Sammanfattning I skolan sker det en öppen bedömning som görs av lärare av elevers kunskap. För elevens framtid kan bedömningen ha en stor betydelse eftersom den kan leda till vidare studier samt arbete då betyg ofta är en av urvalsgrupperna till vidare studier. Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers inställning till betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning som delats ut i sju klasser på en gymnasieskola i Nordvästra Skåne. Totalt har 36 pojkar och 64 flickor svarat på enkäten, sammanlagt 100 stycken. Resultatet visar att eleverna menar att faktorer såsom närvaro och personlighet har betydelse för betygen.

Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns något samband mellan elevers motionsvanor och elevers betyg i skolan. Först genomfördes en litteraturstudie i ämnet för att finna en lämplig utgångspunkt för arbetet. Därefter genomfördes en enkätstudie i fyra gymnasieklasser. Det var två klasser vardera från studie-/yrkesförberedande program. Undersökningsgruppen bestod av 94 elever från år 2 och 3 i gymnasieskolan.

Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur ett urval verksamma lärare resonerar kring tidigarelagda betyg. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur tror lärarna att eleven kommer att påverkas av tidigare betyg? Hur kan relationen mellan lärare och elev påverkas av tidigarelagda betyg ur ett lärarperspektiv? Hur kan ett urval lärares åsikter om betyg från skolår 6 förstås utifrån vår teoretiska utgångspunkt om betygens funktioner? För att få svar på dessa frågor har vi utgått från vårt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lärare som är verksamma i skolår 4-6. Resultatet visar att lärare tror att elever påverkas på en mängd olika sätt av betyg, både positivt och negativt.

I följande arbete har jag studerat betyg och bedömning i den svenska dagspressen mellan åren 2000-2008. Till arbetet har jag valt cirka 100 tidningsartiklar från den svenska dagspressen. Syftet med arbetet var att undersöka olika uppfattningar om betyg och bedömning som kommer till tals i dagspressen. Jag har ett stort intresse av att lägga fokus på debatten kring betyg och bedömning i den samhälliga diskussionen i dagstidningarna som sällan beskrivits så omfattande i den formella politiken i regeringen eller riksdagen. I arbetet har jag kommit fram till att det förekommer olika uppfattningar om betyg och bedömning.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan attityder och betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i år åtta och nio användes. Data består av svar på en enkät bestående av 24 påståenden som mäter attityder inom tre områden, nämligen lärande, undervisning och betyg å ena sidan, elevernas betyg i tio ämnen å andra. Statistiska analyser användes för att undersöka attityderna och betygen avseende kön och skoltillhörighet. Därefter användes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas betygssumma i de utvalda ämnena.

I studien studeras elevernas upplevelser av betygssättning och hur deras motivation och prestation påverkas av betyg. Studien baseras på nio elevintervjuer som kompletteras med tre lärarintervjuer för att visa på likheter och skillnader i deras upplevelser av betyg och bedömning. I studien används en kvalitativ respondentintervju och urvalet av elever och lärare har begränsats till två skolor. Resultat redovisas i ett eget avsnitt, där intervjuerna presenteras separat. Resultatet analyseras med hjälp av vårt teoretiska perspektiv, som utgår från formativ och summativ bedömning samt motivation.

Avsikten med studien var att utreda viken inställning musiklärare har till betyg, utifrån de bakomliggande syften som brukar lyftas fram för att motivera betyg och att belysa hur lärare ser på sina möjligheter att värdera elevernas prestationer och sätta rättvisande betyg. Fyra musiklärare intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redogjordes för det relevanta innehållet i intervjuerna och i diskussionen jämfördes slutsatserna med den forskning som redogjorts för i bakgrunden. Uppsatsens huvudresultat är att lärare i musik inte är i grunden negativa till betyg och att de har en god uppfattning om betygens syfte. De anser också att det finns goda möjligheter att utforma och individualisera undervisningen, även om resurser sätter hinder i vägen.

Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av betyg.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasiebetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskolebetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Syftet med studien ?r att unders?ka l?rare i f?rskolans f?rst?else f?r social inkludering och hur de i process arbetar med social inkludering i praktiken. Utifr?n studiens syfte kan studien bidra med en ?kad f?rst?else f?r hur social inkludering f?rst?s samt oms?tts i f?rskolans undervisningspraktik f?r att inkludera barn i behov av st?d. Semistrukturerade intervjuer har genomf?rts med 14 informanter d?r intervjuguide utformats utifr?n studiens syfte och fr?ge st?llningar.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar om hur de blir bedömda av sin lärare, hur de uppfattar betygsättningen, lärarens tydlighet kring betyg och bedömning samt hur de uppfattar att de påverkas av betyget i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på två högstadieskolor i södra Sverige. Studiegruppen uppgick till 153 elever varav 66 flickor och 87 pojkar. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna uppgav att läraren i ämnet idrott och hälsa ger rättvisa betyg.

Denna rapport följer upp elevers betyg från grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra Småland. Det främsta syftet är att få en helhetsbild över skillnader och likheter mellan betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgår från elever, som med några få undantag, är födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan år 2004-2006. Resultatet från studien visar på att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut då eleverna kommer upp i gymnasiet..

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.