish students with physical disabilities in physical education. The purpose of the study has been to look into how teachers assess and grade students with physical disabilities, and if there are any difficulties or problems in this assessment and grading. Focus has been on students in year three to six because this is where the assessments and grading take place. It?s a qualitative study, where eight teachers have been interviewed using a semi-structured interview model.

Mitt arbete handlar om idrottsdidaktik och om idrottsdidaktiska modeller för att främja elevers inlärning. Med min erfarenhet som idrottslärare och utvecklingschef inom föreningsidrotten har jag med hjälp av en noggrann litteraturstudie tagit fram en idrottsdidaktisk modell. Modellen utgår ifrån bildningsteoretiska didaktiken (Annerstedt, 1995) och är baserad utifrån ett samhällsperspektiv (Schenker, 2011). Som arbetsmetod, där pedagogiken har integrerats, har jag haft en egen utvecklad arbetsmetod som utgångspunkt. Arbetsmetoden är en modell som består av förklara-visa-instruera-pröva- öva-diskutera.

Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången..